1 Korint 11
PNG1 NöÅön Kraistkö silik ewö ahakzali, miaÅgö dop eÅön mönö nöÅgö silikni wuataÅgöba malme. Mewö. 2 NöÅön yuai pakpak ahakzali, iÅini miaÅgöreÅ mötmörim niÅgimakzeaÅgöra saiwap jim eÅgizal. IÅini kusum eÅgialaÅgö dopkeuni tem köla wuataÅgömakzei, miaÅgöra mönö möpöseim eÅgizal. 3 NöÅön iÅini keu ki möt kutumegöra mötzal: KraistnöŠazi körek neÅgö bohonini akza. AzinöŠambigö bohonÅi akza aiga AnutunöŠKraistkö bohonÅi akza. 4 MiaÅgöra azi iÅini mönö duhuÅini qeköba köuluköba Anutugö keu jigetka dop kölja. Azi körekÅan nöröpÅini turuba köuluközei me Anutugö kezapqetok keu jim asarizei, AnutunöŠmönö yeÅgö mötmötÅinaÅgöra möri gamuÅambuk aiga nanÅini memba et al aÅgumakze. 5 Mewömö, ambi kunÅan nöröpÅi qahö esuhuba qenjarök totokonöŠköuluközawi me Anutugö kezapqetok keu jim asarizawi, yaÅön mönö apÅi nöröpÅi akzawi, mi gamu qeba nanÅi memba et alja. Mewö aka nöröp jupÅi körek mitigetka aukÅe öne maljawaÅgö dop akza. 6 AmbinöŠnöröpÅi qahö esuhuza ewö, yaÅön mönö nöröp jupÅi mewöyök jiiga mitigetka dop kölja. Mi dop köljapmö, ambinöŠnöröp jupÅi jiiga mitigetka gamuÅambuk akapuk. MiaÅgöra mönö nöröpÅi esuhuba mali dop kölja. 7 AmbinöŠapÅaÅgö aködamunÅi akzapmö, azinöŠAnutugö imutÅi aka aködamunÅi akza. MiaÅgöra azinöŠmönö nöröpÅi kude esuhui dop kölma. 8 Mi kewögöra: Mutuhök azinöŠambinöhök qahö asuhuyökmö, ambinöŠazigöreÅök asuhuyök. 9 AnutunöŠazi mi ambigöra qahöpmö, ambi mi azigöra miwikÅaiiga malje. 10 KönaÅi miaÅgöra aka ambinöŠmönö kukösum bapÅe malmalgö aiwesökÅi mi nöröpÅi esuhuba maliga dop kölja. Mewö aiga Suep garata yeÅön gödaqeqegö silik ölöpÅi ehakze. 11 Mewö dop köljapmö, Kembubuk qekötahöba malinga ambinöŠmönö azigö keuÅi qahö oÅgita nanÅi imbi-imbi laÅ kude malma. AzinöŠmewöyök ambigö keuÅi qahö oÅgita nanÅi imbi-imbi laÅ kude malma. 12 AmbinöŠazigö sihitÅeyök asuhuiga miaÅgö dop azinöŠmewöyök ambigö körö uruÅeyök asuhuba maljinmö, öröyuai pakpakö könaÅi mi Anutu. 13 MiaÅgöra ambinöŠnöröpÅi qahö esuhuba Anutu köuluköiga dop kölja me qahö? Keu mi mönö nanÅinak kewöta jöhöme. 14 AnutunöŠambazip miwikÅaim neÅgiba gölmenöŠmohotÅe malmal areÅgöyöhi, areÅ mi eka kewöta silik kewöÅi mönö möt asarizin me qahö? AzinöŠnöröp jupÅi qahö mitiiga köriza ewö, miaÅön mönö gamu qem waÅgiza. 15 AnutunöŠambigö nöröp jupÅi köröpÅi mi esuÅi akÅapköra waÅgii malja. MiaÅgöra ambinöŠnöröp jupÅi qahö mitiiga köriza ewö, miaÅön mönö aködamunÅi ak waÅgiza. 16 KunöŠkeu miaÅgöra goranora akÅamgö mötza ewö, nöÅön miaÅgöra keu mohok-kun kewö jimam: Anutugö könagesöÅi könagesöÅi Anutu möpöseibingö tokomakzei, yeÅön mönö nembuk urumohot aka silik miyöhök wuataÅgöba silik tosatÅi tökömakze. Mewö. 17 IÅini urumeleÅ totokonöŠtokoba miaÅgöreÅ qahö ölöwahakzemö, mönö toroqeba böliqölimakze. MiaÅgöra qahö möpöseim eÅgizalmö, areÅ ala jim kutum eÅgizal. 18 Keu mutukÅi kun kezapne gei kewö möral, “IÅini urumeleÅ könagesögö totokonöŠtokomakzei, miaÅgöreÅ mönö sutÅine aÅgururuk ahakze.” Keu mi jiget möta bahöÅanök ölÅi akzawi, mewö möt narizal. 19 SutÅine deÅda kambu morömorö aketka AnutunöŠeÅgehiga denike eÅön mötnaripkö esapesapnöŠkin köhöize aka denike eÅön qahö dop köljei, keu miaÅön mönö aukÅe asuhumakza. MiaÅgöra uruyahöt qahö mötzal. 20 UrumeleÅ totokonöŠtokomakzei, miaÅgöreÅ mönö Kembugö semön töröÅi nembingö silikÅi qahö wuataÅgömakze. 21 Mi kewögöra jizal: Semön töröÅi nemakzei, miaÅgöreŠöröröŠqahöpmö, nanÅök nanÅök neneÅini memba könahiba laÅ neget teköiga tosatÅan toroqeba wösöÅini aliga tosatÅan o köhöikÅi gwötpuk nemba eÅololoÅ akze. 22 Ahöahö miriÅini ahöm eÅgiza me qahö? MiaÅgöreŠölöp nene aka o neme. Anutugö urumeleÅ könagesö jijiwilit ak eÅgibingö mötze me ambazip wanapÅi neneÅini qahö mi memba et al eÅgibingö mötze me? MiaÅgöra nöÅön iÅini möpöseim eÅgimamgöra mötze me? Mewö qahöpmahöpmö, denöwö jim eÅgibileÅak? 23 KembunöŠkeu niÅgiyöhi, nöÅön mönö eÅön mewöyök mi mötmegöra kewö jimam: Kembu Jisös mamalolo mem waÅgigetka suÅgem miaÅgöreÅ beret meyök. 24 Mi memba kötuetköba saiwap jiba mindipköba kewö jiyök, “Ki nani busuna. Mi eÅgöra aka tököm eÅgizal. Mi nemba mönö ni mötmörim niÅgiba malme." 25 Mewö jiiga neget teköiga mewöÅanök qambi memba kewö jiyök, “Qambi ki mönö jöhöjöhö dölökÅi akza. NöÅgö sepni kiaÅön mönö Anutugö jöhöjöhöÅi mem köhöii ahöma. Mi nemakÅeaÅgö dop mönö ni mötmörim niÅgiba malme." 26 Beret aka qambi miaÅgöreÅök nemakÅei, miaÅgöreÅ mönö nalö dop KembunöŠkömuyöhi, miaÅgö buÅaÅi mem asariba mal öÅgögetka liliÅgöba kaiga teköma. 27 MiaÅgöra kunÅan beret me Kembugö qambi miaÅgöreÅök iwilele qakÅe nezawi, yaÅön mönö Kembugö busuÅi aka sepÅi memba et ala siÅgisöndokÅambuk akza. 28 MiaÅgöra ambazip neÅön nanini uruninaÅgö könaÅi kewötagun mönö beret aka qambi miaÅgöreÅök neinga dop kölma. 29 KunÅan Kembugö busuÅi aka sepÅi qahö göda qeba nene töhön ewö laÅ nezawi, KembunöŠmönö yaÅgö keuÅi jim teköiga lömböt qakÅe öÅgöma. 30 LaÅ nemba malgeraÅgöra aka ambazip sehisehiÅan mönö sutÅine löwöriba kawöl miwikÅaigetka gwötpukÅan lök nöŠqeba kömuget. 31 Kömugetmö, nanini urunini kewötpinak ewö, AnutunöŠmönö keunini kewöta jim teköiga lömböt qahö miwikÅaibin. 32 Mi qahö miwikÅaibinmö, KembunöŠkeunini kewöta jim teköba mewö mönö nalö kewöÅe mindiÅgöm neÅgimakza. KönaÅgep jim teköm neÅgiiga ambazip uruÅini qahö meleÅgeri, yembuk öröröŠkönöp sianöŠgebinbuköra mönö mindiÅgöm neÅgimakza. 33 MiaÅgöra urumeleÅ alaurupni, nene nemegöra tokomakÅei, miaÅgöreÅ mönö nanÅinaÅgöra mamböt aÅguba öröröŠnemakÅe. 34 KunöŠwösöÅi alja ewö, yaÅön mönö nanÅe mire neneÅi nema. Tokoba laÅ negetka AnutunöŠeÅgeka keuÅini jim teköi lömböt miwikÅaibepuköra mi jizal. Keu tosatÅi eÅgöreÅ kamami, nalö miaÅgöreÅ jim kutum eÅgimam. Mewö.