Los Hechos 17
WBT1 MatɨÌêɨj mi meêuun aêuréêene aêujna chajtaêa tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Anfipolis, ajta tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Apolonia. Aj mú mijtáêi meêuun aêaráêa chajtaêa tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Tesalónica aêu tɨ huaêateyuu éêeseijreêe aêɨÌɨme É¨Ì mej Israél jetze ajtémeêecan. 2 TɨÌj naêa tÃêijrɨêɨrejcaêa aêɨÌjna É¨Ì Pablo. Aêuu pu aêuteájrupi huaêatéyujtaêa jaêanáj tɨ ayén tejaêuréêene aêájna xɨcájraêa jetze matɨÌêɨj puaêa ruseêupi. HuaÃca itɨeeri tzajtaêa pu tihuaêutáêixaa É¨Ì yuêuxari jetze. 3 Ayee pu tihuáêaêixaateêecaêa tɨ ayén tiúêuxeêeveêecaêa tɨ aêɨÌɨn rajpuaÃjtzi áêaraêani aêɨÌjna É¨Ì tɨ nuêu Dios án yáêujra É¨Ì É¨puari japua. Ajta, nuêu tɨÌêɨj huamɨÌêɨn, ayée pu tiúêuxeêeveêecaêa tɨ huatarún ajtahuaêa huáêa tzajtaêa É¨Ì mɨêɨchite. Ayee pu tihuáêaêixaateêecaêa tɨjɨÌn: âAêɨjna É¨Ì Jesús, aêɨÌɨ pu hui aêɨÌɨn púêeen É¨Ì tɨ Dios án yáêujra É¨Ì É¨puari japua. 4 MatɨÌêɨj mi seica ráêantzaahua É¨Ì mej Israél jetze ajtémeêecan. Aj mú mi huáêajaahua meêɨÌjna É¨Ì Pablo, majta meêɨÌjna É¨Ì Silas, majta mú jeÃhua téêantzaahua É¨Ì mej meêɨÌn púêeen É¨Ì griego É¨Ì mej ranáêamicheêe É¨Ì Dios, majta muêiitÉ¨Ì É¨Ì êuuca É¨Ì mej jaÃtzeêe raxɨÌêeveêe É¨Ì chajtaêana. 5 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej Israél jetze ajtémeêecan, jéêecan mú huáêanchueere. AêɨÌj mú jɨÌn huáêajseɨj seica É¨Ì mej aêij puaêa tÃêiteteɨte É¨Ì mej áêujujhuaêaneêe aêujna jáêahuaêa aêu mej tejeêetuáaj muáêayeêi. Aj mú mi caêanÃjraêa huaêutáêa É¨Ì teɨte mej mi huatanÃniuêucacun. Jéêecan pu aêij puaêa tiujuêuteáarɨj aêujna É¨Ì chajtaêa. Aj mú mi meêuun áêujuêun Jasón tɨ éêeche. AêɨÌmej mú mi huáhuau É¨Ì Pablo, majta meêɨÌjna É¨Ì Silas, mej mi huaêiráviêitɨn, majta tiuêutátuiireêen É¨Ì teɨte jemi. 6 Mɨ majta, camu huáêuteu aêɨÌmej É¨Ì mej huaêapua; seica mú huáteu. AêɨÌj mú jɨÌn aêɨÌmej aêujájpuacaêa meêɨÌjna É¨Ì Jasón, majta seica É¨Ì ihuáamuaêameêen. AêɨÌɨ mú mé huajaêujájpuacaêa aêɨÌmej jemi É¨Ì mej tiêitɨj jɨÌn tÃtetateÃ. Majta antijÃihua miyen tɨjɨÌn: âMeêÃjna i teteca i mej huáêajaaxɨejteêe nainjapua É¨Ì teɨte É¨Ì chaanaca japua, aêɨÌj mú jɨÌn majta meri miyen u aêuvéêejuêun. 7 Ajta aêÃjna i Jasón, aêii pu hui huaêancuréêeviêitɨ É¨Ì ruche. Camu téêaste É¨Ì yeêirá jetze É¨Ì tɨ tiuêutaêaÃjtacaêa aêÃjna É¨Ì ta rey, aêÃjna tɨ ayén ántehuaa tɨjɨÌn César. Ayee mú tiêixa tɨ nuêu hui seɨj aêɨÌɨn púêeen É¨Ì rey, aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ tɨ ayén ántehuaa tɨjɨÌn Jesús. âAyee mú tiuêutaxájtacaêa aêɨÌɨme É¨Ì mej aêij puaêa tÃêiteteɨte. 8 MatɨÌêɨj aêɨÌmej huánamuajriêi, jéêecan pu aêij puaêa huaêutáêa É¨Ì huáêa tzajtaêa É¨Ì teɨte, majta É¨Ì mej tiêitɨj jɨÌn tÃtetateÃ. 9 Aj pu i aêɨÌɨn É¨Ì Jasón, majta meêɨÌjna É¨Ì seica, tumin mú tiuêutáêa aêɨÌmej jemi É¨Ì mej tÃtetateà mej mi huaêutátuaani caà chéêe miyen huáêaruure matɨÌj huáêuruu u mej huajaêuvéêejajpuacaêa. Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej tÃtetateÃ, aêɨÌɨ mú huaêutátuaa. 10 MatɨÌêɨj mi meêɨÌn huáêihuaamuaêa caêanacan huaêutaêÃtecaêa meêɨÌjna É¨Ì Pablo, majta meêɨÌjna É¨Ì Silas mej áêucɨɨne tɨÌcaêari tzajtaêa aêujna jáêahuaêa chajtaêa tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Berea. JɨÌmeêen muêu meêuun aêaráêa, aj mú mi aêuteájrupi huaêatéyujtaêa aêɨÌmej É¨Ì mej Israél jetze ajtémeêecan. 11 AêɨÌɨme É¨Ì mej Berea éêeche, jaÃtzeêe mú rɨÌêɨ naa tihuáêajeevecaêa mecaà aêɨÌɨme É¨Ì mej Tesalónica aêuchéjmeêecaa. Naa mú rɨÌêɨ tiraêancuréêa É¨Ì niuucari. TɨÌêɨj pÉ¨Ì naêa nain xɨcaj tzajtaêa, aêɨÌɨ mú rahuaucaêa É¨Ì yuêuxari jetze mej mi ráamuaêaree tɨ puaêa ayén tiêayajna nusu caà aêij tɨ tÃêixajtacaêa aêɨÌjna É¨Ì Pablo. 12 AêɨÌj mú jɨÌn muêiitÉ¨Ì téêantzaahua, majta muêiitÉ¨Ì É¨Ì mej aêɨÌmej jetze ajtémeêecan É¨Ì griego. AêɨÌɨ mú majta téêantzaahua É¨Ì mé êuuca É¨Ì mej rɨÌêɨ huajáêuseijracaêa temuaêa naa. Ayee mú cheêatá menaêa téêantzaahua É¨Ì teteca. 13 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej Israél jetze ajtémeêecan, aêɨÌɨme É¨Ì mej Tesalónica éêechejcaêa, matɨÌêɨj ráamuaêareeriêi tɨ aêɨÌɨn Pablo tihuaúêixaa É¨Ì niuucari tɨ jetzen ráêaxa É¨Ì Dios aêujna Berea, matɨÌêɨj mi meêuun áêujuêun. AêɨÌɨ mú majta caêanÃjraêa huaêutáêa É¨Ì teɨte mej mi huaêutájaaxɨejviêi. Jéêecan mú huáêaniuêucasteêecaêa. 14 Majta meêɨÌn É¨Ì huáêaêihuaamuaêa, aêɨÌɨ mú caà áêatee; áêiyen mú raataêÃtecaêa tɨ Pablo áêuraêani aêujna ti eêeveêeêástɨme É¨Ì jaj tɨ veêée. Majta meêɨÌn É¨Ì Silas, ajta É¨Ì Timoteo, aêɨÌɨ mú aêuteájturaa aêujna u Berea. 15 Majta É¨Ì mej Pablo jamuan aêucɨÌj, aêɨÌɨ mú yaêuvÃêitɨ chajtaêa jetze tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Atenas. Majta áêiyen huaréêacɨ. MehuaêutaêÃtacaêa meêɨÌjna É¨Ì Silas, majta meêɨÌjna É¨Ì Timoteo mej nuêu tiújseɨreêen caêanacan. 16 TɨÌêɨj Pablo aúcheêe huáêachuêeveêecaêa aêujna Atenas, jéêecan pu tiniúêucacaêa É¨Ì ru jetze aêɨÌjna jɨmeêe tɨ huaêuseÃj É¨Ì huáêa dioosi É¨Ì mej á eêeréêeteêecaa nainjapua aêujna chajtaêana. 17 AêɨÌj pu jɨÌn, aêɨÌɨn Pablo tihuáêaêixaateêecaêa huáêa teyujtaêa aêɨÌmej É¨Ì mej Israél jetze ajtémeêecan, ajta aêɨÌmej jemi É¨Ì griego É¨Ì mej Dios náêamicheêe. Ajta tɨÌj naêa nain tújcaêari tzajtaêa, aêɨÌɨ pu tihuáêaêixaateêecaêa aêɨÌmej É¨Ì mej meêuun aêutéêuucaêa aêujna aêu mej tejéêetuêaraca. 18 Majta meêuun seica aêutéêuucaêa É¨Ì mej tiúêujmuaêate aêij mej tÃêixaxaêa aêɨÌɨme É¨Ì mej jee epicúreos, majta seica É¨Ì mej tiúêujmuaêate aêij mej tÃêixaxaêa aêɨÌɨme É¨Ì mej miyen huataújmuaêa tɨjɨÌn estoicos. MatɨÌêɨj mi autéjhuii mej tiuêuxáj jeÃhua. MatɨÌêɨj mi autéjhuii mej miyen tiráêixaateêen meêɨÌjna. Ayee mú seica tiêixa tɨjɨÌn: â¿Aêiné hui tiêixa mɨ tɨ jeÃhua tiêixa? Majta seica miyen tiêixa tɨjɨÌn: âXɨee ayén hui tÃêitaêixaateêe seɨÌj jɨmeêe É¨Ì niuucari tɨ seɨÌj jemi éêemeêecan É¨Ì Dios. Ayee mú tiuêutaxájtacaêa aêiné Pablo pu ayén tihuáêaêixaateêecaêa aêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì Jesús, ajta aêɨÌjna tɨ nuêu huatarúj huáêa tzajtaêa É¨Ì mɨêɨchite. 19 MatɨÌêɨj mi yaêuvÃêitɨ aêánna aêu mej eêetiújseêɨrihuaêa jɨrà japua tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Areópago. Ayee mú tiraataêÃhuaêuriêi tɨjɨÌn: â¿Ni rɨêɨrà tej iteen ráamuaêaree mɨ pej hui jéjcuacan jɨÌn tÃêitamuaêate? 20 ¿Aêiné petÃêitaêixaateêe tiêitɨj jɨmeêe tej caà yaúêitɨe, tej caà jaêanáj ráanamuajriêi? Ayee tu hui tÃêijxeêeveêe tej ráamuaêaree aêij tɨ huataújmuaêa aêɨÌjna É¨Ì niuucari. 21 Ayee mú aêɨÌjna jɨÌn tiraataêÃhuaêuriêi, aêiné naÃmiêi É¨Ì mej Atenas éêemeêecan, majta É¨Ì mej seɨj chuéjraêa japua éêemeêecan É¨Ì mej meri meêuun aêuchéjme aêujna Atenas, camu máà j tiêitɨÌj avéêemuaêareerecaêa. AêɨÌɨ muêu pÉ¨Ì namuajracaêa É¨Ì tɨ jéjcuacan jɨÌn tihuáêaêixaateêecaêa É¨Ì niuucari. 22 Aj pu i Pablo huatéechaxɨ jáêitaêa huáêa tzajtaêa É¨Ì mej eêetiújseɨreêecaêa aêujna Areópago. Ayen tɨjɨÌn: âMúêeen mɨ sej teteca, Atenas sej éêemeêecan, nain nu jɨÌn tÃêiseij sej jeÃhua huáêachuêeveêe É¨Ì rudiojtemuaêa. 23 Ayee nu hui tejáêamuaêixaateêe aêiné netɨÌêɨj áêucheêecaneêe nehuáêaseijracaêa aêu tɨ naêa sej yeêutéchajtza seɨÌj É¨Ì aêamua dioosi. SeɨÌj nu huaseÃj ɨpuari japua tɨ jetzen téêeyuêusiêi ayén tɨjɨÌn: “Tej rɨÌêɨ tiraatáêan É¨Ì Dios tej caà ramuaêate.” AêÃjna sej caà ramuaêate, rɨÌêɨ xu tiraatáêaca. Aêij nu xaa jɨÌn niyen tejámuaatáêixaateêesin. 24 ‘AêɨÌjna É¨Ì Dios tɨ raatétaahuacaêa i chaanaca tej japuan seijreêe, ajta nain jɨmeêe tɨ ayén tÃêiseijreêe, aêii pu hui aêɨÌɨn púêeen É¨Ì tɨ tÃêaijta naÃjmiêicɨêe u ta japua, ajta naÃjmiêicɨêe Ãiyen chaanaca japua. Capu ayun che É¨Ì Dios Ãiyu teyujtaêa É¨Ì mej ráêajtaahuacaêa É¨Ì teteca. 25 Capu ayén tiúêujxeêeveêe mej raatévaɨreêen tiêitɨj jɨmeêe tɨ tiráêaturaateêe aêiné aêɨÌɨ pu ruseɨÌj huaêatáêaca naÃjmiêica É¨Ì teteca mej ruuri muáêaraêani, mej ucajyáatɨyeêican, ajta huaêatáêaca naÃjmiêica tɨÌj naêa tiêitɨÌj tɨ huáêaturaateêe. 26 ‘Ayee pu Dios ráaruu mej seɨÌj jetze huanéj É¨Ì teáataêa naÃmiêi É¨Ì teɨte mej mi nainjapua seijreêe Ãiyen chaanaca japua. Ajta, aêɨÌɨ pu hui raaxɨÌêepɨêɨntare aêachú mej áêatɨjtɨêɨren, ajta aêu mej aêuchéjmeêeni. 27 Ayee pu Dios aêɨÌjna jɨÌn huarɨÌj mej mi ráahuauni meêɨÌjna, mej mi miyen éeniêicɨêe ráateuni. Mɨ ajta aêɨÌɨn, capu aêachú aêɨmuá méêe éêeseijreêe itejmi jemi. 28 ‘Ayee puêu naêa tÃêeen aêiné aêɨÌj tu jetze ruuri É¨Ì Dios, tej ti tiyen éeneêe mé téêujujhuaêaneêen, tej ti tiyen huatéêuuca. Majta meêɨÌn É¨Ì mej tÃêichuicaca múêejmi tzajtaêa, seica mú majta miyen cheêatá menaêa tiuêutaxájtacaêa aêij nej inee tejáêamuaêixaateêe. Majta miyen tɨjɨÌn: “Teen tu teajta yaújmuaêameêen púêeen É¨Ì Dios." 29 ‘Jaêiné teen tu yaújmuaêameêen púêeen É¨Ì Dios, capu hui ayén tiraavÃjteêe tej tiyen tÃêimuajca tɨ Dios ayén êeen tɨÌj tiêitɨÌj tɨ taavÃjhua oro jɨmeêe, nusu i plata jɨmeêe, nusu tetej jɨmeêe. Capu ayén êeen tɨÌj tiêitɨÌj É¨Ì mej raatétaahuacaêa É¨Ì teɨte aêij mej yeêà tirájteu meêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì rumuaêatzÃiraêa. 30 ‘Aêájnáêɨmua, camu ramuaêareerecaêa É¨Ì teɨte aêij tɨ tÃêijxeêeveêe É¨Ì Dios tɨÌj naêa tɨ yú eêiréêene. Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Dios, capu jaêanáj huaêuxɨÌjte aêajnáêɨmua. Mɨ ajta, Ãjii pu xaa, aêɨÌɨ pu tihuáêaijteêe naÃjmiêicɨêe mej nuêu seɨcɨé tiúêumuaêati É¨Ì teɨte, aêɨÌjna jɨmeêe, tɨ Dios ari ayén tiraaxɨÌêepɨêɨntare seɨÌj xɨcájraêa jetze tɨ jetzen huaêuxɨÌjteêen naÃjmiêica É¨Ì mej yen aêuchéjme Ãiyen i chaanaca japua. AêɨÌɨ pu hui huáêaxɨjteêen aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ tɨ Dios raêantÃhuaêu. Dios pu ari huaêutaseÃjra naÃjmiêica É¨Ì teɨte tɨ ayén tiêayajna aêɨÌjna jɨmeêe tɨ raêajjáj huáêa tzajtaêa É¨Ì mɨêɨchite aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ. âAyee pu tihuaêutáêixaa aêɨÌjna É¨Ì Pablo. 32 MatɨÌêɨj ráanamuajriêi tɨ Dios raêajjáj É¨Ì mɨêɨchite tzajtaêa aêɨÌjna É¨Ì Jesús, seica mú ráêaxɨeehuariêiracaêa. Majta seica miyen tɨjɨÌn: âAyee tu tÃêijxeêeveêe pej pajtáhuaêa titáêixaateêen peêɨÌjna jɨmeêe. 33 Aj pu i ajtáraa É¨Ì Pablo huáêa jetze. 34 Aru maúcheêe mú seica É¨Ì teɨte áêujujhuaêaneêe jamuan. Meráêantzaahua micu. Aêii mú meêɨÌn púêeen, É¨Ì mej huáêa tzajtaêa aêutéêuucaêa aêɨÌjna É¨Ì Dionisio, É¨Ì tɨ huáêa jetze ajtémeêecantacaêa aêujna Areópago, ajta seɨÌj É¨Ì êɨÌitaêa tɨ ayén ántehuaa tɨjɨÌn Dámaris, majta seica mú majta téêantzaahua.
