Job 26

1 Då svarade Job och sa: 2 Vad har det hjälpt till den utan kraft (vigör – hebr. koach)? Hur har det räddat armen utan styrka (hebr. oz)? 3 Hur har han gett råd utan (till ingen) vishet och insikt (driftighet, förstånd – hebr. toshijah) till mycket kunskap (intim förståelse)? 4 Vem har berättat för dig allt detta prat (hebr. milah) och vems andetag går ut därifrån? 5 Skuggorna (de avlidna – hebr. rafaim) grips av ångest, djupets vatten och de som bor däri. 6 Sheol (dödsriket, de dödas plats) ligger blottat för honom, Abaddon (avgrunden, förgörelsens plats – hebr. avaddon) [Ords 27:20; Upp 9:11] har ingen täckelse (är otäckt, utan klädnad). [Gud har makt och kontroll även över döden.] 7 Han expanderar (spänner ut) norr över tomrummet, han hänger upp jorden på ingenting. [Här är ett exempel på hur Bibeln talar om sådant som bara modern fysik kan förklara.] 8 Han binder upp vattnet i sina moln (mörka regnmoln – hebr. av) och låter inte skyn brista (klyvas, gå sönder) undertill (i/på botten). 9 Från greppet [något som han döljer i sin hand] på hans trons ansikte expanderar han (sprider han ut) över den sina skyar. 10 En förordnad (ordagrant “sak inristat”) gräns (hebr. chog) över vattnets ansikte [horisonten] ända till fullbordan (perfektion) – ljus med mörker. [Horisonten fungerar som en brytpunkt för det som kan ses (ljus) och det som inte kan ses (mörker).] 11 Himlarnas pelare skälver (hebr. rafaf; enda gången ordet används) och häpnar (hebr. tama) av hans tillrättavisning (hebr. geara). 12 I sin vigör (kraft – hebr. koach) rör han upp havet [nationer, folk] och i sitt förstånd (hebr. tevona) genomborrar han Rahav [Stoltheten – Leviatan, se Job 9:13]. 13 I (genom) hans Ande (andedräkt) är himlarna klara. Hans hand har dräpt (genomborrat) den flyende (hebr. bariach) ormen. 14 Se, detta är [bara] ytterkanten på hans väg [vi ser bara en glimt av hans verk] och bara till en viskning [så lite] hör vi av honom! vem kan förstå hans [fulla] styrka i dunder (åska – hebr. raam)? [Versen är svåröversatt. Ordet för viskning (hebr. shemets) är ovanligt och används bara här och i Job 4:12. Det kan också betyda “lite” vilket i så fall blir en parallell till ytterkant. Viskning förknippas ofta med ondska vilket också förstärks av att ordet både börjar och slutar med ormens viskande s-ljud. Den arameiska översättningen skriver “vilka onda ord har inte viskats om honom” och tar viskningen som onda rykten som spridits om Gud.]