Luk 13

1 Nalö miaÅgöreÅök tosatÅan kaÅgota Jisös kösohot kewö jiget mörök, “Galili ambazip tosatÅan Jerusalem jikenöŠjöwöwöl ohogetka premiö PailötnöŠjiiga suahö galömurupÅan miaÅgöreŠöÅgöba eÅgum kömugetka sepÅini eta lama bulmakau sepÅinambuk loloÅqaloÅ ahök." 2 Mewö jigetka meleÅda kewö jii mötket, “IÅini miaÅgöra kewö mötmöribepuk: Galili ambazip mieÅön Galili ambazip tosatÅi pakpak eÅgoÅgita siÅgisöndok aka malgeraÅgöra sihimbölö mi mötket. 3 Mewö qahöpmö, nöÅön kewö jibi mötket: IÅini uruÅini qahö meleÅme ewö, iÅini körekÅan mönö mewöyök ayuhum teköme. 4 Me miri qetÅi Siloam miaÅgöreÅ miri köröpÅi kunÅan eta köla ambazip 18 turum eÅgii kömugeri, iÅini yeÅgöra kewö mötmöribepuk: YeÅön Jerusalem könagesö tosatÅi pakpak eÅgoÅgita siÅgisöndok aka keuÅinambuk malget. 5 Qahöpmö, nöÅön kewö jibi mötket: IÅini uruÅini qahö meleÅme ewö, iÅini körekÅan mönö mewöyök ayuhum teköme.” Mewö. 6 JisösnöŠdopkeu kun kewö jiyök, “Azi kunÅan muli ip kömöri nupÅe kota kini miaÅgö ölÅi jarumamgö anökmö, kun qahö miwikÅaiyök. 7 Qahö miwikÅaiba nup galömÅaÅgöra jiyök, ‘MötnöÅ, nöÅön muli ip kiaÅgö ölÅi yambu (yara) karöbutkö dop kaba jaruyalmö, kun qahö miwikÅaial. MiaÅgöra mi mönö wuanöÅgöra toroqeba gölmegö kelökÅi önewat öröi sihitÅanök akapuk. MiaÅgöra mi mönö köla gilnöŠanma.’ 8 ToÅan mewö jiyökmö, galömnöŠmeleÅda jii mörök, ‘O azi kembuni, mi ölöp mosötnöÅga yambu (yara) ki kunbuk kinma. NöÅön nalö sutÅe kiaÅgöreÅ kinoÅnöŠgölme esiba kundupköba isoÅbasoÅ ala liliköbi kelökÅambuk akÅa. 9 NöÅön mewö akiga yambu (yara) andöÅe miaÅgö ölÅi ölöp ahubawak. Mi qahö ahuma ewö, mi ölöp kölman.’” Mewö. 10 JisösnöŠSabat kendonöŠköuluk miri kunöŠöÅgöba BuÅa keu kusum eÅgiyök. 11 MiaÅgöreÅ ambi kun tarök. ÃmenöŠyambu (yara) 18 miaÅgö dop mem löwörim waÅgiiga könisemÅi milipköiga qötöteimamgö osiba tata malök. 12 JisösnöŠambi mi eka oholi kaiga kewö jii mörök, “Ambi, eksekpeksek kawölgan mönö gömosöri ölöwakzan." 13 Mewö jiba böröÅi nöröpÅe ali miaÅgöreÅök qötöteiba Anutu möpöseim waÅgiyök. 14 Möpöseim waÅgiyökmö, JisösnöŠSabat kendonöŠambi mi mem ölöwahöhi, köuluk mirigö galömÅan mi eka miaÅgöra möri bölii keu könahiba ambazip kambu yeÅgöra jiyök, “Nup memegö nalö 6 ahözawi, miaÅgöreÅ mönö kaba mem ölöwak eÅgimapköra jime. Mi Sabat kendonöŠqahö." 15 Mewö jiyökmö, KembunöŠmeleÅda kewö jiyök, “O urumeleÅgö silesile ambazip! IÅini pakpak bulmakau aziÅini me doÅkiÅini mi Sabat kendonöŠmireyök pösata eÅguaÅgitketka onöŠanda nemakze me qahö? EÅgöreÅök kunöŠmi qahö aÅgön köl eÅgimakza. 16 Mötket! Ambi kiaÅön Abrahamgö gwölönaröha aiga SatanöŠjöhöm waÅgii yambu (yara) köröpÅi 18:gö dop maliga nöÅön kösöÅi mi Sabat kendonöŠpösatpi dop köl eÅgiza me qahö?" 17 Mewö jiiga tuarenjoÅurupÅi pakpak yeÅön gamuÅini mötket aka ambazip kambu pakpak yeÅön aÅgöletot wewelipÅambuk meyöhi, mi pakpak eka möta söÅgaiget. Mewö. 18 JisösnöŠdopkeu kun kewö jiyök, “Anutugö bemtohoÅaÅgö könaÅi mi denöwö? Mi wanatpuk dop albileÅak? 19 Mi nejoÅ kötÅaÅgö dop kewö akza: Azi kunÅan mi memba nupÅe anda esiiga wahöta qariba ip ahök. Ip aiga könakemba neiÅi neiÅi mieÅön aipÅini ip miaÅgö böröÅe alget.” Mewö. 20 JisösnöŠdumÅe kunbuk dopkeu kun kewö jiyök, “Anutugö bemtohoÅi mi wanat yuaibuk dop albileÅak? 21 Mi yist me flaua mem qariqarigö dop kewö akza: Ambi kunÅan ‘Beret ohomam,’ jiba yist memba flaua könde karöbut miaÅgöreÅ mindiriba meleÅqeleÅ aka anda anda tari körekÅanök qariyök.” Mewö. 22 JisösnöŠanda taonÅi taonÅi aka miriÅi miriÅi miaÅgöreÅ BuÅa kusum eÅgiba anda mala Jerusalem sitinöŠgöröken anök. 23 Ani kunÅan kewö qesim waÅgiyök, “Kembu, uruÅini meleÅget AnutunöŠamöt qem eÅgii letotmei, mi ambazip awamdökÅa me denöwö?” Qesim waÅgii kewö jii mötket, 24 “IÅini mönö naÅgu giwikÅe aÅgotpingö jaram tiba aum-mörime. NöÅön kewö jibi mötket: Ambazip gwötpukÅan Anutugö bemtohoÅ uruÅe aÅgotpingö esapkömemö, mi osime. 25 KönaÅgep miri toÅan wahöta naÅgu köligun iÅini nalö miaÅgöreÅ könahiba yaigep kinda naÅgunöŠqeba kewö jime, ‘Kembu, mönö naÅgu öröm neÅginöÅ.’ Mewö jigetka meleÅda kewö jii mötme, ‘Ni qahö möt eÅgizal. IÅini denikegöra, mi qahö mötzal.’ 26 Mewö jiiga iÅini miaÅgöreÅök könahiba kewö jime, ‘NeÅön mönö göbuk köisirik tata nene nein. GöÅön mönö liliköba neÅgö sombemnöŠBuÅa kusum neÅginöÅ.’ 27 Mewö jimemö, yaÅön keu kewö jima, ‘IÅini denikeaÅgöra, ni qahö möt eÅgizal. MiaÅgöra kewö jibi mötket: BölöÅi meme pakpak, iÅini mönö nömosöta kesalget.’ 28 “Kesalgetka miaÅgöreÅ Abraham, Aisak, Jeikob aka kezapqetok ambazip pakpak yeÅön Anutugö bemtohoÅ uruÅe kingetka eÅgekÅemö, nanÅini aköm eÅgigetka yaigep kinme. KönaÅini mewö miwikÅaiba sahöt gigilahöba irimÅini yöhözömgögetka qetÅi qeri malme. 29 AmbazipÅi ambazipÅi mi wehön kotkotÅeyök aka gegeÅeyök aka likeplikep Not Saut miaÅgöreÅök kaba Anutugö bemtohoÅnöŠaÅgota dum tatatÅini memba nene nem söÅgaip aka malme. 30 Mewö malmemö, mötket! QöndökÅi yeÅgöreÅök tosatÅan mutukÅi akÅe aka mutukÅi yeÅgöreÅök tosatÅan qöndökÅi akÅe.” Mewö. 31 Nalö miaÅgöreÅök Farisi (Köna keugö kapaÅkölköl) tosatÅan JisösgöreÅ kaba kewö jiget, “KiÅ HerodnöŠguhui kömumangö mötza. MiaÅgöra mönö miri ki mosöta anman." 32 Jigetka kewö meleÅ eÅgiyök, “IÅini mönö arökÅaÅgö kiam soÅ mi kewö jiget mötma, ‘MötnöÅ! NöÅön merak aka uran ömewöröme eÅguataÅgömam aka kawöl ambazip mem ölöwak eÅgiba malmam. Anmami, uruwale mönö miaÅgöreÅ aÅgota nupni mekömam.’ 33 “Kezapqetok ambazip sehisehiÅi mi Jerusalem sitinöŠeÅgugetka kömuget. Miri tosatÅe qahö toroqeba eÅguget kömumakze, miaÅgö tandöktandök ahöza ekzal. MiaÅgöra nöÅön merak aka uran uruwale köna anda malmam. Jerusalem aÅgotpiga nuÅguget kömumam ewö, mönö yeÅgöreÅ aiakaÅina mi toroqeba akÅe.” Mewö. 34 JisösnöŠjiyök, “O Jerusalem Jerusalem, iÅini kezapqetok ambazip eÅguget kömugetka AnutunöŠambazip melaim eÅgii eÅgöreÅ kamakzei, mi kötnöŠkumbuköm eÅgimakze. Poi namÅan moröurupÅi ginginÅi bapÅe ala köjöjohom eÅgimakzawi, nöÅön miaÅgö dop nalöÅi nalöÅi göhö könagösöurupki suhuba tokom eÅgimamgö möta malalmö, iÅini mi tököba mala kotket. 35 Mötket! ‘AnutunöŠmönö jike miriÅini andö qeiga sahopÅanök ahöma.’ Mewö ahömapmö, nöÅön kewö jibi mötket, iÅini ni kunbuk qahö nekÅemö, könaÅgep nalö kun kam kuÅgui miaÅgöreÅ neka kewö jime, ‘Kembugö qetÅe kam neÅgizawi, AnutunöŠmönö i kötuetköm waÅgima.’ Mewö."