Luk 11

1 JisösnöŠmiri kunöŠköuluköba mali teköiga gwarekurupÅi yeÅgöreÅök kunÅan kewö jiyök, “Kembu, Jon O-melun azinöŠgwarekurupÅi köulukö könaÅi kusum eÅgiyöhi, gi mönö mewöÅanök nini kusum neÅgiman." 2 Jiiga JisösnöŠkewö jii mötket, “IÅini köuluköbin jiba kewö jime: Iwi, göhö qetkan mönö töröÅi ahöma. Mönö galöm köl neÅginöÅga bemtohoÅgahö ölÅi asuhuma. (Göhö jitsihitki SuepnöŠtem kölakzei, gölmenöŠmönö mewöÅanök asuhuma.) 3 Gi wehön dop nene dopnine neÅgiman. 4 TosatÅan bölöÅi ak neÅgigeri, nini körek yeÅgö siÅgisöndokÅini mosötzin ewö, gi mönö neÅgöreÅ siÅgisöndok saÅgoÅ neÅgiman. Gi esapesapnöŠeta neÅgubapuköra aÅgön köl neÅgiba BölöÅi ToÅaÅgö böröÅeyök meköm neÅgiman." 5 JisösnöŠtoroqeba kewö jii mötket, “EÅgöreÅök kunÅan suÅgem bibiÅe alaÅaÅgö mire anda möndöba kewö jima, ‘Alani, beret karöbut niÅginöÅga likepÅi biaÅ meleÅ gihibi. 6 Alani kunÅan könanöŠmala nöÅgöreÅ kaÅgoriga neneÅamni qahöpköra gumohom waÅgimamgö jaruzal.’ 7 Mewö jii alaÅan miri uruÅeyök kewö meleÅda jima, ‘Gi gaun gwölö ak neÅgizan. Ni naÅguÅi lök köl köhöibiga nahönböraturupnan nömbuk tumbulahöpnini tumbula gaun ahözin. MiaÅgöra wahöta mi gihimamgö osizal.’ 8 Mewö jimapmö, nöÅön jibi mötket: Miri toÅan alaÅi akzawaÅgöra aka qahö wahöta waÅgimapmö, mi töndup kapaÅ köla jiba kinjawaÅgöra mi ölöp wahöta qesizawaÅgö dop körek waÅgima. 9 “NöÅön miaÅgö likepÅi kewö jibi mötket: Mönö Anutu köuluköme. Köulukögetka eÅgima. AnutugöreÅ mönö yuaigö böröjaÅ memba jarume. Mi jarugetka kondeliga miwikÅaime. Kinda naÅgunöŠqeme. Qegetka naÅgu tal eÅgima. 10 KunÅan Anutu köulukömakzawi, yaÅön mönö likepÅi buÅa qem aÅguma, yuaigö jarumakzawaÅön mönö mi miwikÅaima. NaÅgunöŠqemakzawaÅgöra mönö naÅgu öröm waÅgima. 11 “Iwiurup eÅgöreÅök daÅön kewö akza: NahönÅan söragöra qesiiga salupÅe qatö waÅgima. 12 me kuruk kötÅaÅgö qesiiga skorpion (nendaÅ kömbukÅi pomemba) waÅgima? 13 Mewögöra iÅini ambazip bölöÅi akze aka töndup kalem ölöpÅi ölöpÅi mi nahönböraturupÅini eÅgibingö mötze ewö, Suep IwinöŠmönö kalemÅi denöwö aÅgön kölbawak? YaÅgö uruÅaÅgö ahakmemeÅi mi neÅgoÅgita tandökÅi kun akza. MiaÅgöra UÅa TöröÅaÅgöra köuluköba qesim waÅgime ewö, yaÅön mönö sihimÅan i melaiiga uruÅine gema.” Mewö. 14 ÃmenöŠazi kun töÅöt aka numbuÅi jöhöiga mötök maliga JisösnöŠömeÅi mi wuataÅgöiga kota mosöri nesilamÅan lolohoiga kunbuk keu jiyök. Keu jiiga ambazip kambu yeÅön mi eka welipköget. 15 Welipkögetmö, yeÅgöreÅök tosatÅan kewö jiget, “YaÅön mönö öme yeÅgö kembuÅini Katakömulat yaÅgö ösumnöŠömewöröme eÅguataÅgömakza." 16 Mewö jigetka tosatÅan Jisös keugö bötaknöŠörömapköra esapköm waÅgiba kewö qesiget, “Gi mönö jim kutunöÅga Suepnöhök aÅgöletot kun asuhuiga ekin." 17 Qesigetmö, yaÅön uru mötmötÅini möt teköba kewö jii mötket, “Kantri denike yeÅgö galömurupÅinan sutÅine aÅgururuk aka julmei, yeÅön mönö ayuhum aÅgugetka kantriÅinan böliba sahopÅanök ahöma. Mewöyök miri kungö könagesö yeÅön julmei, miriÅinan mönö qeqelaÅlaÅ ahöma. 18 “Mötket! Satangö könagesö yeÅön mewöyök sutÅine aÅgururuk aka julbeak ewö, yeÅön mönö gawman nupÅini membingö osigetka ömetohoÅinan mönö denöwö kinbawak? IÅini nöÅgöra kewö jize: YaÅön Katakömulatkö ösumnöŠömewöröme eÅguataÅgömakza. 19 Mewö jizemö, mötket, nöÅön Katakömulatkö ösumnöŠömewöröme közöl eÅgibileÅak ewö, eÅgö alaurupÅinan mönö dagö ösumnöŠmi közöl eÅgibeak? MiaÅgöra yeÅön mönö keuÅini ölÅi me qahö, mi kewöta jim teköme. 20 Mi jim tekömemö, Anutugö ösumÅan nöÅgö börö kesötni sölölöhöi öme eÅguataÅgömakzal ewö, Anutugö bemtohoÅan mönö eÅgöreÅ kam kuÅguza. 21 “Azi köhöikÅan timbi liÅgipÅambuk miri gölmeÅi galöm meiga sukinapÅan mönö kahaimök ahöma. 22 Mewö ahömapmö, azi köhöikÅi kötökÅan luhuba kaba qeba luhut al waÅgiba timbi liÅgipÅi nariyöhi, mi körek waÅgita qezaÅda sukinapÅi memba anda alaurupÅi mendeÅ eÅgima. 23 “KunÅan nömbuk qahö maljawi, yaÅön mönö qetal niÅgimakza. KunÅan ambazip nöÅgö qetne tokomegöra qahö öröm eÅgimakzawi, yaÅön mönö mendeÅ eÅgimakza.” Mewö. 24 “ÃmenöŠazi uruÅeyök kota gölme qararaÅkölkölÅe anda laÅ liliköba mala luhut memamgö miri jaruba kun qahö miwikÅaiba ölan yöhöiga kewö jima, ‘Mirini mosöta kazali, miaÅgöreÅ mönö kunbuk liliÅgömam.’ 25 Mewö jiba liliÅgöba miriÅi usuÅda meÅölöi ahöyöhi, mi mewöÅanök ahöi miwikÅaima. 26 Mewö miwikÅaiba anda öme tosatÅi 7 eÅguaÅgitma. Ãme 7 mi nanÅi oÅgita bölöÅi kötökÅi akze. YaÅön mi eÅguaÅgiriga kaba miri mi öÅgöba miaÅgö uruÅe malme. Mewö aiga azi miaÅgö könaÅi mutuk kileÅkileÅ ahökmö, könaÅgep bölim qölim teköma.” Mewö. 27 JisösnöŠkeu mewö jiba mali ambazip kambu sutÅineyök ambi kunÅan qeta Jisös kewö jii mörök, “Gömokni, ambinöŠgölöm ala gömimba juzu gumohom gihiyöhi, nöÅön yaÅgö mötpi simbawoÅ akza." 28 Mewö jiyökmö, JisösnöŠkewö meleÅnök, “Mi jizanmö, nöÅön kewö jimam: Ambazip Anutugö keugöra kezap ala möta tem köla köl gulimakzei, yeÅön mönö simbawoÅ akze.” Mewö. 29 Ambazip kambunöŠtokogetka qariiga JisösnöŠtoroqeba keu kewö jiyök, “Ambazip merak gölmenöŠmaljei, mi kambu bölöÅa. YeÅön Anutugö aiwesökÅaÅgöra kapaÅ kölakzemö, aiwesök kun kezapqetok azi Jonagöra lök asuhuyök. AnutunöŠaiwesök murutÅi kun qahö al eÅgima. 30 Keu miaÅgö könaÅi kewö: AnutunöŠmönöwök Jona melaiiga Niniwe yeÅgö sutÅine anda Anutugö aiwesökÅi ahök. MiaÅgö dop Suep gölmegö azi ölÅan mewöyök ambazip kambu kiaÅgö sutÅine asuhuba uruÅini meleÅmegöra kuÅgum eÅgiba aiwesökÅina akÅa. 31 “KönaÅamÅinaÅgö kaisösöpÅi kun kewö: AnutunöŠmönöwök mötkutukutu öÅgöÅgöÅi ketaÅi mi kiÅ Solomon waÅgiiga Saut görökenök kantri kungö qin ambinöŠSolomongö mötkutukutuÅi mötmamgö sihimÅi mörök. SihimÅi möta gölme göraÅeyök wahöta köna köröp tiÅtiÅi kaba mala Solomongö mötmötÅi mörök. Mi mörökmö, mötket, nalö kewöÅe nöÅön sutÅine asuhuba kinda AnutugöreÅ mötkutukutu öÅgöÅgöÅi memba kazali, mi Solomongö mötkutukutuÅi oÅgitza. OÅgitzapmö, iÅini töndup nesampurek ak niÅgiba tönpin kingetka qahö dop kölja. “MiaÅgöra AnutunöŠkönaÅgep ambazip körek pakpak öröm eÅgii keuÅini jim tekömapköra jeÅe aÅgotmei, nalö miaÅgöreÅ Saut kantrigö qin ambi miaÅön mönö mewöyök aÅgotma. YaÅön ambazip kambu ki kinjei, embuk öröröŠkömupnöhök wahöta eÅgö qöhöröÅine mohotÅe kinma. MohotÅe kinda keu kewö eÅgö sileÅine alma, ‘IÅini Jisös nesampurek ak waÅgigetka AnutunöŠlikepÅi meleÅ eÅgii sihimbölö öÅgöÅgöÅi mötme.’ YaÅön mewö jiiga silikÅi kewöta nanÅinaÅgöra gamuÅini mötme. 32 “JonanöŠNiniwe ambazip sutÅine anda Anutugö keunöŠuruÅini kuÅgui möta miaÅgöreÅök uruÅini meleÅgetmö, mötket, nöÅön sutÅine asuhuba kinda Jonagö ahakmemeÅi oÅgita ahakzal. Mewö ahakzalmö, iÅini töndup nesampurek ak niÅgimakze. MiaÅgöra Niniwe ambazipnöŠjimtekötekögö nalö ketaÅe ambazip kambu ki kinjei, embuk öröröŠkömupnöhök wahöta eÅgö qöhöröÅine mohotÅe kinme. MohotÅe kinda Niniwe yeÅön keu kewö eÅgö sileÅine alme, ‘IÅini Suep gölmegö azi ölÅi nesampurek ak waÅgigetka AnutunöŠlikepÅi meleÅ eÅgii sihimbölö öÅgöÅgöÅi mötme.’ Niniwe yeÅön mewö jigetka ahakmemeÅinan nanÅini könaÅamÅini indelgetka gamuÅini mötme.” Mewö. 33 “KunÅan lambe me kiwa ohotiriba köwe waÅgömÅe me kimbutnöŠqahö almapmö, mi mönö miaÅgö dum tatatnöŠalma. Mewö ali tosatÅan miri uruÅe öÅgöbingö mötzei, yeÅön miaÅgö asakÅi eka ölöp öÅgöme. 34 Göhö jegi mi uru silegahö kiwaÅi akza. MiaÅgöra kawöl kunöŠjegi qahö mem böliza ewö, miaÅön mönö tohoba asarim teköi Anutugö asakÅan ölöp uruge mem asariiga malmalgi pakpak asakÅe malman. AsakÅe malmanmö, sihim kömbönaÅi bölöÅan me yuai kunÅan jegi mem böliba asakÅi közambötza ewö, miaÅön silegö malmalgi mewöyök mem söÅauiga pandaman uruÅe jipjap malman. 35 “Mewö aiga mötnöÅ, söÅaupnöŠurugahö asakÅi közamböri söÅaubapuköra mönö tihitki möta galöm mem aÅguman. 36 Mewö aknöÅga Anutugö asakÅan urugi körek dop köli waÅgömÅi kun qahö söÅauza ewö, göhö silegan mönö mewöyök asoÅ-kilik-kilikÅambuk aka jemesoholgan asariza. Kiwa ketaÅan silege kuÅguba kölköl-bilikbilikÅambuk mem asarim gihizawi, malmalgi mönö miaÅgö dop Anutugö asakÅe al teköba malman.” Mewö. 37 JisösnöŠkeu mi jim teköi Farisi (Köna keugö kapaÅkölköl) azi kunöŠkewö jiba köl öröm waÅgiyök, “Gi ölöp nöÅgö mire öÅgöba tata nene nembin.” Mewö jiiga anda öÅgöba nene nemamgö tarök. 38 Mutuk böröÅi qahö saÅgoÅda eta tarökmö, Farisi azinöŠsilik mi eka welipköyök. 39 Welipköiga KembunöŠkewö jii mörök, “O Farisi iÅini mönö ölÅa amöt qem aÅgubingöra qambi aka al nenegö sileÅi saÅgoÅ yakömakzemö, nanÅini uruÅinan mönö tölohoza. Mi dogo jimamoÅ aka qewöloÅ miaÅön kokolak qei malje. 40 “O iÅini, uruÅini qahö. KunöŠsileÅi pakpak miwikÅaiyöhi, yaÅön mönö uruÅi mewöyök miwikÅaiyök me qahö? IÅini mönö wuanöÅgöra uru likepÅaÅgöra taÅqaÅ akze? Mi qahö dop kölja. 41 MiaÅgöra yuai kiwi al nenenöŠtatzawi, mi mönö kalema ambazip wanapÅi eÅgime. Mewö aketka AnutunöŠamöt qem eÅgii eÅgöreÅ yuai pakpak mönö sarakÅi ahöma.” Mewö. 42 “O Farisi ambazip, lömböt qakÅine öÅgözawaÅgöra mönö wölziköba ‘Yei!’ jizal. IÅini nene pakpak mendeÅda bahöÅi 10 miaÅgöreÅök mohot Anutugö buÅaya qemakze. GipÅi, supe aka yöha könaÅi könaÅi mi mewöyök meÅdeÅda tenöhök mohot mi Anutugö buÅa qemakze. Naluk mi törörök alakzemö, Köna keugö kötÅi bohonÅi ki mönö oÅgita mosörakze: Gi Anutu uru könömgan jöpaköm waÅgiman aka ambazip sutÅine ahakmeme diÅdiÅi wuataÅgöba malman. Keu bohonÅi mi mönö kapaÅ köla wuataÅgöba malme aka keu morömorö mi mewöyök kude oÅgita mosötme. 43 “O Farisi, lömböt qakÅine öÅgözawaÅgöra mönö wölziköba ‘Yei!’ jizal. IÅini köuluk mire dum tatat mutukÅe jegep tatpingö sihimÅi mörakze. MaketnöŠme könanöŠambazip eÅgeketka jölöÅini jimegö mörakze. 44 O iÅini, lömböt qakÅine öÅgözawaÅgöra wölziköba ‘Yei!’ jizal. IÅini qaksiri qetÅini qahö miaÅgö dop akze. AmbazipnöŠqamöt wörönÅambuk denike ahözawi, mi qahö möta qakÅine laÅlaÅ tiba yuai dönqizinÅambuk oseiba tölohomakze.” Mewö. 45 JisösnöŠkeu mewö jiiga Köna keugö böhi yeÅgöreÅök kunÅan möta meleÅda kewö jiyök, “Böhi, gi keu mewö jiba nini mewöyök gamu qem neÅgizan." 46 Mewö jiyökmö, JisösnöŠkeu kewö jiyök, “O Köna keugö böhi, eÅgö qakÅine mewöyök lömböt öÅgözawaÅgöra wölziköba ‘Yei!’ jizal. IÅini keuÅi keuÅi jim kutuba miaÅgö könjöŠlömbötÅi ambazip qakÅine alagun algetka mi tem kölbingö lömböriiga jaraÅbaraÅ ahakzemö, nanÅinak i kesötÅinan borom kun bauköm eÅgibingö wösömötmötÅini kun qahö ahöza. 47 “O iÅini, lömböt qakÅine öÅgözawaÅgöra mönö wölziköba ‘Yei!’ jizal. IÅini kezapqetok ambazip yeÅgö qaksirinöŠsimen koum memba meÅölömakzemö, nanÅini ambösakonÅinan mönö i eÅguget kömuget. 48 NanÅini ambösakonÅinan kezapqetok ambazip eÅguget kömugetka iÅini yeÅgö qaksiriÅine koum memba simen alakze. Mewö aka miaÅön ambösakonÅini yeÅgö ahakmemegöra imbi köla keuÅini naÅgöba jiba dangunu ewö kinje. 49 “MiaÅgöra Anutu, mötkutukutu ToÅi yaÅön kewö jiza, ‘NöÅön kezapqetok ambazip aka aposol melaim eÅgibi eÅgöreÅ kame. Kagetka yeÅgöreÅök tosatÅi i eÅguget kömume aka tosatÅi sesewerowero ak eÅgime.’ 50 “AnutunöŠSuep gölme miwikÅaim etkiyöhi, nalö miaÅgöreÅök könahiba kezapqetok ambazip eÅgugetka sepÅini mokoget eri, miaÅgö sep kitipÅi pakpak mi ambazip merak maljei, mönö eÅgö qakÅine öÅgöi sihimbölö mötme. 51 Abelgö sepÅan eri miaÅgöreÅök könahiba eÅguba kota mala Zekaraia jöwöwöl alta aka jöwöwöl jike kömbukÅi mietkö sutÅire qeget sepÅi eri miaÅgöreÅ teköyök. NöÅön keu kewö jibi mötme: SepÅinaÅgö kitipÅan mönö ambazip merak maljei, eÅgö qakÅine öÅgöiga sihimbölö mötme. 52 “O Köna keugö böhi iÅini, lömböt qakÅine öÅgözawaÅgöra mönö wölziköba ‘Yei!’ jizal. IÅini Anutugö mötmöt membingö naÅgu ki moröÅi mi ambazip eÅguaÅgita aÅgön köl eÅgimakze. NanÅinak miaÅgö uruÅe qahö aÅgotket aka tosatÅan miaÅgö uruÅe aÅgotpingö akzei, iÅini i jöhöba aÅgön köl eÅgiba malget." 53 JisösnöŠkeu mewö jiba mosöta ani Köna keugö böhi aka Farisi yeÅön könahiba keu könöpÅambuk jim waÅgiba keu könaÅi könaÅi jimapkö qeqesi gwötpuk al waÅgiget. 54 Al waÅgigetka numbuÅeyök keu kun qiwitipköiga miaÅön köpeiba keugö bötaknöŠörömapköra mönöget. Mewö.