Luk 21

1 JisösnöŠkinda ui ani ambazip pomÅi yeÅön nalukÅini mi naluk dundumÅe alget geyök. 2 Alget geiga ambi malö wanapÅi kunÅan kaba souje kötÅi pisikÅi yahöt ali geyöhi, mi mewöyök ehök. 3 Mi eka kewö jiyök, “NöÅön keu ölÅi kun kewö jibi mötket: Malö wanapÅi kiaÅön naluk aljawi, mi mönö tosatÅi pakpak eÅgoÅgita alja. 4 MiaÅgö könaÅi kewö: Körek yeÅön moneÅ ketaÅi ahöm eÅgiiga kitipÅanöhök aljemö, ambi kiaÅön köruebörue maljawaÅgö dop yuaiÅi pakpak al teköba öne töhön malma.” Mewö. 5 Jerusalem jöwöwöl jike mi köt eksihimÅambuk aka kalemÅi kalemÅi Anutugöra algeri, miaÅön meÅölögetka aködamunÅambuk ahöyök, gwarek tosatÅan mi eka eraum mötketka JisösnöŠkeu kewö jii mötket, 6 “Miri ki eÅgekzei, mi mönö köndeÅgetka mirigö köt kun mi köt kungö qakÅe qahö ahömapmö, qeqelaÅlaÅ aka sahopÅanök ahöma." 7 Mewö jiiga möta qesim waÅgiget, “Böhi, keu jizani, miaÅgö ölÅi mönö wanat nalönöŠasuhum tiÅgitma aka asuhumamgö akÅawi, miaÅgö aiwesökÅan mönö denöwö asuhuma?" 8 Qesim waÅgigetka kewö jiyök, “KunÅan isimkakalek aiga jaÅjuÅ anbepuköra mönö galömÅini memba malme. Ambazip gwötpukÅan asuhuba nöÅgö qetne kewö jime, ‘NöÅön Kraist akzal,’ aka, ‘NalönöŠmönö töriza.’ Mewö jimemö, eÅön mönö yeÅgö andöÅine kude anme. 9 Yarö aka karimÅi karimÅi asuhugetka ötöÅini mötmemö, jönömÅini kude unduma. Yuai mi mutuhök asuhumapkö jijiÅa. Mi asuhumapmö, gölmegö nalöÅan mönö miaÅgöreÅök zilaÅ qahö teköma." 10 Mewö jiba toroqeba kewö jii mötket, “Kantri kunöŠkantri kun eÅgubingöra wahötme. Ambazip kambu kunöŠkambu kun yembuk aröŠaÅgubingöra wahötme. 11 GölmeÅi gölmeÅi miaÅgöreÅ kenöŠketaÅi ketaÅi qözöla memba gölme meleÅni gemakÅa. Mewöyök bödiÅi bödiÅi (buöröÅi buöröÅi) asuhuba öÅgöba ahöma. Kawöl köhöikÅi köhöikÅi mieÅön asuhugetka sesegilgil kömumakÅe. SuepnöŠaiwesök ketaÅi jemurutÅi murutÅi eÅgeka keÅgöt kotkot akÅe.” Mewö. 12 “Yuai pakpak mi asuhumemö, mutuk qeljiÅe tosatÅan iÅini uruÅini meleÅgeraÅgöra aka eÅgömemba jöhöba sesewerowero ak eÅgime. TosatÅan öröm eÅgiba köuluk miriÅine keu nupÅini memba jim tekögetka kösö miriÅi miriÅi miaÅgöreÅ al eÅgime. TosatÅan nöÅgö qetnaÅgöra aka eÅguaÅgitketka kantriÅi kantriÅi yeÅgö kiÅ kembu aka premiö yeÅgö jemesoholÅine kinme. 13 Mewö kinda nöÅgö könaÅamni naÅgöba jigetka mötme. 14 Keu jakeÅe al eÅgigetka kinmei, nalö miaÅgöreÅ keu denöwö jibinak, miaÅgö waimanjatÅi qeljiÅe kude mötme. Keu mi mönö urukönömÅine algetka ahöma. 15 “Mi kewögöra: NöÅön embuk kinda mötkutukutu eÅgiba numbuÅini mem amqemam. UruawamÅanök malgetka tuarenjoÅurupÅini yeÅgöreÅök kunÅan mötkutukutu mi qetala keuÅini qeapköba memba et al eÅgibingö osima. 16 NanÅini iwinam, darumun, tinitosolom aka alaurupÅini yeÅön mewöyök aÅgönaÅ mem eÅgigetka eÅgöreÅök tosatÅi eÅgugetka kömume. 17 Kantri pakpak yeÅön nöÅgö qetnaÅgöra aka kazik ak eÅgigetka malme. 18 “Mewö malmemö, nöÅön köyan köl eÅgibi nöröpÅinaÅgö jupÅi kunÅan qahö sohoma. 19 IÅini kapaÅ köla köhöiba böŠqeba kinda miaÅön mönö luhut ala oyaeÅkoyaeÅ malmal buÅa qem aÅgume.” Mewö. 20 “KönaÅgep yarö kambu yeÅön kaÅgota Jerusalem siti liliköba gwan almei, iÅini mi eka miaÅgöreÅ kewö mötmörime, ‘Siti bohonÅi köndeÅmöndeÅmegö nalöÅan mönö kam kuÅguza.’ 21 Nalö miaÅgöreÅ Judia prowinsnöŠmalmei, eÅön mönö misiÅgöba öröba kunduÅe anme. SitinöŠmalmei, eÅön mönö siti mosötme. Siti yaigepÅe mire malmei, eÅön mönö sitinöŠkude anme. 22 “Mi kewögöra: BuÅa KimbinöŠkezapqetok keu ohoget ahözawi, mi pakpak mönö ölÅambuk akÅa. Keu miaÅgö dop AnutunöŠnalö miaÅgöreÅ siÅgisöndokninaÅgö likepÅi meleÅda qakÅine ali öÅgöma. 23 AnutunöŠIsrael könagesö siÅgisöndokÅinaÅgöra irimÅi seholiiga kazikÅi kondel eÅgiiga gölmenöŠkahasililiÅ keta bölökÅi asuhuma. Ambi gölömbuk aka morö juzunöŠyeÅön mönö nalö miaÅgöreÅ denöwö ösumÅinan anbeak? MiaÅgöra Yei! jizal. 24 “KöndeÅmöndeÅ miaÅgöreÅ ambazip tosatÅi mi bimgö sou ketaÅan eÅgugetka kömume. TosatÅi kösö gwaröhöm eÅgiba eÅguaÅgitketka kantri pakpak yeÅgö sutÅine aÅgotme. AÅgotketka kian kantri yeÅön kaÅgota Jerusalem tiamgöba malme. Mewö malgetka AnutunöŠnalöÅini tohot qei tatzawi, miaÅön kam kuÅguiga mosötme.” Mewö. 25 “Wehön aka köiÅ jeÅire aka seÅgelau miaÅgöreÅ aiwesök murutÅi murutÅi asuhume. KöwetnöŠsiri qegetka ötöŠketaÅi ahumakzawaÅgöra gölmegö kantri pakpak yeÅön tötbörömÅini kaiga wahöjaliÅ möta malme. 26 Mewö malgetka suepnöŠuturuköiga miaÅgö öröyuaiÅi mi tatatÅini mosöta eÅololoÅ aketka sohoma. MiaÅgöra gölmeÅi gölmeÅi miaÅgöreÅ lömböt bölöÅi kötökÅi asuhumapköra mamböt-torok mala keÅgötÅini möta uruÅini duhuiga jegilgil akÅe. 27 “Nalö miaÅgöreÅ Suep gölmegö azi ölÅi yaÅön kousu qakÅe kaÅgori ekÅe. KukösumÅi ketaÅan saköl-diÅdiÅambuk aukÅe asuhuiga asakmararaÅi ekÅe. 28 Mewö kaÅgotmapmö, yuai mi könahiba asuhumei, eÅön mönö nalö miaÅgöreÅ SuepnöŠöÅgöbingö nalöÅinan törimawaÅgöra nöröpÅini uba wahöta uruÅini qezaköba awösamkakak kinme.” Mewö. 29 JisösnöŠdopkeu kun kewö jii mötket, “IÅini geröp aka ip tosatÅi mi eka tandökÅini mötme. 30 Ip mi sinÅan yoÅgoigetka mi eka miaÅgö könaÅi nanÅinak möt asariba kewö jimakze, ‘Wehön nalöÅan lök dopdowiza.’ 31 EÅön mewöÅanök keu jizali, miaÅgö ölÅan asuhuiga eka möt asariba könaÅi kewö jime, ‘Anutugö bemtohoÅan mönö dopdowiza.’ 32 “NöÅön keu ölÅi kun kewö jibi mötket: Ambazip merak gölmenöŠmaljei, yeÅön qahö kömugetka yuai pakpak jizali, mi mönö yeÅgö malmal nalöÅine asuhuma. 33 Suep gölmenöŠgöröŠqemahotmö, nöÅgö BuÅa keunan mönö qahö ayapköma.” Mewö. 34 “Nalö ketaÅi miaÅön ambazip körek gölmenöŠmaljei, yeÅgö qakÅine mewö asuhuma. MiaÅgöra miaÅön wölaÅök kaba simba ewö qeraköm eÅgibapuk. MiaÅgöra gölmenöŠmalmalgö waimanjatÅan qakÅine öÅgöiga közölömbuaÅ ala o köhöikÅi negetka eÅololoÅ aiga uruÅinan lömböribapuköra mönö galömÅini mem aÅguba malme. 36 “MiaÅgöra mönö nalö dop urugwölö mala köuluköba malme. Mewö malgetka ösum eÅgiiga yuai pakpak mi asuhumawi, miaÅgö uruÅeyök kök ala mönö Suep gölmegö azi ölÅaÅgö jemesoholÅe awösamkakak kinme.” Mewö. 37 Nalö miaÅgöreÅ JisösnöŠwehön dop jöwöwöl jikenöŠkinda BuÅa kusum eÅgiiga miri mare aiga mosöta kunduÅi qetÅi Oil ip kunduÅi qerakzini, miaÅgöreŠöÅgöba ahömalök. 38 Mewö maliga ambazip kambu pakpak yeÅön wehön dop söÅanök jöwöwöl jikenöŠöÅgöba BuÅaÅi jii mötpingöra yaÅgöreÅ kamalget. Mewö.