San Juan 1
WBT1 AjmÃêɨmua pu seijreêecaêa aêɨÌjna É¨Ì tɨ É¨Ì niuucari. Ajta, aêɨÌjna É¨Ì niuucari, aêɨÌɨ pu seijreêecaêa É¨Ì Dios jemi. Ajta aêɨÌɨ pu Dios púêeeneêe aêɨÌjna É¨Ì niuucari. 2 AêɨÌɨ pu êajmÃêɨmua seijreêecaêa É¨Ì Dios jemi tɨÌêɨj caà xɨ méêe jáêahuaêacaêa É¨Ì chaanaca. 3 Nain tɨÌj naêa tɨ tÃêiseijreêe, aêɨÌjna niuucari jetze pu ayén tiuêutaseÃjre. AêɨÌɨ pu É¨Ì Dios, ajta aêɨÌjna É¨Ì niuucari, aêɨÌɨ mú naÃjmiêi tiúêutaahuacaêa tɨÌj puaêamé yen tÃêiseijreêe. Ajta, capu tiêitɨÌj ayén tiêiseÃireêe áêameêencheêe tɨ puaêa caà aêɨÌɨn niuucari ayén raatétaahuacaêa. 4 TɨÌj naêa êajmÃêɨmua tɨ yú eêiréêene, aêɨÌj pu jetze airámeêecan aêɨÌjna tɨ iêirúuri rusén jɨmeêe. Ajta aêɨÌj pu jɨÌn ayén tiúêuneeriêicɨcaêa huáêa tzajtaêa É¨Ì teɨte aêɨÌjna jɨmeêe tɨ jɨÌn iêirúuri mej mi miyen tiráamuaêaree aêij tɨ êeen É¨Ì Dios jemi. 5 Ajta aêɨÌjna tej tiyen teajta ratamuáêamua tɨjɨÌn tatzari, aêɨÌɨ pu huanéeriêicÉ¨Ì jáêaraa aêɨÌmej tzajtaêa É¨Ì teɨte É¨Ì mej áêujujhuaêaneêe tɨÌcaêamisteêe. Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej miyen tɨÌcaêamisteêe áêujujhuaêaneêe, camu raayɨÌêɨtɨhuaêa mej raêujéêica É¨Ì tatzari tɨ huáêa tzajtaêa huáneeriêicɨcaa. 6 SeɨÌj pu ayén u aêuvéêemej tɨ Dios ayén yaêutaêÃtecaêa. Ayee pu ántehuaacaêa tɨjɨÌn Juan. 7 Ayee pu êeen jɨÌn u aêuvéêemej tɨ ij ayén aêɨÌjna jɨÌn teêanxájta aêij tɨ ari tÃêijmuaêareerecaêa aêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì tɨ iêi tatzari, mej mi naÃmiêi miyen téêantzaahuateêen aêij tɨ aêɨÌɨn ayén tihuáêixaateêe. 8 Ajta aêɨÌjna É¨Ì Juan, capu aêɨÌɨn púêeeneêe É¨Ì tatzari sino ayée puêu êeen jɨÌn aêuvéêemej tɨ ij aêɨÌjna jɨÌn tihuaêutáêixaateêen aêɨÌjna jetze meêecan aêɨÌjna É¨Ì tatzari. 9 Ajta aêɨÌɨn tɨ tzáahuatiêiraêa jɨÌn tatzari púêeen, tɨ ajta huanéeriêicÉ¨Ì Ã¡êayeêi huáêa tzajtaêa É¨Ì teɨte, aêachú mej puaêamé yen seijreêe, aêɨÌɨ pu mú aêuvéêemeêecaêa Ãiyen chaanaca japua. 10 AêɨÌɨ pu ayén huateájturaa Ãiyen chaanaca japua. Ajta, aêɨÌɨ pu nain tiúêutaahuacaêa tɨÌj naêa tɨ yen chaanaca japuan tÃêiseijreêe. MÉ¨Ì majta meêɨÌn, É¨Ì mej yen huachéejmeêecaa Ãiyen chaanaca japua, camu raamuáêa. 11 AêɨÌɨ pu mú aêuvéêemeêecaêa, ajta aêɨÌɨme jemi É¨Ì ruteɨÌtestemuaêa huateájturaa. Majta aêɨÌɨme, camu xaa raêancuréêeviêitɨ. 12 MÉ¨Ì majta, seica mú xaa raêancuréêeviêitɨ aêɨÌɨme É¨Ì teɨtestemuaêameêen. Ajta aêɨÌɨn, ayej tihuaêutáêa aêɨÌmej É¨Ì mej ráêastijre tɨ êij ayén tihuáêucɨêɨti mej mi yaújmuaêameêen puêéeneêe muáêaraêani É¨Ì Dios, aêachú mej puaêaméca. 13 Majta aêɨÌɨme, camu miyen teteca jetze airámeêecan meêɨÌjna jɨmeêe tɨ teáataêa ayén tÃêijxeêeveêecaêa. Camu aêatzu xaa neêu, sino ayée muêu meêɨÌjna jetze ajtémeêecan É¨Ì Dios. 14 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì niuucari aêɨÌɨ pu ayén huateújtevistacaêa. AêɨÌɨ pu ajta itejmi jemi huateájturaa. Teen tu teajta tiyen raaseÃj teêɨÌjna É¨Ì tɨ jɨÌn rɨÌêɨ tiraatáêa É¨Ì Dios. Teen tu raaseÃj É¨Ì tɨ jɨÌn Dios rɨÌêɨ tiuêutáêa aêɨÌjna jɨmeêe tɨ aêɨÌɨ naêa caj tÃêiyaujraêan É¨Ì Dios. AêɨÌɨ pu éêemeêecan É¨Ì ruyáêupua jemi. Nain pu jɨÌn rɨÌêɨ titájchaêɨɨcaêa ruxɨÌêeviêiraêa jɨmeêe. Ajta, nain pu ayén tzáahuatiêiraêa jɨÌn tiuêutaxájtacaêa. 15 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Juan, ayée pu aêɨÌjna jɨÌn tiuêutaxájtacaêa, ayén tiêixáata tɨjɨÌn: âAêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì nej jɨÌn neri tejamuáêixaa yee aêɨÌjna tɨ yeêevéêeme nee cujtaêa, jaÃtzeêe pu veêecán jɨÌn tiêitéjvee necaà inee, aêiné aêɨÌɨ pu amuacaà seijreêecaêa necaà inee. âAyee pu tiuêutaxájtacaêa. 16 NaÃjmiêi iteen, tuêuri tiyen teêɨÌjna jɨÌn raêancuréêa teêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì tɨ nain jɨÌn rɨÌêɨ naa titatáêaca. RuxɨÌêeviêiraêa pu jɨÌn rɨÌêɨ titatáêaca tɨÌj naêa tɨ yú aucaêitÉ¨Ì aêame. 17 Aêiné ayée puêu, aêɨÌjna É¨Ì niuucari É¨Ì mej jɨÌn tÃêaijta, Dios pu ayén raateájtuaa É¨Ì Moisés jemi. Dios pu ajta ayén tiraêÃjca aêɨÌjna É¨Ì Jesús, tɨ ajta CɨrÃistuêu púêeen, tɨ ij aêɨÌɨn ruxɨÌêeviêiraêa jɨÌn rɨÌêɨ titaatáêan, tɨ ij ajta tzáahuatiêiraêa jɨÌn titaataseÃjrateêen aêij tɨ tÃêijxeêeveêe É¨Ì Dios. 18 Capu jaêatÉ¨Ì jaêanáj raaseÃj É¨Ì Dios, sino aêɨÌɨ puêu tɨ aêɨÌɨ naêa caj tÃêiyaujraêan. RuxɨÌêeviêiraêa pu jɨÌn rɨÌêɨ titatáêaca tɨÌj naêa tɨ yú aucaêitÉ¨Ì aêame. Capu jaêatÉ¨Ì jaêanáj raaseÃj É¨Ì Dios, sino aêɨÌɨ puêu tɨ seɨÌj naêa yaujraêan púêeen, tɨ ajta Dios jemi seijreêe, aêɨÌɨ pu ayén taatamuáêate aêij tɨ êeen. 19 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej Israél jetze ajtémeêecan, mej majta tejéêaijta meêújna Jerusalén, aêɨÌɨ mú huajaêutaêÃtecaêa É¨Ì Juan jemi seica É¨Ì mej tÃêivaɨreêecaêa u huaêatéyujtaêa, majta seica É¨Ì mej meêɨÌjna jetze airáane aêɨÌjna É¨Ì Levà teecan mej mi miyen tiraataêÃhuaêu tɨ jɨÌmeêen yee: “¿Aêataani pej pɨÌrɨcɨɨ?" 20 Ajta aêɨÌjna É¨Ì Juan, capu huaêutáêijmɨijriêi mej ráamuaêati sino ruxɨÌêeviêiraêa pu jɨÌn ayén tihuaêutáêixaa mejseÃiracaêa naÃjmiêi É¨Ì teɨte. Ayen tɨjɨÌn: âCanu nee neêɨÌn púêeen É¨Ì CɨrÃistuêu tɨ Dios raêantÃhuaêu. 21 MatɨÌêɨj mi miyen tiraataêÃhuaêuriêi tɨjɨÌn: â¿Aêataani pej púêeen? ¿Ni peêɨÌn púêeen aêɨÌjna É¨Ì ElÃas? Ajta ayén tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âCanu neêɨÌn púêeen. Majta miyen tɨjɨÌn: â¿Ni peêɨÌn púêeen É¨Ì tej rachúêeveêe, aêɨÌjna tɨ Dios jetze meêecan titaatáêixaateêesin? Ayee pu tiuêutaniú tɨjɨÌn: âCanu neêɨÌn púêeen. 22 MatɨÌêɨj mi miyen tiraataêixaa tɨjɨÌn: â¿Aêataani neêu pej púêeen múêee? Patáêaj taatáêixaateêen áêa jɨmeêe tej ti teajta tiyen tihuaêutáêixaateêen aêɨÌɨme É¨Ì mej tajaêutaêÃtecaêa. ¿Aêiné petÃêixa áêa jɨmeêe? 23 Aj puêi ayén Juan tiuêutaniú tɨjɨÌn: âNee nu neêɨÌn púêeen aêɨÌjna tɨ ayén jɨÌmeêen tiuêutaxájtacaêa aêɨÌjna É¨Ì IsaÃas teecan tɨ nuêu ayén jaêatÉ¨Ì pu á eêevéêejijhua aêujna jáêahuaêa êɨtzitá. Ayen tɨjɨÌn: “RɨÌêɨ xu huaújruuren sej si siyen temuaêa naa raêancuréêeviêitɨn seêɨÌjna É¨Ì tavástaraêa." 24 Majta seica É¨Ì fariseos, É¨Ì mej tiuêutaêaÃjtiêire, ayée mú tiraataêÃhuaêuriêi tɨjɨÌn: âTÉ¨Ì puaêa piyen múêee caà aêɨÌɨn púêeen aêɨÌjna É¨Ì CɨrÃistuêu, pajta caà múêee aêɨÌɨn púêeen É¨Ì ElÃas, pajta caà múêee aêɨÌɨn púêeen aêɨÌjna É¨Ì tej rachúêeveêe tɨ Dios jetze meêecan titaatáêixaateêesin, ¿aêiné êeen jɨÌn piyen huáêamuaɨêɨhua É¨Ì teɨte? 26 Ayee pu tiuêutaniú aêɨÌjna É¨Ì Juan tɨjɨÌn: âNee nu áêamuamuaɨêɨhua jaj jɨmeêe. MÉ¨Ì ajta, seɨÌj pu ayén múêejmi jemi seijreêe É¨Ì sej caà ramuaêate. 27 Aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì tɨ auj mé eêevéêeme. Aêiné inee cɨliéeneêe nu jɨÌn tiêitéjvee É¨Ì jemin, capu ayén tiraavÃjteêe nej raêajtaêɨÌêɨpɨêɨn É¨Ì caêacairaêan. 28 Ayee pu tiúêuruu aêujna jáêahuaêa tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Betábara, u jetze pújmeêen, É¨Ì játeêanaraêan jetze É¨Ì Jordán, aêu tɨ aêɨÌɨn Juan huajéêemuaɨêɨhuacaêa. 29 Yee ruijmuaêa yee, aêɨÌɨ pu raaseÃj aêɨÌjna É¨Ì Jesús tɨ eêevéêemeêecaa aêájna jemin. Aj pu i ayén tiuêutaxájtacaêa aêɨÌjna É¨Ì Juan tɨjɨÌn: âCasiêi xaaseÃj múêeen, mɨ cáneêa Dios tɨ raatámuaɨêɨvajta. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen tɨ ruxɨÌêeviêiraêa jɨÌn raêuréêuuna nain jɨmeêe aêij mej titeêuteájturaa É¨Ì Dios jemi aêachú mej puaêamé yen seijreêe Ãiyen chaanaca japua. 30 Aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì nej jɨÌmeêen niyen tiuêutaxájtacaêa netɨÌêɨj niyen tejámuaatáêixaa yee: “SeɨÌj pu yé êeêevéêemeêe aêame nehuáritaêa mejcaêihuáyee, tɨ ajta jaÃtzeêe veêecán jɨÌn tiêitéjvee necaà inee, aêiné aêɨÌɨ pu amuacaà huataseÃjre necaà inee." 31 Canu neajta inee neseɨÌj ramuaêatejcaêa. Aru ayée nu en jɨÌn mú aêuvéêemej nej ni niyen huáêumuaɨêɨhua É¨Ì jaj jɨmeêe tɨ ij aêɨÌɨn ayén huataseÃjreêen aêɨÌmej jemi É¨Ì mej Israél jetze ajtémeêecan. 32 Aj puêi Juan ayén tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âAyee nu raaseÃj neêɨÌjna É¨Ì xɨéjniuêucareêaraêan É¨Ì Dios tɨ júteêe êeêicámeêecaa. Yee pu seijreêecaêa tɨÌj cucuiêi. Aj pu i án muêúutzeêen aêujyeÃjxɨ. 33 Canu aêatzu ramuaêatÃicheêe tɨ puaêa caà ayén tinaatáêixaateêencheêe aêɨÌjna tɨ nejaêutaêÃtecaêa ayén tɨjɨÌn: “TÉ¨Ì puaêa hui piyen raaseÃj tɨ aêɨÌɨn xɨéjniuêucareêaraêan É¨Ì Dios ayén eêicáanen tɨ ij seɨÌj japuan huateáturan, aj pej ramuaêati tɨ aêɨÌɨn púêeen tɨ ayén tiraataêaÃjteêesin aêɨÌjna É¨Ì xɨéjniuêucareêaraêan É¨Ì Dios tɨ múêejmi tzajtaêa huateáturan sej si seêɨÌjna jetze araújcaêanen." 34 ‘Nee nu niyen raaseÃj. Neajta nu niyen tejámuaatáêixaateêesin tɨ aêɨÌɨn púêeen É¨Ì yaujraêan É¨Ì Dios. âAyee pu tihuaêutáêixaa. 35 Yee ruijmuaêa yee, ajtahuaêa pu aêuun aêutéveecaêa aêɨÌjna É¨Ì Juan. Ajta aêɨÌɨme É¨Ì tɨ huáêuviêitɨjmeêe, huaêapua mú jamuan áêujujhuaêaneêe. 36 TɨÌêɨj raaseÃj tɨ aêuun aêataméêecaa aêɨÌjna É¨Ì Jesús, ayée pu tiuêutaxájtacaêa tɨjɨÌn: âXaaseÃj múêeen, É¨Ì cáneêa Dios tɨ raatámuaɨêɨvajta. 37 MatɨÌêɨj miyen tiráanamuajriêi aêɨÌɨme É¨Ì mej huaêapua, matɨÌêɨj mi Jesús huatavén. 38 Ajta aêɨÌɨn Jesús, tɨÌêɨj pÉ¨Ì aêuréêeve, aj puêi huaêuseÃj mej raavájrajmeêe. Aj puêi ayén tihuaêutaêÃhuaêuriêi tɨjɨÌn: â¿Aêiné setÃêijxeêeveêe múêeen? Aj mú miyen tiuêutaniú tɨjɨÌn: âRabÃ, ¿aêuné peêeche múêee? AêÃjna i niuucari tɨjɨÌn RabÃ, ayée pu huataújmuaêa tɨjɨÌn: Tevij tɨ Tihuáêamuaêate. 39 Aj pu i Jesús ayén tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âSetáêaj yú aêuvéêejuêun setáêaj yaêuseÃj. MatɨÌêɨj mi aêucɨÌj jamuan. Majta u yaêuseÃj aêutÉ¨Ì Ã©êechejcaêa. Majta mú jamuan aêuun aêuteájturaa aêachú puaêan hora tÃêituraacaêa aêɨÌjna xɨcájraêa jetze. Yee pu teuuméêeca teêecáaráêa tacuarixpua. 40 Ajta, seɨÌj tɨ huáêa jetze ajtémeêecantacaêa É¨Ì mej huaêapua É¨Ì mej Jesús jamuan aêucɨÌj, ayée pu ántehuaacaêa tɨjɨÌn Andrés. AêɨÌɨ pu juutzeájraêan pɨÌrɨcɨ aêɨÌjna É¨Ì Simón, tɨ ajta iêi Pedro. 41 Aj puêi aêɨÌɨn Andrés amuacaà raêantinájchecaêa aêɨÌjna É¨Ì rujaêa, É¨Ì Simón. Aj puêi ayén tiraataêixaa tɨjɨÌn: âTuêuri ráateu teêɨÌjna É¨Ì MesÃas. (MesÃas, ayée pu huataújmuaêa aêɨÌjna É¨Ì niuucari tɨjɨÌn: CɨrÃistuêu tɨ Dios Raêantihuau.) 42 Tɨêɨj jà yeêeráaviêitɨ aêɨÌjna É¨Ì Simón É¨Ì Jesús jemi. Ajta aêɨÌɨn Jesús, temuaêa pu tiraêaráaseij. Ayee pu tiraataêixaa tɨjɨÌn: âMúêee pej aêɨÌɨn púêeen É¨Ì yaujraêan É¨Ì Jonás. Ayee pej ántehuaa puaêamé tɨjɨÌn: Cefas. (Cefas, ayée pu huataújmuaêa tɨjɨÌn: Pedro, tɨ ajta tetej púêeen.) 43 Yee ruijmuaêa yee, Jesús pu aêuun áêuyeêimɨjcaêa. Ayee pu tiraaxɨÌêepɨêɨntare tɨ aêuun áêumeêen aêujna ájtepua, Galilea jáêahuaêa. TɨÌêɨj i aêɨÌɨn raêantinájchecaêa aêɨÌjna É¨Ì Felipe. Ayee pu tiraataêixaa tɨjɨÌn: âPatáêaj ne jamuan áêucheêecaneêen. 44 AêɨÌjna É¨Ì Felipe, aêúu pu éêemeêecantacaêa, aêujna chajtaêa tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn BetsaÃda. Aêuu mú majta éêemeêecan aêɨÌjna É¨Ì Andrés, ajta aêɨÌjna É¨Ì Pedro. 45 Aj puêi aêɨÌɨn Felipe aêɨÌɨn huáteu É¨Ì Natanael. Ayee pu tiraataêixaa tɨjɨÌn: âTuêuri ráateu teêɨÌjna tɨ jɨÌmeêen Moisés teecan ayén tiraêuyúêuxacaêa aêɨÌjna jetze É¨Ì yuêuxari, É¨Ì niuucari É¨Ì mej jɨÌn tÃêaijta. Aêii pu hui ajta aêɨÌɨn púêeen É¨Ì mej majta jɨÌmeêen raêuyúêuxacaêa aêɨÌɨme É¨Ì mej Dios jetze meêecan tÃêixaxaêataêa. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen aêɨÌjna É¨Ì Jesús, Nazarét tɨ éêemeêecan. AêɨÌɨ pu yaujraêan púêeen É¨Ì José. 46 Ajta aêɨÌjna É¨Ì Natanael, ayée pu tiraataêÃhuaêuriêi tɨjɨÌn: â¿Ni qui Nazarét éêemeêecan? ¿Ni ayén tÃêirɨêɨri tɨ aêuun Nazarét tiêitɨÌj airaanen tɨ tiêirɨÌêeen? Aj puêi ayén tiraataêixaa aêɨÌjna É¨Ì Felipe tɨjɨÌn: âCheêeré, patáêaj yaêuseÃj. 47 TɨÌêɨj Jesús raaseÃj tɨ eêevéêemeêecaa aêɨÌjna É¨Ì Natanael, ayée pu tiuêutaxájtacaêa jɨÌmeêen aêɨÌjna tɨjɨÌn: âXaaseÃj, puêuri eêevéêeme seɨÌj tɨ tzɨÌteêe Israél jetze ajtémeêecan. Capu tÃêihuaêitzi aêɨÌjna jemi. Capu jaêanáj tÃêihuaêitaca. 48 Aj puêi aêɨÌɨn Natanael ayén tiraataêÃhuaêuriêi tɨjɨÌn: â¿Aêuné penejaêumuáêa? ¿Aêiné pej pi êeen jɨÌn nemuaêate? Jesús pu ayén tiuêutaniú tɨjɨÌn: âNee nu neêuun muajaêuseÃj patɨÌêɨj peêuun eêirácatii jeten aêɨÌjna É¨Ì huaréj, tɨÌêɨj caà xɨ muaatajéeve aêɨÌjna É¨Ì Felipe. 49 Aj puêi ayén tiraataêixaa aêɨÌjna É¨Ì Natanael tɨjɨÌn: âRabÃ, múêee pej peêɨÌn púêeen pej iêi yaujraêan É¨Ì Dios. Múêee pej aêɨÌɨn púêeen É¨Ì pej titaataêaÃjteêesin itejmi, i tej Israél jetze ajtémeêecan. 50 Aj puêi Jesús ayén tiraataêixaa tɨjɨÌn: âMúêee pej piyen téêatzaahuateêe peêɨÌjna jɨmeêe nej niyen timuaatáêixaa yee nej neêuun muajaêuseÃj patɨÌêɨj peêuun eêirácatii É¨Ì huaréj jete. Ayee nu tÃêimuaêixaateêe pej pauj piyen tÃêiseijran tiêitɨÌj jɨmeêe tɨ jaÃtzeêe ruxeêeveêe caà aêɨÌjna. 51 Ajta ayén tiraataêixaa tɨjɨÌn: âAyee nu tÃêimuaêixaateêe tzáahuatiêiraêa jɨmeêe pej piyen raseijran tɨ ayén antacúuniêihua aêame u ta japua. Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej meêuun tÃêivaɨreêe Dios tɨ éêeseijreêe, aêɨÌɨ mú yéveêecánineÃcaêa muáêajuêu ineetzi jemi, i nej neajta teáataêa jetze airáane. Majta mú aêuun áêujnineicaêa muáêajuêu meêújna u ta japua.
