Jenesis 47

1 JosefnöŠanda Farao kiÅgöra kewö jiyök: “NöÅgö iwi darumunurupni yeÅön lama bulmakau kambuÅini aka sukinap öröyuaiÅini pakpak memba Keinan gölme mosöta kaba mala dölki Gosen gölmenöŠkaÅgota malje." 2 YaÅön darumunurupÅi yeÅgöreÅök azi 5 eÅguaÅgita Farao kiÅgö jeÅe öÅgöba kingetka eÅgehök. 3 EÅgeka kewö qesim eÅgiyök: “IÅini wani nuwa memakze?” Mewö qesim eÅgiiga kewö meleÅ waÅgiget: “Welenqeqeurupki neÅön iwiurupninan mutuk malgeraÅgö dop lama bulmakau galöm kölköl nupÅi memba mala maljin." 4 Mewö jiba toroqeba kewö jiget: “Keinan gölmenöŠbödi lömbötÅambuk ahözawaÅgöra welenqeqeurupki neÅön lama bulmakau kambunini yeÅgöra nene qahö miwikÅainin. MiaÅgöra neÅön gölme kiaÅgöreÅ kusuk malbingöra kain. Mewö aiga welenqeqeurupki ölöp oÅ jiba jim teköm neÅginöÅga nini Gosen prowins miaÅgöreÅ tatat dumdumnini möhamgöbin." 5 Mewö jigetka Farao kiÅnöŠJosef kewö jii mörök: “Iwi darumunurupkan göhöreÅ kaget. 6 Ijipt kantri ki aukÅe göhö jege ahözawaÅgöra ölöp iwi darumunurupki gölme bahöÅi kelökÅi ölöpÅi miaÅgöreÅ al eÅginöÅga malme. Ãlöp Gosen prowinsnöŠmalme. SutÅine nup qetpuk meme azi tosatÅi maljei, mi möt eÅgiman ewö, ölöp nöÅgö mirigö sömbup kambuni mi yeÅgö böröÅine al eÅginöÅga galöm köl eÅgiba malme." 7 Mewö jii möta JosefnöŠiwiÅi Jeikob Farao kiÅgö jeÅe waÅgita kaiga ehi Farao kiÅ mi kötuetköm waÅgiyök. 8 Kötuetköm waÅgiiga kewö qesim waÅgiyök: “Göhö yambugi dawik akza?" 9 Qesim waÅgiiga kewö meleÅnök: “NöÅön yambu 130:gö dop gölmenöŠliliköba mala kota maljal. NöÅgö malmalnaÅgö yambuÅi pakpak mi awamdökÅi aka osikosiÅinambuk aket. Iwiurupnan yambu sehisehiÅi gölmenöŠliliköba malgeri, nöÅgö yambu qötönan yeÅgöreÅambuk dop mohot qahö akza." 10 Mewö jiba Farao kiÅ mi kunbuk kötuetköm waÅgiba jemesoholÅeyök eta anök. 11 JosefnöŠiwi darumunÅi mi Farao kiÅnöŠjim kutuyöhaÅgö dop Ijipt kantrinöŠal eÅgiba Ijiptkö gölme bahöÅi kelökÅi ölöpÅi kun mi Rameses prowins (Gosen) miaÅgöreÅ eÅgiyök. 12 JosefnöŠmewöyök iwi darumunurupÅi aka iwiÅaÅgö könagesöurupÅi pakpak mi neneÅini anöm-moröurupÅini malgeri, qötö miaÅgö dop dopÅine eÅgiba malök. 13 Bödi ketaÅi mi lömbötÅambuk ahöiga nenenöŠgölme dop qahöwahiga Ijipt aka Keinan kantri mietkö könagesöÅiran mönö nenegö kömum soholip aka malget. 14 Mewö mala JosefköreÅ kaba wit padi söÅgöröÅi megetka yaÅön moneÅ pakpak Ijipt aka Keinan kantri uruÅe ahöyöhi, mi tokoba memba Farao kiÅgö jakömbuak mirigö köweÅe alök. 15 Ijipt könagesö aka Keinan könagesö yeÅgöreÅ moneÅ qahöwak teköiga Ijipt körek yeÅön JosefköreÅ kaba kewö jiget: “MoneÅninan qahöwak teközawaÅgöra göÅön mönö nene neÅgiman. Nene qahö neÅgiman ewö, neÅön mönö göhö jemesoholge kömumbin." 16 Mewö jigetka JosefnöŠkewö jiyök: “MoneÅinan qahöwakzawaÅgöra eÅgöreÅ lama aka bulmakau ahözei, mönö mi memba kaba niÅgigetka nöÅön nene eÅgimam." 17 Mewö jiiga anda lama bulmakauÅini eÅguaÅgita kaba Josef waÅgiget. YeÅön hosÅini, lamaÅini, memeÅini, bulmakauÅini aka doÅkiÅini mi eÅguaÅgita kaba nenegö söÅgöröÅa Josef waÅgiba nene memba malget. Lama bulmakauÅini pakpak mi Josef waÅgigetka yaÅön nene eÅgiba mewö miaÅön yambu mohotkö uruÅe malmalÅini naÅgöiga qahö kömuget. 18 Qahö kömugetka yambu miaÅön teköyök. Teköiga yambu dölökÅe dumÅe kunbuk yaÅgöreÅ kaba kewö jiget: “Azi kembunini, moneÅnini qahöwakzawaÅgöra könaÅamnini ölÅi mi göhö jege ölöp qahö köyatibin. NeÅgöreÅ lama bulmakaunini mi mewöyök gihiinga göhö buÅaya ak teköza. Nini mi pakpak azi kembunini gi gihim teköinaÅgöra nanini aka gölmenini miyök ahöm neÅgiza. MiaÅgöra mönö wania kun gihibinak? 19 Nini mönö könaÅi wuanöÅgöra göhö jege töndup kömumbinak? Nanini kömuinga gölmeninan mönö wuanöÅgöra öne ahöba apopam köla bölibawak? MiaÅgöra mönö nanini aka gölmenini bohonini memba miaÅön numbu nene neÅginöÅga nini ölöp Farao kiÅgö welenqeqe omaÅi ahinga gölmeninan mewöyök yaÅgö buÅaya akÅa. NeÅön toroqeba jebuk mala kömumbinbuköra mönö nene kötÅi neÅgiman. NeÅginöÅga gölme nup waÅgiinga öne qahö ahöba gönjaÅ akÅa." 20 Bödi köhöikÅi kötökÅi miaÅön Ijipt könagesö yembuk ahöyöhaÅgöra yeÅön körek mohot mohot nup gölmeÅini köröÅi mi bohonÅinaÅgöra algetka JosefnöŠIjipt gölme pakpak mi söÅgöröÅi meiga Farao kiÅgö buÅaya ak teköyök. 21 JosefnöŠIjipt könagesö miri dop kantrigö jabö teteköÅi uruÅe malgeri, mi pakpak eÅgömeiga gawmangö welenqeqe omaÅi aka malget. 22 Farao kiÅnöŠjike nup galöm yeÅgö fotnait töwaÅini eÅgiiga memba miaÅön malmalÅini naÅgöba malget. Mewö aiga neneÅinaÅgöra qahö lömböriiga gölmeÅini JosefnöŠsöÅgöröÅi memapköra qahö alget. MiaÅgöra jike nup galöm yeÅgöreÅ gölme mieÅön mohot kiÅ Faraogö buÅaÅi qahö aket. 23 JosefnöŠkönagesö yeÅgöra kewö jiyök: “Mötket, nöÅön nanÅini aka gölmeÅini söÅgöröÅini mem teköbiga Farao kiÅgö buÅaya akze. MiaÅgöra nöÅön nene kötÅi eÅgibiga mi ölöp memba gölmenöŠkömötme. 24 Kömötketka ölÅi asuhuiga mi mönö kewötketka kambu 5 asuhugetka mieÅgöreÅök mohot mohot mi Farao kiÅgöra ala waÅgiba malmemö, kambu 4 mi kunbuk gölmenöŠkömötmeaÅgöra aka neneÅinaÅgöra ahöma. Mi nanÅini, anöm-moröurupÅini aka tosatÅi miriÅine maljei, mönö eÅgö neneÅina ahöma." 25 Mewö jiiga kewö jiget: “GöÅön neÅgö malmalnini bödinöhök mekönöÅ. MiaÅgöra azi kembuninaÅgö jeÅe ak-kömukömu miwikÅaibin ewö, neÅön ölöp Farao kiÅgö welenqeqe omaÅi aka malbin." 26 JosefnöŠIjipt yeÅgö gölmegöra jimkutukutu ali ahöba kota ki ohozali, nalö kewöÅe mewöyök toroqeba ahöza. Jimkutukutu mi kewö: Nene nupkö ölÅini mi mönö mendeÅgetka kambu 5 aiga mieÅgöreÅök mohot mohot mi Farao kiÅgö buÅaya akÅapköra ala malme. Jike nup galöm yeÅgöreÅ gölme mieÅön mohot Farao kiÅgö buÅaÅi qahö aket. 27 Israel yeÅön Ijipt gölmegö prowins qetÅi Gosen miaÅgöreÅ tatat dundumÅini memba gölme aÅgön köla malget. MiaÅgöreÅ mala ahumsehip aketka qötöÅinan gwötpuk qariyök. 28 JeikobnöŠmalmalÅi yambu 17 mi Ijipt gölmenöŠmalök. MalmalÅi jömukÅaÅgö yambuÅi mi mindiriba 147 ahök. 29 Israelgö kömup nalöÅan dopdowiiga nahönÅi Josef jii kaiga kewö jii mörök: “NöÅön göhö jege ak-kömukömu miwikÅaizal ewö, göÅön mönö dölki urukalem kondela keu kewö pöndaÅ wuataÅgöba mem yakömamgö jiba börögi nöÅgö tambuni bapÅe ala kewö jim jöhöman: NöÅön kömumbiga qamötni mi mönö Ijipt gölme kiaÅgöreÅ kude löm kölman. 30 NöÅön kömumba iwi asani yembuk luhut memba ahömami, nalö miaÅgöreÅ nöÅgö qamötni mi mönö Ijipt kantrinöhök memba anda iwi asani löm köl eÅgigeri, yeÅgö qaksiriÅine nesim kölman. “Mewö jiiga kewö jiyök: “JizanaÅgö dop mi ölöp akÅam." 31 Mewö jiiga iwiÅan kewö jiyök: “Keu mi mönö jöjöpaÅ keunöŠjim köhöim niÅgiman. “Mewö jiiga JosefnöŠmi jöjöpaÅ keunöŠjim köhöiiga JeikobnöŠmi möta bilipköba nöröpÅi memba geba öröpÅaÅgö kitipÅe ala nariba Anutugö waikÅi memba möpöseiyök. Mewö.