Luk 12

1 JisösnöŠkeuÅi jiiga nalö sutÅe miaÅgöreÅ ambazip tausenÅi tausenÅi yaÅgöreÅ tokoba ölöqölököba utakutal aÅguba kinget. Mewö aka kingetka könahiba gwarekurupÅi kewö jii mötket, “Yuai mutukÅi ki: IÅini mönö Farisi (Köna keugö kapaÅkölköl) yeÅgö urumeleÅgö silesile ahakmemeÅinaÅgöra galömÅini meme. Mi wösö kömbukÅi ewö akza. Mi qahö mosötme ewö, miaÅön mönö yist ewö qariba mem bölim eÅgima. 2 “AmbazipnöŠyuai önun meget ahözawi, mi pakpak mönö kötulgetka aukÅe ahuma. MewöÅanök keu asambötket ahözawi, mi pakpak mönö indelgetka möt kutume. 3 MiaÅgöra mönö keuÅinaÅgö galöm memba malme. IÅini keu söÅaupnöŠölöŠjimei, mi mönö asakÅe jigetka mötme. IÅini miri uruÅe waÅgömÅi kungen saÅepnöŠkezapÅine jimei, mi sobemnöŠaukÅe jim asarime.” Mewö. 4 “Alaurupni nöÅön eÅgöra kewö jibi mötme: TosatÅan sileÅini qem kömumba miaÅgö andöÅe yuai kun toroqeba akingö osimei, yeÅgöra mönö keÅgötÅini kude möta malme. 5 Mi qahöpmö, dagöra keÅgötÅini mötketka dop kölmawi, nöÅön mi kondel eÅgimam. Kun daÅön kukösum memba eÅgui kömugetka tötal eÅgii könöp sianöŠgemei, yaÅgöra mönö keÅgötÅini möta malme. EÅgöra keu mi kunbuk jizal: yaÅgöra mönö keÅgötÅini möta malme! 6 “TosatÅan bekösöm (jöjöröm, ulisit) 5 mi toiya yahötÅan söÅgöröÅi memegöra alakzemö, AnutunöŠmieÅgöreÅök mohok-kungö qahö ölum qeyök. 7 AnutunöŠköyan köl eÅgiba nöröp jupÅini pakpak mewöyök oyoÅ teköba jaÅgöÅini mötza. Ambazip eÅgö söÅgöröÅini mi bekösöm ulisit gwötpuk eÅgoÅgita öÅgöÅgöÅi akza. MiaÅgöra keÅgötÅini mönö kude möta malme.” Mewö. 8 “NöÅön keu kun jibi mötket: KunÅan ni ambazip jeÅine jim miwikÅaim niÅgimawi, Suep gölmegö azi ölÅan mönö mewöÅanök i Anutugö garataurup yeÅgö jeÅine jim miwikÅaima. 9 Mewömö, kunÅan ni ambazip jeÅine qaÅ köl niÅgimawi, nöÅön mönö mewöÅanök i Anutugö garataurup yeÅgö jeÅine qaÅ kölmam. 10 “KunÅan Suep gölmegö azi ölÅi qetala keu jimawi, AnutunöŠmi ölöp mosötmapmö, kunÅan UÅa TöröÅi ilita mepaqepaik akÅawi, yaÅgö siÅgisöndokÅi mi AnutunöŠqahö mosötma. 11 “AmbazipnöŠiÅini öröba keu jakeÅine al eÅgigetka köuluk miriÅine me kiap premiö aka kantriÅi kantriÅi mieÅgö kiÅ kembu yeÅgö jemesoholÅine kinmei, nalö miaÅgöreÅ keuÅinaÅgö likepÅi wani keuya denöwö jibinak miaÅgö waimanjatÅi kude mötme. 12 Mi kewögöra: IÅini keu jimei, mi UÅa TöröÅan aua miaÅgöreÅök kusum eÅgiiga jime.” Mewö. 13 Ambazip kambu sutÅineyök azi kunÅan Jisösgö jiyök, “Böhi, iwiniran kömuiga gi mönö datnaÅgö jinöÅga iwiniraÅgöreÅ börösamotÅi mendeÅda niÅgima." 14 Mewö jiyökmö, JisösnöŠkewö meleÅ waÅgiyök, “O azi, daÅön etkö jimtekötekö toÅiri akÅamgöra kuÅgum niÅgiyöha gölmeÅiri mendeÅbileÅak?" 15 Mewö jiba keu kewö toroqeyök, “Inap ainemalukuÅinan awamÅanök me keleÅmaleleÅ ahöbawak, malmalÅinaÅgö könaÅi mi miaÅgöreÅ qahö ahöza. MalmalÅini qahö kewöta moneÅ sukinapnöŠmöndöme ewö, mönö ayuhume. MiaÅgöra membagun membingö nepaqepalok (gridi) pakpaköra mönö galömÅini memba malme." 16 Mewö jiba dopkeu kun kewö jii mötket, “Azi pomÅi kun malök. YaÅön gölmeÅe nene nupÅi meiga töhötmöriam ketaÅi asuhuyök. 17 Mi asuhuiga uruÅan kewö mötmöriba jiyök, ‘NöÅgö köwe mirini mi morörökÅi. MiaÅgöra padi gösöÅi gösöÅi, koÅ kambuÅi kambuÅi, sehoÅ böranÅi böranÅi mi mönö denikeaÅgöreÅ tokobileÅak? Mönö denöwö akÅamto?’ 18 Mewö jiba jiyök, ‘Mönö kewö akÅam: Ni köwe mirini köndeÅda salupÅe köwe miri ketaÅi ketaÅi memam. Mi memba nene töhötmöriamni aka sukinapni pakpak mönö miaÅgöreÅ qezaköbi tatma. 19 MiaÅgöreÅ tariga nanaÅgöra kewö jimam: O gi simbawoÅ! Töhötmöriamgi mönö awamÅi qahö ahöm gihiza. MiaÅgöra mönö nene nem söÅgaiba yambuÅi yambuÅi siyoÅsayoÅi qahö luhut memba ösöŠmalman.’ 20 Mewö jiyökmö, AnutunöŠkewö jii mörök, ‘O gi, urugi qahö! NöÅön nalögi ala jim teköba uÅagi suÅgem kiaÅgöreÅök goaÅgitpiga kömuman. KömunöÅga öröyuai pakpak buÅa qem aÅguba malnöÅi, mi mönö dagö buÅaya akÅapto?’ 21 “KunÅan nanÅaÅgöra ainemaluku guli dötnam yuai tokomakzapmö, Anutugö qöhöröÅe urugö töhötmöriamÅi qahö ahöm waÅgizawi, yaÅgöra mönö lömböt ketaÅi mewö asuhuma.” Mewö. 22 JisösnöŠgwarekurupÅi kewö jii mötket, “Mewö asuhumapmö, nöÅön eÅgöra kewö jibi mötket: IÅini gölmenöŠmalmeaÅgö waimanjatÅi mi kewö jiba kude akÅe: Nini mönö wanat yuainöŠgumohom aÅgubinak aka wanatnöŠsileninaÅgö löÅgötpinak? 23 SileÅinambuk maljei, miaÅön bohonÅi aiga opo kereÅnöŠmönö miaÅgö nembö bapÅe ahöza. JeÅinambuk maljei, miaÅön bohonÅi aiga nenenöŠmönö miaÅgö nembö bapÅe ahöza. 24 “Mönö koekoe nei eÅgekÅe: MieÅön nene kötÅi qahö qesiÅ gilakze. Padi ölÅi qahö yandiba köwe miriÅine qahö tokomakze. Yöha sihiÅini mi qeköm nembi mirinöŠqahö alakze aka AnutunöŠmi töndup i gumohom eÅgimakza. Ambazip eÅgö söÅgöröÅini mi nei söÅgöröÅini eÅgoÅgita öÅgöba ahöza. Mönö mi mötmöriget anök. 25 “EÅgöreÅök kunÅan waimanjat aka mewö miaÅön gölmenöŠmalmawaÅgö nalöÅi mi sömaÅi mohotkö dop mem toroqema me qahö? Mi qahöpmahöp! 26 “Mewö aiga yuai morörökÅi mewö akingö osime ewö, yuai tosatÅi pakpaköra mönö denöwögöra waimanjat akeak? 27 IÅini mönö jariÅ juraÅi aködamunÅinambuk mi eÅgekÅe: MieÅön opo söröÅinaÅgöra möt qahö loÅgalakze. Nup yuai tosatÅi kun qahö memakze aka mi töndup kewö jibi mötket: KiÅ SolomonöŠgoul silwöÅi qeraköba malukuÅi asoÅ-bilikbilikÅambuk löÅgöta malökmö, yaÅgö malukuÅi mi kiteÅ soranjiÅgö dop eksihimÅambuk qahö ahöyök. 28 “JariÅ juraÅi töhön mi merak gölmenöŠkösutnine ahöi uran kölgetka eri gila qezaköba ohoget jema. Mi töndup AnutunöŠjuraÅi mewöÅi kun mi tok ölöpÅanök meÅölömakza. MiaÅgöra yaÅön iÅini mewöyök ölöp esuhum eÅgima. IÅini jariÅ juraÅi miaÅgö dop qahö akze. AnutunöŠköyan köl eÅgimamgö mötzawi, sihimÅi miaÅön mönö yuai pakpak eÅgoÅgita öÅgöza. O ambazip, mötnaripÅinan mönö wuanöÅgöra morörökÅi akza? 29 “Mewö aiga iÅini mewöyök malmalÅinaÅgöra mötkurumkurum kude akÅe. Mi aka lömböriba kewö jibepuk, ‘Nini mönö wani nene aka wani o nembinak?’ Mewö jiba uruÅini miaÅgöreÅ kude ala urueret aka urukönöpuk miwikÅaibepuk. 30 Kantri dop urumeleÅgö kopa yeÅön yuai mewöÅi pakpak buÅa qem aÅgubingö kapaÅ köla urukönöp ahakze. Mi ahakzemö, iÅini nene opo yuaigöra mözöröÅgöba osizei, IwiÅinan mönö mi möt teköza. 31 MiaÅgö urukönöp kude akÅemö, mönö Anutugö bemtohoÅnöŠaÅgotpingö kapaÅ kölme. UruÅini miaÅgöreÅ alget ahöiga yaÅön mönö galöm köl eÅgiba yuai mewöÅi mi mewöÅanök toroqem eÅgima.” Mewö. 32 “O kambuni morörökÅi, IwiÅinan bemtohoÅ al eÅgimamgö mötzawaÅgöra mönö keÅgötÅini kude möta malme. 33 Gölmegö moneÅ inapÅi mi kapaÅ köla qeraköbepuk. MiaÅgöra yuai ahöm eÅgizawi, mi mönö söÅgöröÅaÅgö ala moneŠöröba bahöÅi ambazip wanapÅi kalemÅinaÅgöra eÅgime. Mewö aketka qetbuÅaÅini guli dötnam ewö mi Suep mire ahöba sehiba kude qahöwakÅa. MoneÅ gösöÅini qainÅi kun mi Suep miaÅgöreÅ qahö bölime. Gurem jijilukut aka yoÅgorö meme yeÅön mönö eu öÅgöba yuai mem bölibingö osime. 34 “Yuaigöra aködamunÅi memba mötnöŠöÅgözawi, miaÅön miri kungen ahöiga göÅön mönö urugi mewöyök miaÅgöreÅ qekötahöba malman.” Mewö. 35 “IÅini mönö Anutugö nupÅi membingöra jöjöröba opo söröÅini jöhöm yaköba aködamunÅinambuk kinda uruÅinaÅgö kiwaÅan ohotirigetka jeiga malme. 36 Mi kiaÅgö dop: Miri toÅi kun mi ambazip amemegö lömbuaÅnöŠkaba söÅgaibingöra öröm waÅgigetka anök. MiaÅgöreÅ ani moröurupÅan mire tata liliÅgömapköra jeÅinan yaigep uba ‘KiÅsiÅ-paÅsaÅ!’ jiba kapaÅ köla mambötze. Mamböta malgetka yaÅön nalö miaÅgöreÅ me miaÅgöreÅ kaÅgota naÅgunöŠqebawak, yeÅön mönö miaÅgöreÅök naÅgu örögetka kotma. IÅini mönö morö mieÅgö dop aka jöjöröba malme. 37 “KembunöŠliliÅgöba kaiga nup memeurupÅi tosatÅan urugwölö malgetka mewö miwikÅaim eÅgimawi, yeÅön mönö simbawoÅ akze. NöÅön ölÅa kewö jibi mötket: YaÅön kaÅgota tokom eÅgiba nene dumnöŠali tatketka nene gumohom eÅgimamgö jöjöröm aÅguba welen qem eÅgima. 38 YaÅön ömbibiÅe me miri awöraÅgöiga miaÅgöreÅ liliÅgöi tosatÅan urugwölö malgetka miwikÅaim eÅgimawi, yeÅön mönö simbawoÅ akze. 39 “Gwölö malbingö keu ki mönö ölöp mötmörime: SuÅgem aiga kegwek azinöŠwanat nalönöŠme auanöŠkamawi, miri toÅan mi mötpawak ewö, yaÅön mönö gwölö mala miriÅi ölöp galöm meiga qesiÅda öÅgömamgö osima. 40 IÅini ‘Suep gölmegö azi ölÅan nalö kiaÅgöreÅ qahö kaÅgotma,’ jiba mötmörimei, yaÅön mönö nalö miaÅgöreÅök kaÅgotma. MiaÅgöra iÅini mewöyök jöjöröba malme.” Mewö. 41 JisösnöŠkeu mewö jii PitönöŠqesiyök, “Kembu, gi dopkeu ki mi neÅgöra me ambazip tosatÅi pakpak yeÅgöra mohok jizan?" 42 Mewö qesii KembunöŠjiyök, “Nup meme ambazip sutÅine daÅön tiÅ kutuba tosatÅi eÅgoÅgitza? TosatÅan sörörauba nup mosötketka kunÅan mötkutukutu ölöpÅaÅgö qakÅe kapaÅ köla pöndaÅ memakzawi, yaÅön mönö simbawoÅ akza. Miri toÅan ahakmemeÅi kewöta eka kungen anda miriÅaÅgö öröyuaiÅi mi yaÅgö böröÅe ali galöm akÅa. Galöm aka welenqeqeurupÅi jiyöhaÅgö dop köyan köla nalö diÅdiÅe gumohom eÅgimakÅa. 43 Mewö köyan köl eÅgiba maliga toÅan liliÅgöba kaba mewö eka mönö simbawoÅ jima. 44 “NöÅön keu ölÅi kun kewö jibi mötket: ToÅan simbawoÅ jiba sukinapÅi pakpakö galömÅi kuÅgum waÅgima. 45 KuÅgum waÅgimapmö, nup meme okonÅi yaÅön uruÅan mötmöriba kewö jima ewö, ‘KembunaÅgö kaka nalöÅan mönö köröpÅi ahöza.’ Mewö jiba könahiba nup meme ambazipurupÅi eÅgum ureiba közölömbuaÅ ala söÅgaiba o köhöikÅi nemba uruÅi sohoiga eÅololoÅ silekmalek aka malma. 46 Mewö mala nalö kunöŠKembuÅi kaÅgotmapköra qahö mambötmawi, mönö miaÅgöreÅ kaÅgotma. Nalögöra ikmaok iÅululuÅ mali mönö aua miaÅgöreÅ kaÅgota qeba yaijapaleleÅ mem waÅgiba jim kutuiga qeqetal ambazip ewö könöp sianöŠgeba sihimbölö mötma. 47 “Nup meme kunÅan KembuÅaÅgö jitsihitÅi möt yaköyökmö, keu areÅi jiyöhaÅgö dop qahö jöjöröm aÅguba nupÅi memba malöhi, KembuÅan miaÅgö likepÅi jiiga jöhöba ihileknöŠambemÅi gwötpuk qeaköba qeme. 48 Mewö qememö, nup meme azi kunÅan KembuÅaÅgö jitsihitÅi qahö möt yaköba yuai aka meiga likepÅi ölöp jiget ihileknöŠqemeaÅgö dop akzawi, KembunöŠmiaÅgö likepÅi jiiga amqeqeÅi qeme. AnutunöŠkungöra yuai gwötpuk waÅgiyöhi, yaÅön mönö mi mem sehiiga ölÅi gwötpuk ahumapköra al mambötma. AnutunöŠkungöra yuaigö warökÅi sehisehiÅi al waÅgiyöhi, yaÅön mönö mi mem sehiiga ölÅi sehisehiÅi ahui meleÅ waÅgimapköra qesima.” Mewö. 49 “NöÅön gölmenöŠkönöp ala ubi jemapköra etpiga urusihimni miaÅgö bölamÅan lök jeyöhaÅgöra ahöza. 50 Ahözapmö, mi ‘Ala umam,’ jibi sihimbölö gwötpuk mi nöÅgö qakne öÅgöba mösölumgöm niÅgimamgö akÅa. AnutunöŠmewö miaÅön melun murutÅi mem niÅgima. O ni wahöjaliÅ ketaÅi möta malbi mem niÅgii miaÅgöreÅ teköma. 51 Kewö mötmöribepuk: JisösnöŠluai qemamgöra aka gölmenöŠerök. NöÅön kewö jibi mötket: NöÅön luai qemamgöra qahöpmö, nöÅgöra aka jula deÅgetka köŠjabö ahuma. 52 “Mi kewögöra jizal: NöÅgö BuÅa keunan ambazip uruÅini kuÅgui meleÅgeraÅgöra nalö kewöÅeyök könahiba kewö asuhuma: Miri kungö uruÅe ambazip 5 yeÅön sutÅine aÅgururuk aka julme. Likep karöbut yeÅön yahöt yetpuk aÅgururuk aketka likep yahöt yetkön karöbut yembuk jujul aka malme. 53 Iwi morö yetkön jula kerök-kerök ahotka nam morö yetkön tötal aÅguyohotka iranÅan iranÅi qetala julmahot.” Mewö. 54 JisösnöŠtoroqeba ambazip kambu yeÅgöra kewö jii mötket, “Wehön gegeÅe miri böuleiba kousu töwiiga iÅini mi eka miaÅgöreÅök ‘Kie kama,’ jimakze. Mewö jigetka kama. 55 Saut görökenök luhut giliga eka möta kewö jimakze, ‘Miri könöpÅambuk akÅa.’ Jigetka miaÅgö dop akÅa. 56 O urumeleÅgö silesile ambazip, iÅini suep gölmegö tandökÅiri eka kie wehöngö könaÅiri ölöp kewörakzemö, nalö ki maljini, miaÅgö könaÅi qahö kewöta möt kutugetka qahö dop kölja.” Mewö. 57 “IÅini ‘Yuai diÅdiÅi mi denöwö akin,’ jiba miaÅgö könaÅi mi denöwögöra aka nanÅinak qahö kewöta jim tekömakze? Mi qahö dop kölja. 58 Kerökan silege ala keu jakeÅe öröm gihimamgö aiga jimtekötekö galömgöreÅ anda köna namÅe miaÅgöreÅ mönö kapaÅ köla imbi mohok aka keuÅiri jim solanimahot. Mewö qahö akÅahot ewö, kerökan ölöp örörahöm gihiiga (jas, majistreit) jimtekötekö toÅaÅgö jeÅe aÅgotnöÅga möta jii opotöröpkö böröÅe genöÅga kösö mire al gihibapuk. 59 NöÅön kewö jibi mötnöÅ, Gi miaÅgöreÅ töwagi pakpak almanaÅgö dop qaköba tatman. Toiyagi kondikÅi mewöyök al teköbagun mönö töwagi memba etman.” Mewö.