Luk 22

1 Mewö malgetmö, beret yistÅi qahö miaÅgö sösöÅgaiÅi, qetÅi kun Pasowa kendon jimakzin, mi töriyök. 2 Töriiga miaÅgöreÅ jike nup galöm aka Köna keugö böhi yeÅön ambazip kambu yeÅgö keÅgötÅini mötkeraÅgöra aka nanÅinök tokoba “Denöwö ahinga qeget kömumbawak,” jiba köna jaruba mötmöriget. 3 Nalö miaÅgöreÅ SatanöŠJudasgö uruÅe geyök. Judas mi Jisösgö gwarekurupÅi 12 yeÅgöreÅök kun. Kariot mireyök kayöhaÅgöra qetÅi kun Iskariot qetket. 4 YaÅön jike nup galöm aka jikegö kiripo galöm bohonÅi yeÅgöreÅ anda Jisös mamalolo memba böröÅine almamgö keuÅi jiyök. 5 YeÅön mi möta “Ayop!” jiba uruÅinan ölöwahiga söÅgöröÅi moneÅ waÅgibingö keu jöhöget. 6 Keu jöhögetka JudasnöŠJisös ölöŠmamalolo memba böröÅine almamgö köna möt jaruba köiÅbiÅgöba malök. Mewö. 7 Beret yistÅi qahö miaÅgö kendon silim kunöŠPasowa lama qeba ohozema. Nalö miaÅön kam kuÅguyök. 8 JisösnöŠPitö aka Jon kewö jiba melaim etkiyök, “IÅiri anda Pasowa lama mözözömgöyohotka nembin." 9 Mewö jiiga qesim waÅgiyohot, “Mi denikeaÅgöreÅ anda mözözömgöbit?" 10 Qesim waÅgiyohotka kewö meleÅnök, “Mörohot! IÅiri sitinöŠaÅgorohotka azi kun o kimbut kunduta kaiga miwikÅaimahot. MiwikÅaiba i wuataÅgöba anda mire öÅgömawi, miaÅgöreŠöÅgömahot. 11 ÃÅgöba miri toÅi kewö jiyohot mötma, ‘BöhinöŠgöhöra jiza: Ala mirigi denike? NeÅön ölöp miaÅgö uruÅe kaba gwarekurupni yembuk Pasowa lama nembin?’ 12 Mewö jiyohotka möta miri qakÅe eu öÅgöba uruÅi ketaÅi kun kondel etkima. MiaÅgöreÅ dum tatat yuai mözözömgöget ahöza. Mi kondel etkiiga miaÅgöreÅ lama qeba ohomahot." 13 Mewö jii anda JisösnöŠkeu jiyöhi, miaÅgö dop miwikÅaiba kinda lama qeba ohom mözözömgöyohot. Mewö. 14 Nene nalöÅan kaiga JisösnöŠaposolurupÅi yembuk nene nembingö eta tatket. 15 Tatketka kewö jii mötket, “NöÅön Pasowa lama ki embuk nembingö gwötpuk ak niÅgiba malök. Nene ki nembagun mönö sihimbölö mötmam. MiaÅgö nalöÅan töriza. 16 Mi törizawaÅgöra kewö jibi mötket: NöÅön Pasowa lama kiaÅgöreÅ kun toroqeba qahö nemam. KönaÅgep nene semön kiaÅgö ölÅan aukÅe asuhumawi, mi AnutugöreÅ bemtohoÅ uruÅe euyaÅgöreÅ nemam." 17 Mewö jiba wain qambi memba kötuetköba kewö jiyök, “Mönö ki memba nanÅinak aÅguba neme. 18 NöÅön kewö jibi mötket: Ni wain kösögö ölÅi kiaÅgöreÅ kunbuk toroqeba qahö nemam. Kunbuk nemami, mi AnutugöreÅ bemtohoÅ asuhum teköiga miaÅgöreÅ nemam." 19 Mewö jiba beret memba kötuetköba mindipköba eÅgiba kewö jiyök, “Ki nani busuni. Ki eÅgöra aka tököm eÅgizal. Nemba ni mötmörim niÅgiba malme." 20 Mi eÅgii negetka mewöÅanök wain qambi memba kewö jiyök, “Qambi ki mi jöhöjöhö areÅ dölökÅi akza. NöÅön amöt qem eÅgimamgöra aka sepni mokoba kömumam. Sep miaÅön mönö AnutugöreÅ jöhöjöhö areÅi mem köhöima. 21 “Mewö akzapmö, mötket, mamalolo mem niÅgimawaÅön mönö mohotÅe ki nene nemba tatzit. 22 ÃlÅa, AnutunöŠjim kutuyöhi, Suep gölmegö azi ölÅan mönö miaÅgö dop gölme mosöta anma. Anmapmö, mamalolo mem waÅgimawi, yaÅgöra mönö wölziköba ‘Yei!’ jizal. AnutunöŠmönö likepÅi öÅgöÅgöÅi meleÅ waÅgima." 23 Mewö jiiga gwarekurupÅan könahiba sutÅine eraum qesim aÅguba jiget, “NeÅgöreÅök mönö daÅön mamalolo mem waÅgibawak?” Mewö. 24 “Gwarek neÅgöreÅök galöm bohonÅi mi daÅön akza?” mewö jigetka miaÅgöra mewöyök sutÅine goranora asuhuyök. 25 Mi asuhuiga JisösnöŠkewö jii mötket, “Gölmegö kantriÅi kantriÅi mieÅgö kiÅinan mönö azi kembu tandök aka galöm köl eÅgimakze. YeÅgö pom jembonÅinan mönö keu jim kutuba könagesöÅini mindiÅgöm eÅgigetka welenÅini qeba ‘Azi ölöpÅi!’ jiba möpöseim eÅgimakze. 26 Mewö ahakzemö, eÅön miaÅgö dop kude akÅe. EÅgö sutÅine kunÅan ketaÅamÅini akzawaÅön mönö eretÅaÅgö dop aka malma. Galöm bohonÅan mönö welenqeqe ewö aka malma. 27 “KunöŠtata nene neiga kunÅan nene köl waÅgiba anda kamakzawi, yetköreÅök öÅgöÅgöÅi mi daÅön? ÃlÅa, ‘Tata nene nezawaÅön mönö öÅgöÅgöÅi akza.’ Mewö jiget mörakzinmö, nöÅön eÅgö sutÅine welenqeqe ewö aka maljal. 28 “Mewö malbi esapköm niÅgigetka wahöjaliÅ wahösömbu uruÅe aÅgotpiga iÅini töndup kapaÅ köla nömbuk qekötahöba mala kotze. 29 Iwinan jim kutum niÅgiiga nöÅön yaÅgö bemtohoÅi kukösum qakÅe galöm kölakzal. MiaÅgöra nöÅön toroqeba jim kutum eÅgibiga iÅini mewöyök kukösum qakÅe ambazip kiÅ ewö galöm köl eÅgimakÅe. 30 MiaÅgöra iÅini ölöp nöÅgö bemtohoÅne aÅgota nene dumni liliköba tata o aka nene nemba malme aka azi kembu tatatnöŠtata Israel ambazip kambu 12 yeÅgö keuÅini kewöta jim teköm eÅgime.” Mewö. 31 JisösnöŠjiyök, “O Saimon Saimon! MötnöÅ! Kölkömöt azinöŠwit padi kötÅi joutnöŠala uturuköiga kamböÅi deÅda erakzawi, SatanöŠmönö miaÅgö dop eÅön löwöriba yaÅgö böröÅe gemegöra uturuköba esapesap al eÅgimamgö kapaÅ köla jöjöröza. 32 Jöjörözapmö, göhö mötnaripkan sörauba pömsöm qebapuköra nöÅön göhöra köuluköba malal. MiaÅgöra nalö kungen urugi meleÅda nöÅgöreÅ kamani, miaÅgöreÅ mönö mötnarip alaurupki naÅgöba mem köhöim eÅgiman." 33 Mewö jiiga SaimonöŠmeleÅnök, “Kembu, nöÅön göbuk kösö mire anbitkö aka mohotÅe kömumbitkö jöjöröba maljal." 34 Mewö jiyökmö, JisösnöŠjii mörök, “Pitö, nöÅön kewö jibi mötnöÅ: KuruknöŠmerak qahö qeriga göÅön mutuk ni möt niÅgimamgö qaÅ kölnöÅga indimÅi karöbut akÅa. 35 JisösnöŠgwarekurupÅi kewö qesim eÅgiyök, “NöÅön iÅini mutuk gösö qahö, moneÅ gösö qahö, köna esu qahö mewö melaim eÅgibi angeri, miaÅgöreÅ yuai kungöra osiget me qahö?” Qesim eÅgiiga “Yuai kungöra qahö osiin,” jiget. 36 Jigetka kewö toroqeba jiyök, “Mutuk mewö aketmö, nalö kewöÅe kungöreÅ gösö aka moneÅ gösö tuÅi ahözawi, mi ölöp memba teÅgöba malma. Bimgö sou ketaÅi mi kungöreÅ qahö ahöza, yaÅön mönö malukuÅi bohonÅi memegöra ala moneÅ miwikÅaiba sou mi bohonÅi mema. 37 NöÅön miaÅgöra kewö jibi mötket: Anutugö keu nöÅgöra jigeri, mi körek pakpak köhöim teköma. MiaÅgö nalöÅan mönö kam kuÅgumamgö akza. BuÅa keu kun kewö ohoget ahöza, ‘YaÅön bölöÅi meme yeÅgö kambuÅine ahöma, jiget.’ MiaÅgöra jizal: Keu miaÅgö ölÅi mi nöÅgöreÅ asuhum teköma." 38 Mewö jiiga gwarekurupÅan jiget, “Kembu eknöÅ, bimgö sou ketaÅi yahöt ki ahözahot.” Mewö jigetka “Mi dop kölja,” jiba meleÅ eÅgiyök. Mewö. 39 JisösnöŠmiri mosöta silikÅi wuataÅgöba Oil ip kunduÅe öÅgöiga gwarekurupÅan andöÅe anget. 40 ÃÅgöba miaÅgöreÅ aÅgota kewö jii mötket, “EsapesapnöŠet eÅgubapuköra mönö köuluk nup meme." 41 Mewö jiba eÅgömosöta köt gilin anakzawi, miaÅgö dop anda simin köla köuluköyök 42 Köuluköba kewö jiyök, “Iwini, göÅön urusihimgi mötzan ewö, sihimbölögö qambiÅi kiaÅön mönö nöÅgö qakne öÅgöbapuköra noaÅgitman. NoaÅgitman me qahö, mi mönö nangi jit keugahö dop asuhuma. Mi nöÅgö sihimgö dop qahö." 43 Mewö köuluköiga garata kunÅan Suepnöhök asuhuba mem köhöim waÅgiyök. 44 Mem köhöim waÅgiiga köÅjiliŠöÅgöÅgöÅi möta mönö kapaÅ köla uruÅi qezaköba köuluköyök. Köuluköiga nöÅgöpÅi mi sep jöjöl ewö tiÅgita gölmenöŠetket. 45 Köuluköm teköba wahöta gwarekurupÅi yeÅgöreÅ anök. Anda miwikÅaiba eÅgehi wösöbiriknöŠmem et eÅgii sörörauba gaun ahöget. 46 Ahögetka jiyök, “Mönö wuanöÅgöra gaunök ahöze? Mönö wahöta esapesapnöŠet eÅgubapuköra köuluköget.” Mewö. 47 JisösnöŠmewö jiba kiniga miaÅgöreÅ azi kambu kaÅgotket. GwarekurupÅi 12 yeÅgöreÅök kun qetÅi Judas yaÅön jitÅemem eÅgiba JisösgöreÅ kaÅgota numbuÅi yöhötim neyök. 48 Yöhötim neyökmö, JisösnöŠkewö jii mörök, “Judas, gi numbuni yöhötim nemba mewö miaÅön Suep gölmegö azi ölÅi mamalolo mem waÅgizan me?" 49 Mewö aiga tosatÅan Jisös liliköm waÅgiba kingeri yeÅön yuai asuhumamgö ahi mi eka jiget, “Kembu, nini bimgö sou ketaÅan eÅguin me?" 50 Mewö jiba yeÅgöreÅök kunÅan jike nup galöm bohonÅaÅgö welenqeqeÅi qeba kezapÅi ölÅi köteköi erök. 51 Erökmö, JisösnöŠmeleÅda “Mönö mosötket!” jiba welenqeqegö kezapÅi yandiyöhi, mi misiriiga ölöwahök. 52 Ãlöwahiga kinda jike nup galömurup, jikegö kiripo galöm bohonÅi aka kantrigö jitÅememe yeÅön Jisös membingö kaÅgotkeri, mi kewö jii mötket, “Ni kegwek-kahasililiÅ azia qahöpmö, töndup nöÅgöra mewö möta bimgö sou ketaÅi aka liÅgip memba kaÅgotze. 53 NöÅön wehön dop jöwöwöl jikenöŠembuk malbiga iÅini böröÅini böraÅda ni qahö nömiget. Mi qahöpmö, dölki söÅaupkö ösumÅan luhut ala aukÅe asuhuiga eÅgö nalöÅinan kam kuÅguza.” Mewö. 54 Mewö aiga yarö azi yeÅön Jisös memba jöhöba waÅgita jike nup galöm bohonÅaÅgö mire anget. Angetka PitönöŠandöÅine sikepsikep eÅguataÅgöba anök. 55 MiaÅgöreÅ anda jakömbuak mirigö kiripo uruÅe geba sombem bibiÅe könöp ohoba mohotÅe tatket. PitönöŠmewöÅanök yeÅgö sutÅine tarök. 56 Tari welenqeqe ambi kunÅan PitönöŠkönöp kösutÅe tari ehiba kewö jiyök, “Azi kiaÅön mönö mewöyök yambuk malök." 57 Mewö jiyökmö, PitönöŠqaÅ köla kewö jiyök, “Ambi, ni i qahö möt waÅgizal." 58 Mewö jiba tari kude köriiga azi kunÅan eka jiyök, “Gi mewöyök yeÅgöreÅök kun akzan.” Mewö jiyökmö, PitönöŠmeleÅnök, “Alani, ni qahö." 59 Aua mohotkö dop teköiga kunÅan keu mi kunbuk kapaÅ köla jiyök, “Azi kiaÅön mewöyök ölÅa yambuk malök. YaÅön mönö Galili azia akza." 60 Mewö jiyökmö, PitönöŠmeleÅnök, “Azi, keu jizani, mi köndatzal.” Mewö jiba kiniga miaÅgöreÅök kuruk qerök. 61 Qeriga KembunöŠliliÅgöba Pitö uba ehiga miaÅgöreÅök keuÅi kewö jiyöhi, mi mötmöriyök, ‘Gi merak indimÅi karöbut qaÅ köl niÅginöÅga kuruknöŠqetma.’ 62 Keu mi mötmöriba wösöÅi julmamgö aiga yaigep geba sahöt böliyök. Mewö. 63 Yarö azi Jisös memba jöhögeri, yeÅön mepaqepaik ak waÅgiba kinda qeapköget. 64 Qeapköba jemesoholÅi esuhuba qesiba jiget, “Gi kezapqetok azia akzanaÅgöra daÅön guhuzawi, mönö yaÅgö qetÅi qetnöÅ!" 65 Mewö jiba gwötpuk tereÅqereÅda ilita jim qetal waÅgiget. Mewö. 66 Jim qetal waÅgiba malgetka miri giaÅiiga kantrigö jitÅememe aka jike nup galöm aka Köna keugö böhi yeÅön tokoba Jisös waÅgita Juda yeÅgö jike kaunsöl kambu yeÅgö jeÅine alget. 67 MiaÅgöreÅ algetka jiget, “GöÅön Amötqeqe ToÅi Kraist akzan ewö, mi mönö aukÅe paÅ jinöÅga mötpin.” Mewö jigetka meleÅnök, “Mi jibi mötpeaha kun, mi mönö qahö möt narime. 68 Me qesim eÅgibileÅaha kun, mi mönö qahö meleÅ niÅgime. 69 Mewö mötzalmö, nalö kewöÅeyök könahiba Suep gölmegö azi ölÅi yaÅön mönö Anutu, kukösum ToÅaÅgö böröÅi ölÅe tata malma." 70 Mewö jiiga miaÅgöreÅök körekÅanök kewö jiba qesiget, “ÃlÅa, gi Anutugö nahönÅa akzan me qahö?” Mewö qesigetka kewö meleÅ eÅgiyök, “Mi akzalaÅgö keuÅi mönö nanÅinak jize." 71 MeleÅ eÅgiiga jiget, “NanÅak uÅemuÅem (guÅemguÅem) keuÅi mönö nanÅi numbuÅan jiiga möt teközin. MiaÅgöra tosatÅan keuÅi naÅgömegöra mönö wuanöÅgöra kunbuk qesim eÅgibinak?” Mewö.