Los Hechos 7
WBT1 Aj pu êi ayén tiraataêÃhuaêuriêi aêɨÌjna tɨ tÃêaijta u teyujtaêa tɨjɨÌn: â¿Ni ayén tiêayajna? 2 Aj pu êi ayén tiuêutaniú aêɨÌjna É¨Ì Esteban. Ayen tɨjɨÌn: âXáanamuajriêi, neêihuaamuaêa, seajta múêeen, nevaújsimuaêa. TɨÌêɨj caà xɨ aêɨÌɨn Abraham u aêaráêa aêujna jáêahuaêa tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Harán, tɨÌêɨj auj aêuun aêutéveecaêa aêujna jáêahuaêa tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Mesopotamia, Dios pu hui huataseÃjre É¨Ì jemin É¨Ì Abraham. Aêɨjna É¨Ì Dios, ayée pu seijreêecaêa cumu mej témaxcavaêaraêan. 3 Ayee pu aêɨÌɨn Dios tiraataêixaa tɨjɨÌn: “Huirájraêa ayujna aché. Majta muáêateɨtestemuaêa, capej huáêaviêitɨ sino michéêe miyen êeeneêen ayujna. SeɨÌj nu muaataseÃjrateêesin É¨Ì chuej pej japuan seÃireêe puaêamé. Patáêaj áêuraêani peêújna.” Ayee pu tiraataêixaa. 4 ‘Aj pu êi aêɨÌɨn Abraham huirájraa aêujna Mesopotamia. Ayee pu ajta téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Caldea. Tɨêɨquà aêuun aêaráêa aêujna u Harán. Aêatzu hui áêateeviêica, tɨêɨqui aêɨÌɨn huamɨÌêɨ É¨Ì táà tajraêan aêɨÌjna É¨Ì Abraham. Aj pu êi Dios raataêaÃj aêɨÌjna É¨Ì Abraham tɨ nuêu huiirájraêani aêujna u Harán tɨÌêij áêuraêani aêÃjna chuéjraêa japua sej yen japuan aêuchéjme Ãjii. 5 Capu seɨj chuej raacɨÌêɨ aêɨÌjna É¨Ì Abraham, ni cɨÌj caj aêu tɨ eêehuaújchejteêen tɨÌêij aêɨÌɨn ayén tiraataxáj aêɨÌjna jɨmeêe yee neetzi pu neêáa É¨Ì chuej. Ajta aêɨÌɨn teêataújratziiriêi É¨Ì Dios tɨ chuej raatáêan. Ajta ayén tiraataêixaa tɨjɨÌn: “TɨÌêɨj nuêu huámɨêɨni aêɨÌjna É¨Ì Abraham, aêɨÌmej pu cɨêɨti É¨Ì yaújmuaêameêen.” Capu hui amɨÌn aêij tɨ ajta caà tÃtɨêɨrÃjmuaêa aêɨÌjna É¨Ì Abraham aêájna xɨcájraêa jetze tɨÌêɨj Dios jetzen ayén teêataújratziiriêi. 6 ‘Ayee pu ajta tiraataêixaa tɨjɨÌn: “Muáêahuaacɨxaêastemuaêa mú meêuun aêutéêe muáêajuêun seɨÌj chuéjraêa japua aêu mej caà éêemeêecan. Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej tÃêaijta aêujna, aêɨÌɨ mú tÃhuaêutaêaÃjteêesin mej tiuêumuárɨêen puaÃjtzi jɨmeêe. Majta aêij puaêa tihuaêajéeve muáêajuêun. Muáêateeri aêachú cumu muáacua ciento nineêiraêa mej rajpuaÃitzi muáêajuêun. 7 ‘Nee nu hui neajta niyen huáêaruuren mej mi miyen cheêatá menaêa tirajpuaÃitzi muáêaraêani aêɨÌɨme É¨Ì mej aêij puaêa tihuaêajéeve muáêajuêun, chéêe tiêitɨj jɨmeêe nicu. Aj mú mijtáêi huiráajuêun aêɨÌɨme É¨Ì aêahuáacɨxaêastemuaêa meêújna. Majta meêɨÌn miijmu naatévaɨreêe Ãiye aêu pej áêuca.” Ayee pu hui tiraataêixaa É¨Ì Dios aêɨÌjna É¨Ì Abraham teecan. 8 ‘Aj pu êi Dios raatáêa aêɨÌjna É¨Ì Abraham tiêitɨj tɨ jɨÌn ráamuaêaree tɨ Dios ruseɨÌj teêataújratziiriêi tɨ nuêu chuej ráacɨêɨti. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì mej raêantisÃêiche É¨Ì runavij É¨Ì taêantiújviêi É¨Ì mej jetzen seaêaraca. AêɨÌj pu jɨÌn tɨÌêɨj teuuméêeca aêachú cumu aráhuaica xɨcaj tɨ huanúêihuacaêa É¨Ì yaujraêan É¨Ì Abraham, ayée pu ráaruu É¨Ì ruyauj tɨ ayén ántehuaêacaêa tɨjɨÌn Isaac. Ajta aêɨÌjna É¨Ì Isaac, ayée pu cheêatá naêa ráaruu aêɨÌjna É¨Ì ruyauj tɨ ayén ántehuaêacaêa tɨjɨÌn Jacobo. Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Jacobo, ayée cheêatá naêa huáêuruu aêɨÌmej É¨Ì ruyaujmuaêa, É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêaxcaa, É¨Ì mej jee tavaújsimuaêa púêeen. 9 ‘Majta aêɨÌɨme É¨Ì tavaújsimuaêa, jéêecan mú ráêanchueere seɨÌj É¨Ì ruêihuaaraêa tɨ ayén ántehuaêacaêa tɨjɨÌn José. AêɨÌɨ mú ráatuaa É¨Ì ruêihuaaraêa. Aj mú mi seica yaêuvÃêitɨ seɨÌj chuéjraêa japua tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Egipto. Ajta Dios pu raatévaɨ aêɨÌjna É¨Ì José. 10 Dios pu nuêu raatévaɨ tɨ ij caà chéêe rajpuaÃitzi áêaraêani. Dios pu jetze aráujcaêanejcaêa aêɨÌjna É¨Ì José tɨ ij aêɨÌɨn rúêumuaêareere temuaêa naa. Ajta Dios pu raatáêa aêɨÌjna É¨Ì José tɨ aêɨÌɨn jeÃhua rɨÌêɨ ráêaseijrateêe aêɨÌjna É¨Ì rey, É¨Ì mej miyen raatamuáêa tɨjɨÌn Faraón. AêɨÌj pu jɨÌn antiújmuaêareerecaêa aêɨÌjna É¨Ì José aêɨÌjna jɨmeêe tɨ tiuêutaêaÃjta tɨÌj naêa nainjapua aêuun tɨ huatacáêa u Egipto, ajta aêujna aêu tɨ éêechejcaêa aêɨÌjna É¨Ì rey. 11 ‘Aj pu êi jeÃhua tujri huatéxuaavirecaêa aêujna u Egipto, ajta Ãiye aêu mej éêechejcaêa aêɨÌmej É¨Ì tavaújsimuaêacɨêɨ. Ayee pu téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Canaán ayajna, aêÃjna chuéjraêa japua Ãiye aêutejéêeseijreêe. Jéihua mú hui rajpuaÃitzi muáêaraa É¨Ì teɨte. Capu xuaaviêicaêa tiêitɨj mej huácuaêani. 12 ‘Tɨêɨquà ayén tiúêunamuajriêi aêɨÌjna É¨Ì Jacobo tɨjɨÌn aêúu pu nuêu éêexuaavi É¨Ì tiêitɨÌj tɨ iráacuaêani aêujna u Egipto. Aj pu êi huaêutaêÃtecaêa mej áêujuêun meêújna É¨Ì tavaújsimuaêacɨêɨ. AmuacaÃcan mú huajaêuvéêemuaarecaêa. 13 MatɨÌêɨjtáhuaêa huajaêuvéêemuaarecaêa meêújna u Egipto. Aj pu êi aêɨÌɨn É¨Ì José huaêutáêixa aêɨÌmej É¨Ì ruêihuaamuaêa jaêatɨ tɨ púêeen aêɨÌjna. Ajta É¨Ì José aêɨÌj pu huatáêixaa aêɨÌjna É¨Ì Faraón jaêatén mej púêeen aêɨÌɨme Ãêihuaamuaêameêen, majta jaêatén mej teɨtestemuaêameêen púêeen. 14 Ajta áêiyen tiuêutaêaÃjtacaêa aêɨÌjna É¨Ì José tɨ ij aêuun aêuréêenen É¨Ì táà tajraêan, majta É¨Ì mej jamuan éêechejcaêa. Ayee mú aráêaxcaa aêachú cumu huaÃcate japuan tamuáamuataêa japuan anxɨÌvi. 15 ‘Tɨêɨquà Jacobo, aêuun áêuraa aêujna u Egipto. Aêuu pu ɨmuá aêumɨÌêɨ aêɨÌjna, majta aêɨÌɨme É¨Ì tavaújsimuaêa, aêɨÌɨ mú majta meêuun áêucuii. 16 Aj mú mi meêuun ɨmuá huajáêutɨ É¨Ì mɨêɨchite aêujna u Canaán. Ayee pu téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Siquem. Aêuu mú huajeêeváêana aêɨÌjna tzajtaêa É¨Ì tɨ huáêunanairiêi aêɨÌjna É¨Ì Abraham aêɨÌɨme É¨Ì yaújmuaêameêen aêɨÌjna É¨Ì Hamor, tɨ Siquem éêechejcaêa. Aêachú pu tihuaêunájchi aêɨÌjna É¨Ì Abraham. 17 ‘TɨÌêɨj aêájna tejaêuréêene É¨Ì xɨcaj tɨ jetzen araúraste aêɨÌjna tɨ jɨÌmeêen É¨Ì Dios ayén teêataújratziiriêi É¨Ì Abraham jemi tzáahuatiêiraêa jɨmeêe, jeÃhua mú huatámuêiirecaêa aêɨÌɨme É¨Ì tavaújsimuaêacɨêɨ É¨Ì mej jetzen airáane. Muêuri muêiicáa aêɨÌɨme É¨Ì teɨte mej meêuun aêutéêecaêa aêujna u Egipto. 18 ‘Aj pu nuêu i seɨj teêenteájrupi rey jɨmeêe. AêɨÌɨ pu caà raamuáêa aêɨÌjna É¨Ì José teecan. 19 Ajta áêiyen aêij puaêa tihuáêajchaêɨɨcaêa É¨Ì teɨte É¨Ì tej huáêa jetze airáane iteen. AêɨÌɨ pu aêij puaêa huáêuruu É¨Ì tavaújsimuaêacɨêɨ. Ayee pu hui tiuêutaêaÃjtacaêa aêɨÌjna É¨Ì rey mej huaêiráhuaêaxɨn aêɨÌmej É¨Ì huáêayaujmuaêa É¨Ì mej mauj uneecaêi mej mi huácuiêini. 20 ‘AêɨÌjna xɨcájraêa jetze pu huanúêihuacaêa aêɨÌjna É¨Ì Moisés. Dios pu rɨÌêɨ yáêuseijracaêa É¨Ì paêarɨêɨ. Majta meêɨÌn vaújsimuaêameêen aêɨÌjna É¨Ì paêarɨêɨ, aêɨÌɨ mú ráaveêesijriêi meêújna ruche aêachú cumu huaÃca máxcɨraêi. 21 TɨÌêɨj hui aêájna tejaêuréêene aêájna xɨcájraêa jetze É¨Ì mej jetzen huáêacuiêini aêɨÌɨme É¨Ì tɨêɨrÃi, seɨj pu japuan huaniú. êÆÌitaêa aêɨÌjna tɨ ráêancuêuvajxɨ. Aêii pu aêɨÌɨn púêeeneêe É¨Ì yaujraêan aêɨÌjna É¨Ì rey. AêɨÌɨ pu ráaveêesijriêi tɨÌj ruyauj. 22 MatɨÌêɨj mi nain tiraamuáêate É¨Ì huáêamuaêatziiraêa aêɨÌɨme Egipto mej éêemeêecan. Jéêecan pu raayɨÌêɨtɨhuaêa aêɨÌjna É¨Ì Moisés aêɨÌjna jɨmeêe tɨ tiuêutaxáj, ajta aêɨÌjna jɨmeêe aêij tɨ tiêitɨÌj huáruuren. 23 ‘Ayee pu ari tirájchaêɨɨcaêa aêachú cumu huaêapuate nineêiraêa aêɨÌjna É¨Ì Moisés, ajta ayén tÃêijxeêeveêecaêa aêɨÌjna tɨ u huajaêuvéêemuaare É¨Ì ruêihuaamuaêa, É¨Ì mej miyen huaêatamuáêamua tɨjɨÌn yaújmuaêameêen aêɨÌjna É¨Ì Israél. Aj puêi áêuraa. 24 ‘Tɨêɨquà aêuun aêaráêa. Tɨêɨquà seɨÌj huaseÃj tɨ Egipto éêemeêecan. AêɨÌɨ pu aêij puaêa raruurejcaêa Ãêihuaareêaraêan aêɨÌjna É¨Ì Moisés. Tɨêɨquà aêuun áêume aêɨÌjna É¨Ì Moisés tɨÌêij japuan huániuuni aêɨÌjna É¨Ì ruêihuaaraêa. AêɨÌj pu jɨÌn aêɨÌɨn Moisés aêɨÌjna huajéêica É¨Ì jaêatɨ tɨ Egipto éêemeêecan. 25 Ayee pu hui tÃêimuaêajca aêɨÌjna jɨmeêe mej ráamuaêaree aêɨÌɨme É¨Ì ihuáamuaêameêen tɨ aêɨÌɨn Moisés Dios jetze araújcaêane tɨÌêij huaêirájtuaani. Mɨ majtaêi caÃ, camu. 26 ‘Yee ruijmuaêateêe yee pu huáêuteu huaêapuaca É¨Ì ruêihuaamuaêa. Maújneêusiêiteêecaêa aêɨÌɨme. Ayee pu tÃêijxeêeveêecaêa aêɨÌjna É¨Ì Moisés tɨ huaêutáêijmɨi. Tɨêɨquà ayén tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: “Múêeen teteca, mɨ sej ruêihuaamuaêa, ¿aêiné sej si siyen aêij puaêa ruruure múêeen rujɨÌɨmuaêa?" 27 Aj pu nuêu i aêɨÌɨn tɨ aêij puaêa raruurejcaêa É¨Ì seɨÌj É¨Ì ruêihuaaraêa, tɨêɨqui nuêu aêɨÌɨn raatátajchecaêa É¨Ì Moisés. Aj pu êi ayén tiraataêixaa tɨjɨÌn: “¿Aêataani muaêantÃhuau múêeetzi tiêitɨj jɨmeêe cumu juees, pej pi titaataêaÃjteêen itejmi? 28 Tij pajta ineetzi jéêicatan patɨÌj tiraajéêica peêɨÌjna mɨ tɨ Egipto éêemeêecan É¨Ì tajcaÃ.” Ayee pu tiraataêixaa. 29 ‘TɨÌêɨj aêɨÌɨn ráanamuajriêi aêɨÌjna É¨Ì Moisés, aj pu êi huataúruu. Aêuraa seɨÌj chuéjraêa japua tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Madián. Aêuu pu hui áêucatii yee cumu jaêatɨ tɨ caà aêuun éêemeêecan. Aêuu pu huaténeêɨchecaêa. Ajta huaêapuaca tÃtɨêɨrijmuaêacaêa aêɨÌjna É¨Ì Moisés. 30 ‘Teuumeêeca aêachú cumu huaêapuate nineêiraêa, tɨêɨqui seɨj huataseÃjre aêɨÌjna É¨Ì Moisés jemi jáêahuaêa ɨtzitá á vejliêi É¨Ì jɨrà jetze tɨ ayén ántehuaa tɨjɨÌn SinaÃ. Aêuu pu hui aêutéveecaêa tiêitɨÌj tzajtaêa tuêupi tɨ tétaasimeêecaêa aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ. AêɨÌj pu pɨÌrɨcɨ seɨj tɨ tÃêivaɨreêe u ta japua. 31 TɨÌêɨj aêɨÌjna huaseÃj aêɨÌjna É¨Ì Moisés, jéêecan pu aêij raêutaseÃj. Aj puêi yaêutéeseij temuaêa naa. Tɨêɨquà ráanamuajriêi aêɨÌjna É¨Ì tavástaraêa. 32 Ayen tɨjɨÌn: “Nee nu neêɨÌn púêeen É¨Ì huaêaDioj aêɨÌmej É¨Ì Ã¡êamuavaujsimuaêacɨêɨ, i nej Diojraêan púêeen aêɨÌjna É¨Ì Abraham, neajta aêɨÌjna É¨Ì Isaac, neajta aêɨÌjna É¨Ì Jacobo.” Ayee pu tiraataêixaa aêɨÌjna É¨Ì Dios. ‘Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Moisés, jeÃhua pu ruviveecaêa. Capu chéêe áêujcaêanejcaêa tɨ raaseÃj. 33 ‘Ajta ayén tiraataêixaa É¨Ì tavástaraêa tɨjɨÌn: “Patáêaj ajtáêɨêɨpɨêɨn mɨ pej rajtácaêacai aêiné neetzi pu neêáa mɨ chuej pej japuan áêucheêecan. Nuêuri huaténeêaêaate. 34 Nee nu hui neri huaêuseÃj aêij mej yeêà aêij puaêa huáêaruure É¨Ì neteɨÌtestemuaêa É¨Ì mej meêuun aêutéij u Egipto. Nee nu ráanamuajriêi aêɨÌjna É¨Ì mej jɨÌn áêupuaapuaêareêe. Neajta nuêuri yé veêecánejsin nej ni huáêa japua huániuuni mej mi huirácɨɨne aêujna u Egipto. AêɨÌj nu jɨÌn inee muaataêáijteêesin patáêaj áêuraêani patáêaj peêuun áêumeêen peêújna Egipto.” Ayee pu hui tiraataêixaa aêɨÌjna É¨Ì Dios. 35 ‘AêɨÌjna É¨Ì Moisés, aêɨÌɨ pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì mej raatÃtecaêa meêɨÌjna jɨmeêe mej miyen tiraataêixaa tɨjɨÌn: “¿Aêataani muaêantÃhuau múêeetzi cumu tiêitɨj jɨmeêe juees pej pi nuêu titaataêaÃjteêen itejmi?” ‘Dios pu jetze rucáêanejcaêa aêɨÌjna É¨Ì Moisés tɨ i aêɨÌɨn tÃhuaêutaêaÃjteêen, ajta huaêirájtuaani. Dios pu ruseɨÌj raataêÃtecaêa aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ tɨÌêɨj aêɨÌɨn huataseÃjreêen É¨Ì tuêupi tzajtaêa tiêitɨÌj tɨ tétaasimeêecaêa. 36 ‘AêɨÌjna É¨Ì Moisés, aêɨÌɨ pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì tɨ huaêirájtuaa aêujna u Egipto aêɨÌmej É¨Ì tayaaxújmuaêacɨêɨ. Ajta jeÃhua pu tiêitɨÌj huaêutaseÃjra mej mi meêɨÌjna jɨÌn ráamuaêaree tɨ Dios jetze aráujcaêanejcaêa aêɨÌjna É¨Ì Moisés aêujna u Egipto, ajta aêujna jáêahuaêa jaj tɨ veêée tɨ éêeseijreêe tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn jaj tɨ paêu, ajta aêujna jáêahuaêa ɨtzitá. Ãêatee aêachú cumu huaêapuate nineêiraêa tɨ ayén rɨjcaêa aêɨÌjna É¨Ì Moisés. 37 ‘AêɨÌjna É¨Ì Moisés, aêɨÌɨ pu hui ajta aêɨÌɨn púêeeneêe É¨Ì tɨ ayén tihuaêutáêixaa aêɨÌmej É¨Ì yaújmuaêameêen aêɨÌjna É¨Ì Israél teecan tɨjɨÌn: “Dios pu nuêu seɨÌj avéêeviêitɨ tɨ aêɨÌɨn veêecán jɨÌn tiêitevée áêaraêani É¨Ì jemin. AêɨÌɨ pu nuêu ajtémeêecan múêejmi jemi. Ajta nuêu ayén cheêatá naêa tiuêutévaɨreêesin netɨÌj nuêu inee. Setáêaj nuêu ráêantzaahuateêen." 38 ‘MatɨÌêɨj meêɨÌn teɨte tiújseɨj aêujna jáêahuaêa ɨtzitá, aêɨÌɨ pu ajta á aêutéveecaêa huáêa jamuan. AêɨÌɨ pu xaa tahuáacɨxaêastemuaêa japua huaniú jemin aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ tɨ tÃêivaɨreêe É¨Ì ta japua, aêɨÌjna tɨ tiraataêixaa aêánna jɨrà japua tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn SinaÃ. Moisés pu raêancuréêa É¨Ì niuucari mé jetzen ruuri muáêaraêani tɨÌêij áêiyen aêɨÌɨn taataêɨÌêɨten itejmi. 39 ‘MÉ¨Ì majta, camu áêujcaêanejcaêa mej ráêantzaahuateêen sino ayée mú tÃêijxeêeveêecaêa É¨Ì ru tzajtaêa mej huaréêecɨɨne aêuun pújmeêen u Egipto. 40 Ayee mú tiraataêixaa meêɨÌjna É¨Ì Aarón. Miyen tɨjɨÌn: “Patáêaj santute taatétaaven mej mi meêɨÌn amuaatéêee muáêaraêani, aêiné, catu xaa neêu ramuaêaree aêij tɨ tiêitɨÌj ráaruu aêɨÌjna É¨Ì Moisés, É¨Ì tɨ tuêirájtuaa aêujna u Egipto." 41 ‘Aj mú mi meêɨÌn santu tiêitɨÌj huatétaahuacaêa, tɨ ayén seijreêecaêa tɨÌj viseáaruêu. MatɨÌêɨj mi tiraatámuaɨêɨvejte meêɨÌjna É¨Ì viseáaruêu. Jéêecan mú huataújtemuaêave meêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì mej raatétaahuacaêa rujɨÌɨmuaêa meêɨÌjna É¨Ì santu. 42 ‘Ajta, aêɨÌɨn É¨Ì Dios, aêɨÌɨ pu hui mé huaêuhuáêaxɨ. AêɨÌj pu jɨÌn ajtáraa aêɨÌmej jemi mej mi seɨÌj jemi tiuêutévaɨreêen, aêɨÌmej jemi É¨Ì mej meêuun éêeseijreêe u ta japua, xuêuraêave, máxcɨraêi, xɨcaj, tiêitɨÌj tɨ aêij tÃêiseijreêe u júteêe. Ayee pu téêeyuêusiêi aêɨÌjna jetze É¨Ì yuêuxari mej raêuyúêuxacaêa aêɨÌɨme É¨Ì mej tÃtetatéêecaêa tiêitɨj jɨmeêe É¨Ì Dios jemi. Ayen tɨjɨÌn: Múêeen yaújmuaêameêen aêɨÌjna É¨Ì Israél, ¿ni qui siyen tinaatámuaɨêɨvejte setɨÌêɨj áêucɨɨnicu seêújna ɨtzitá? Caxu xaa neêu. Siraêatee huaêapuate nineêiraêa seêújna u muêutzitá. Caxu xaa neêu tinaatámuaɨêɨvejte. 43 Mɨ seajta, ayée xu tiráatɨsimeêe É¨Ì chiêiraêan seêɨÌjna É¨Ì santu tɨ ayén ántehuaa tɨjɨÌn Moloc, seajta ráachuisimeêe É¨Ì tɨ jetzen seijreêecaêa xuêuraêaveêeraêan É¨Ì seɨj É¨Ì santu tɨ ayén ántehuaa tɨjɨÌn Renfán. Aêii mú nuêu hui aêɨÌɨn púêeeneêe santute É¨Ì sej rujɨÌɨmuaêa siyen tihuáêutaahuacaêa sej si rɨÌêɨ tihuaêutáêan seêɨÌmej. AêɨÌj nu jɨÌn neêuun amuaataêÃti aêujnáêɨmua aêujna jáêahuaêa tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Babilonia. Ayee pu hui tihuaêutáêixaa É¨Ì Dios. 44 ‘Aêujna ɨtzitá, aêɨÌɨ pu jéêeseijreêecaêa huáêa jemi É¨Ì tavaújsimuaêa teeca aêɨÌjna É¨Ì tɨ curéêanamiêi É¨Ì É¨naamua aêu mej eêetiújseêɨri. Ayee mú hui éeneêen huatétaahuacaêa aêij tɨ yeêà aêɨÌɨn Dios tiraataêaÃj aêɨÌjna É¨Ì Moisés, tɨÌêɨj ayén tiraataêixaa tɨjɨÌn tɨ nuêu raatétaaven ayén éeneêen tɨÌj aêɨÌjna É¨Ì muaêatejri aêij tɨ aêɨÌɨn tiraataseÃjra. 45 ‘MatɨÌêɨj raêancuréêa meêɨÌjna É¨Ì É¨naamua, aj mú mi u yeêerájtɨ aêɨÌɨme É¨Ì mej mú aêuvéêejuêun aêɨÌjna jamuan É¨Ì Josué matɨÌêɨj huaêutéemuaêitɨ É¨Ì teɨte aêɨÌmej jemi É¨Ì mej meêuun éêechejcaêa. Dios pu huaêiráaviêitɨ tɨÌêij aêɨÌɨn huaêutáêan aêɨÌmej É¨Ì tavaújsimuaêa teeca seɨÌj chuéjraêa japua mej japuan huaujchéeteêajraêani. Aêuu pu jéêeseijreêecaêa aêɨÌjna É¨Ì É¨naamua ajta naêa caà aêɨÌjna tejaêuréêene aêájna xɨcájraêa jetze tɨ jetzen aêɨÌɨn huataseÃjreêen aêɨÌjna É¨Ì rey, É¨Ì David teecan. 46 ‘AêɨÌjna É¨Ì David teecan, aêii pu raacɨÌêɨ tɨ Dios rɨÌêɨ tirájchaêɨɨcaêa. AêɨÌj pu jɨÌn raatéjhuau aêɨÌjna É¨Ì David É¨Ì Dios jemi tɨÌêij Dios raatáêan tɨ David ráêajtaaven É¨Ì teyuu tɨÌêij ayén tÃêivaɨreêe áêaraêani tɨÌj chiêiraêan aêɨÌjna É¨Ì Diojraêan aêɨÌjna É¨Ì Jacobo. 47 Capu ajta ayén tejaêuréêene sino aêɨÌɨ pu ráêajtaahuacaêa É¨Ì chiêiraêan É¨Ì Dios aêɨÌjna É¨Ì Salomón. 48 ‘MÉ¨Ì ajta, Dios pu jaÃtzeêe antiújmuaêaree caà máà j jaêatɨ, aêɨÌɨ pu caà éêe éêeche É¨Ì chiêij tzajtaêa É¨Ì mej ráêajtaahuacaêa É¨Ì teɨte. AêɨÌj pu hui jɨÌn ayén raêuyúêuxacaêa É¨Ì seɨj tɨ tÃêixaxaêataêa É¨Ì Dios jetze meêecan tɨjɨÌn: 49 Ayee pu tiêixa É¨Ì tavástaraêa. Ayen tɨjɨÌn: Nee nu aêujyeÃjxɨêɨsin É¨Ì neêɨpuá japua u ta japua, neajta nuêu eêeráchepuarita É¨Ì chaanaca japua. ¿Tiêitáni chiêiraêa senaatétaaven ineetzi? ¿CaêɨÌn aêuné jetze éêerɨêɨri nej nuêu huánseêupeêen? 50 ¿Ni necaà neêɨÌn púêeen inee i nej nain tiúêutaahuacaêa tɨ aêuun tejéêeseijreêe u ta japua, ajta tɨ tÃêiseijreêe Ãiyen chaanaca japua? Ayee pu tiêixa É¨Ì Dios. 51 Aj pu êi ayén tihuaêutáêixaa aêɨÌjna É¨Ì Esteban. Ayen tɨjɨÌn: âMúêeen xu iêi muárɨêeri. Capu hui tiêitɨÌj aêamua tzajtaêa uténinei. Ayee xu antaújnaamua É¨Ì ru tzajtaêa, matɨÌj rɨjcaa É¨Ì Ã¡êamuavaujsimuaêacɨêɨ. Jaêanáj tɨ naêa nain xɨcaj tzajtaêa, múêeen xu caà raêancuréêaêave aêɨÌjna É¨Ì xɨéjniuêucareêaraêan É¨Ì Dios. 52 ‘NaÃimiêi aêachú mej puaêaméca É¨Ì mej tÃêixaxaêataêa É¨Ì Dios jetze meêecan, aêɨÌɨme É¨Ì mej aêij puaêa huáêuruu É¨Ì Ã¡êamuavaujsimuaêacɨêɨ. AêɨÌɨ mú majta huáêucuii aêɨÌmej É¨Ì mej amuacaÃcan raataxájtacaêa yee aêɨÌɨ pu yé veêecánejsin É¨Ì tɨ rɨêéeneêecán jɨÌn seijreêe É¨Ì Dios jemi. ‘Meêecui xaa neêu, múêeen mɨ sej caà ramuaêareerecaêa, múêeen xu raatéeviêi, seajta raajéêica. 53 AêɨÌɨme É¨Ì mej tÃêivaɨreêe u ta japua É¨Ì Dios jemi, aêɨÌɨ mú amuaatátui É¨Ì yeêirá tɨ téêeyuêusiêi É¨Ì yuêuxari jetze. Mɨ seajta múêeen, caxu ráêatzaahuateêecaêa. âAyee puêu tiuêuxájtacaêa aêɨÌjna É¨Ì Esteban. 54 MatɨÌêɨj miyen tiráanamuajriêi, jéêecan mú huatanÃniuêucacucaêa. AêɨÌj mú jɨÌn temuaêa titeêeváêujcheêeve É¨Ì rutamej jetze. Temuaêa mú tÃêijneechejcaêa. 55 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Esteban, xɨéjniuêucareêaraêan É¨Ì Dios, aêɨÌj pu jetze rucáêanejcaêa. Aj pu i á áêujneerecaêa É¨Ì ta japua. Tɨêɨquà ayén éeneêen tiuêuséij tɨ airátatzacaêa aêujna tɨ éêeseijreêe É¨Ì Dios, ajta tɨ aêuun aêutéveecaêa aêɨÌjna É¨Ì Jesús, rɨêɨrÃintaêa É¨Ì Dios. 56 Ajta ayén tiuêutaxájtacaêa aêɨÌjna É¨Ì Esteban ayén tɨjɨÌn: âCasiêi, néjseij É¨Ì tɨ ari antácuuni É¨Ì ta japua, neajta neêɨÌjna seɨÌj É¨Ì tɨ ajta huáêa jetze airáane É¨Ì teɨte. Aj huatéjvee rɨêɨrÃintaêa É¨Ì Dios. âAyee pu jemin tiuêutaxájtacaêa. 57 JɨÌmeêen puêu ayén tiuêutaxájtacaêa, aj mú mi huiteújnaxɨ É¨Ì rumuájcaêa jɨmeêe É¨Ì runaxaiitaêa mej mi caà ráanamua aêij tɨ tiêixa. Majta huatejÃihuajraa caêanÃn jɨmeêe aêɨÌɨme. Majta u aêutéruaachecaêa jemin. 58 Aj mú mi ruêiráajaj meêújna u chajtaêa. MatɨÌêɨj mi autéjhuii mej raateátuêasixɨêɨn tetej jɨmeêe. Majta meêɨÌn É¨Ì mej tÃêijseijracaêa, aêɨÌɨ mú teêitiújchuiixɨ É¨Ì tiúêujsiicuêu. MatɨÌêɨj mi á tejáêajraj á chuaataêa jemin aêɨÌjna É¨Ì temuaij tɨ ayén ántehuaa tɨjɨÌn Saulo. 59 MatɨÌêɨj ratúêaxacaêa aêɨÌjna É¨Ì Esteban, ayée pu tiraatéjhuau É¨Ì Dios jemi, tɨjɨÌn: âJesús, nevástaraêa, patáêaj raêancuréêan i nexɨejniuêuca. 60 Aj pu êi tÃtunutacaêa. Ayen tɨjɨÌn: âNevástaraêa, capej aêɨÌmej jetze pej jetzen rapuaêajteêe aêɨÌjna É¨Ì mej jɨÌn auteájturaa múêeetzi jemi. âAyee pu tiuêutaxájtacaêa. Tɨêɨquà huamɨÌêɨ aêɨÌjna É¨Ì Esteban.
