Luk 3

1 Zekaraiagö nahönÅi Jon yaÅön nupÅi könahiyök. Nalö miaÅgöreÅ sisa kiÅ qetÅi Taiberius yaÅön Rom sitinöŠmala gölmeÅi gölmeÅi mindiriba yambu (yara) 15 azi kembu aka toroqeba galöm köl eÅgii malget. Galöm köl eÅgimamgöra gölmeÅi gölmeÅi Israel liliköba ahözei, mi mesiÅgetka bahöÅi 4 aiga mieÅgö kiÅini 4 mi kewö kuÅguget: Pontius Pailöt, Herod, Filip aka Lisanias. Pontius Pailöt mi Judia prowinsgö premiöÅina malök. KiÅ HerodnöŠGalili prowins galöm köl eÅgiyök aka datÅi FilipnöŠIturia aka Trakonitis prowins yahöt mieÅgö kembuÅina malök aka Lisanias yaÅön Abilene gölme memba malök. 2 Jike nup galöm bohonÅini yahöt malohot, qetÅiri Anas aka Kaiafas. Nalö miaÅgöreÅ Zekaraiagö nahönÅi Jon yaÅön gölme qararaÅkölkölÅe maliga AnutugöreÅ BuÅa keu asuhuiga mörök. 3 Anutugö BuÅa möta anda Jordan o töwatÅaÅgö kösutÅe miri dop liliköba malök. Liliköba mala BuÅa keunöŠuruÅini kuÅguba kewö jiba malök, “IÅini mönö uruÅini meleÅgetka nöÅön o melun mem eÅgimam. Mewö aketka AnutunöŠsiÅgisöndokÅini saÅgoÅda mosötma." 4 MiaÅgö keuÅi mi kezapqetok azi AisaianöŠohoi yaÅgö Buzup KimbinöŠkewö ahöza, “Kolek garata kunÅan gölme qararaÅkölkölÅe qeta maliga anda qetÅi kewö mötme, ‘KembunöŠkamawo! MiaÅgöra mönö jöjöröba könaÅi mesatket. Mönö uruÅini mindiÅgöba könaÅi qölöleiget. 5 Köna örue pakpak mönö qem tigetka diÅdiÅi akÅa. KunduÅi wanjaÅi pakpak mi mönö qeköba köl qölöleigetka köröÅi akÅa. Köna mösökqösökÅambuk mi mönö möhamgögetka diÅgime. LuhutnöŠköna misiiga simbiÅsambaÅ tatzawi, mi mönö kutuba mesatketka solanima. 6 AnutunöŠoyaeÅkoyaeÅ ToÅi melaii kaiga gölmeÅi gölmeÅi pakpak yeÅön mi eka ek kutume." 7 JonöŠmiaÅgö dop uruÅini kuÅguiga ambazip kambuÅi kambuÅi yeÅön o melun mem eÅgimapköra yaÅgöreÅ kagetka eÅgeka yeÅgöra kewö jiyök, “O qatö moröÅi, iÅini uruÅini qahö meleÅgetka Anutugö irimÅan seholiiga likepÅi meleÅ eÅgimamgö akza. Mi ölöŠkölbingö goro keuÅi mi mönö daÅön jii möta sömbuÅini möta ki kaze? 8 “MiaÅgöra mönö ölÅanök uruÅini meleÅme. BölöÅamÅineyök liliÅgögetka ölÅi asuhui mi mönö ahakmemeÅinan aukÅe kondela malme. UruÅine möndömöndö keu kewö kude mötmörime, ‘NeÅön mönö Abrahamgö gwölönarökÅa malinga AnutunöŠqahö ayuhum neÅgima.’ Mewö töptöpÅine qemakzemö, ölÅi mi qahö ahakze. NöÅön miaÅgöra kewö jibi mötket: AnutunöŠköt ki ölöp jim kutum eÅgiiga letota Abrahamgö gwölönarökurupÅi aka Anutu möpöseimakÅemö, iÅini denöwö? 9 “UruÅini qahö meleÅme ewö, AnutunöŠmönö iÅini ip ewö teÅgöri etpingö akze. Ip pakpak ölÅi ölöpÅi qahö kuÅgumakzei, mi mönö köli etket könöpnöŠgili geme. Ip mewöÅi kölmamgö kesiÅi lök jitÅi saÅe ala ip könaÅe ali jöjöröba ahöza. AnutunöŠmönö bölöÅamÅinaÅgö likepÅi meleÅ eÅgima." 10 Mewö jiiga ambazip kambuÅi kambuÅi yeÅön kewö qesiba jiget, “Mewögöra nini mönö denöwö ahinga dop kölma?" 11 Qesiba jigetka kewö meleÅnök, “KunÅan maluku yahöt memba maljawi, yaÅön mönö mietköreÅök kun mi malukuÅi qahö i waÅgima aka denike yeÅön neneÅinambuk maljei, yeÅön mönö mewöyök neneÅini qahö yeÅgöra mendeÅ eÅgime." 12 Takis meme azi tosatÅan mewöyök o melun mem eÅgimapkö kaba qesim waÅgiget, “Böhi, neÅön mönö denöwö ahinga dop kölma?" 13 Qesim waÅgigetka jii mötket, “GawmanöŠtakisgö jim kutum eÅgii ahözawi, dop mi mönö qahö oÅgita meme." 14 Yarö azi tosatÅan mewöyök qesim waÅgiget, “Niniato? NeÅön denöwö ahinga dop kölma?” Qesim waÅgigetka kewö jii mötket, “KungöreÅ moneÅgöra kuÅguba upetkupet aka kiom kude kölmemö, nanÅini töwaÅini memakzei, miambuk mönö urumohok aka ösöŠmalme." 15 Ambazip pakpak yeÅön “JonöŠAmötqeqe ToÅi Kraist akapuk,” jiba uruÅinan mewö mötmöriget. MiaÅgö könaÅi mötpingö kezapÅini köröpÅi aket. 16 Mewö aketka JonöŠkörek yeÅgöra kewö jiyök, “NöÅön o töhönöŠmelun mem eÅgizalmö, azi kukösumÅi köhöikÅi kun kama. YaÅgö kukösumÅi öÅgöÅgöÅan mönö nöÅgöreÅ oÅgitma. YaÅön azi öÅgöÅgöÅi akÅawaÅgöra nöÅön yaÅgö köna esuÅaÅgö kösöÅi bauköba pösatmamgö qötötaÅgömam. YaÅön mönö UÅa TöröÅi uruÅine ali könöp bölamÅan köl könjörat eÅgiiga mewö miaÅön melun mem eÅgima. 17 YaÅön ölÅi aka kamböÅi mendeÅ etkimamgö sapakÅi memba kaÅgota uba qöröreÅgöba kewötma. Kewöta wit kötÅi tokoba köweÅe almapmö, kamböÅi aka gwaugulapÅi mi mönö usuÅniga könöpnöŠgeba teteköÅi qahö jema." 18 Keu mewöÅi mewöÅi gwötpuk toroqeba jiba uruÅini kuÅguba Ãlöwak BuÅa ambazip kambu yeÅgöra jim asariba malök. 19 Malökmö, gölme bahöÅaÅgö kiÅ Herod yaÅön datÅaÅgö anömÅi qetÅi Herodias mi ölöŠmeyök aka bölöÅi könaÅi könaÅi aka malöhi, miaÅgö sapÅi JonöŠqeba munjurariga jim waÅgiyök. 20 Jim waÅgiba bölöÅamÅi kun toroqeba aka JongöreÅ nupÅi tözöpköba suahö galömÅi jii Jon memba kösö mire alget. Mewö. 21 JonöŠambazip pakpak o melun mem eÅgiba Jisös mewöyök o melun mem waÅgiyök. Mem waÅgii köuluköiga miaÅgöreÅök SuepnöŠaÅaÅiyök. 22 AÅaÅiiga UÅa TöröÅan meleÅda kembö nei ewö aka Jisösgö qakÅe erök. Mewö eriga Suepnöhök qet kun kewö asuhuyök, “GöÅön mönö nani wölböt nahöna aknöÅga köröni ölöwahiga geknahöm ak gihizal.” Mewö. 23 JonöŠJisös o melun mem waÅgiiga yambu (yara)Åi 30 miaÅgö dop aiga amötqeqe nupÅi könahiba memba malök. Memba maliga Josefgö nahönÅa akzawi, ambazipnöŠmewö mötmöriget. Jisös iwiÅi Josef, asaÅi qetÅi Heli. 24 Jisös amböÅi qetÅi Matat, sukumÅi qetÅi Liwai. Liwai iwiÅi Melki, asaÅi Janai, amböÅi Josef, 25 sukumÅi Matatias. Matatias iwiÅi Amos, asaÅi Nahum, amböÅi Esli, sukumÅi Nagai. 26 Nagai iwiÅi Mat, asaÅi Matatias, amböÅi Semen, sukumÅi Josek. Josek iwiÅi Joda, 27 asaÅi Joanan, amböÅi Resa, sukumÅi Zerubabel. Zerubabel iwiÅi Sealtiel, asaÅi Neri, 28 amböÅi Melki, sukumÅi Adi. Adi iwiÅi Kosam, asaÅi Elmadam, amböÅi Er, 29 sukumÅi Josua. Josua iwiÅi Eliezer, asaÅi Jorim, amböÅi Matat, sukumÅi Liwai. 30 Liwai iwiÅi Simeon, asaÅi Juda, amböÅi Josef, sukumÅi Jonam. Jonam iwiÅi Eliakim, 31 asaÅi Melea, amböÅi Menna, sukumÅi Matata. Matata iwiÅi Neitan, asaÅi Deiwid, 32 amböÅi Jesi, sukumÅi Obed. Obed iwiÅi Boaz, asaÅi Salmon, amböÅi Nason, 33 sukumÅi Aminadab. Aminadab iwiÅi Admin, asaÅi Arni, amböÅi Hezron, sukumÅi Perez. Perez iwiÅi Juda, 34 asaÅi Jeikob, amböÅi Aisak, sukumÅi Abraham. Abraham iwiÅi Tera, asaÅi Nahor, 35 amböÅi Serug, sukumÅi Reu. Reu iwiÅi Peleg, asaÅi Eber, amböÅi Sela, 36 sukumÅi Kainan. Kainan iwiÅi Arpaksad, asaÅi Siem, amböÅi Noa, sukumÅi Lamek. 37 Lamek iwiÅi Metusela, asaÅi Enok, amböÅi Set, sukumÅi Adam. Adam mi AnutunöŠmei ahuyök. Mewö. 38 (-)