Luke 6
CBS1 Ä®Åà à Nǫ̀htsı̨ DzÄę̀ k’e Zezì tÅ‘olà dehshee nı k’etÅo. Wecheekeè tÅ‘olà gìhchı gà edılà t’à tà tsÇ«geèhdı gà welÇ« jıı nechà -lea weyìı whelaa sìı gedè. 2 Pharısee gı̨ı̨lı̨ı̨ mǫ̀hdaa dagogeehke, “Dà nìghÇ« Nǫ̀htsı̨ DzÄę̀ k’e ayìı wets’à et’ǫǫ sìı haahÉı̨?” gògedı. 3 Zezì gots’ǫ̀ hadı, “K’à owocho Davıd ededı̨ eyıts’Ç« wecheekeè degeèhdì ekò ayìı dà yį̀į̀là a sìı Nǫ̀htsı̨ Nı̨htőè k’e dek’eèhtőè wek’eyaahtı-le nì? 4 Nǫ̀htsı̨kǫ̀ goyaèhtÅa gà Åèt’è degaı goyìı wheÉǫǫ sìı yı̨ı̨Éà eyıts’Ç« mǫ̀hdaa edecheekeè goghà yı̨ı̨dì. Eyı hajà a sìı ededı̨ wegha wets’à et’Ç« ı̨lè, yahtıı gıgha zÇ« wheÉÇ« ı̨lè,” gòhdı. 5 Eyıt’à Zezì (edeghÇ«) gots’ǫ̀ hadı, “DÇ«-wet’à aÉà a-deè sìı Nǫ̀htsı̨ DzÄę̀ gha K’à owo elı̨ hÇ«t’e,” gòhdı. 6 K’achı̨ Nǫ̀htsı̨ DzÄę̀ k’e, Zezì eÅègehdèe-kǫ̀ goyaèhtÅa gà dÇ« hoghà ehtÇ«. DÇ« ı̨Åè nà gòts’ehnèe gots’Ç« wılà eÅeènııtsoo eyı wheda. 7 Pharısee gı̨ı̨lı̨ı̨ eyıts’Ç« Nǫ̀htsı̨-yatıì-k’ègedìı-dǫǫ̀ Zezì k’e nìdahogeeÉà ha gı̨ı̨wÇ« t’à , hotıì gıxoehdı, asį̀į̀ Nǫ̀htsı̨ DzÄę̀ k’e dÇ« k’aà t’ıì ale ha sÇ«nı gı̨ı̨wÇ«. 8 Hanìkò Zezì ayìı ghÇ« nà nıgedèe sìı gok’èezÇ«. Eyıt’à dÇ« wılà eÅeènııtsoo ts’ǫ̀ hadı, “Nıį̀tÅa gà dÇ« hazǫǫ̀ gınadÄà ̨ nà Äwo,” yèhdı. Eyıt’à eyı dÇ« nıìtÅa gà gonadÄà ̨ nà wo. 9 Zezì gots’ǫ̀ hadı, “Nǫ̀htsı̨ DzÄę̀ k’e ayìı wets’à et’Ç«-le? DÇ« ts’ǫ̀ nezı̨į̀ eghà lats’eeda, hanì-le-ı̨dè dÇ« ts’ǫ̀ hoìla eghà lats’eeda? DÇ« edaxà ts’eehtèe hanì-le-ı̨dè dÇ« eÅaà ts’ehwhıı?” gòhdı. 10 DÇ« hazǫǫ̀ wemǫǫ̀ nà geèhzaa sìı hotıì goghà eda. Eyı tÅ‘axǫǫ̀ dÇ« wılà eÅeènııtsoo sìı ts’ǫ̀ hadı, “Nılà daį̀chı,” yèhdı. Edılà daìchì ts’ǫ̀et’ıì wılà k’aà t’ıì anajà . 11 Hanìkò Pharısee gı̨ı̨lı̨ı̨ sìı sıì gìch’è, eyıt’à Zezì dà gele ha sìı ghÇ« gogede. 12 Ä®Åà à Zezì yahtı ha shìhka dekıìtÅa. To ghà à Nǫ̀htsı̨ ts’ǫ̀ yaı̨htı. 13 K’omǫǫ̀dǫǫ̀ agòjà ekò edecheekeè gokayaı̨htı. DÇ« hoònÇ«-daats’ǫ̀-nà ke nà whehtsı̨ı̨ sìı, “Secheekeèdeè aahÅı̨,” gòhdı. 14 DÇ« dıı hagìyeh gòį̀hchì: Sımon (Peter yèhdı), wechı Andrew, James, John, Phılıp, Bartholomew, 15 Matthew, Thomas, Alphaeus weza James, Sımon (“dÇ« edenèè ghÇ«neètǫǫ” wìyeh), 16 James weza Zhıdà à , eyıts’Ç« Zhıdà à -Iscarıyot, ededı̨ sìı Zezì k’aodèe gotÅ‘aà yehtè ha hÇ«t’e. 17 Zezì shìhka gots’Ç« ı̨zhıì edecheekeèdeè goxè hodà èhtÅa, dèè goı̨tÅoa k’e nà wo. Wecheekeè ÅÇ« eyı nègı̨ı̨de eyıts’Ç« Judea nèk’e hazǫǫ̀, Jerusalem gots’Ç«, eyıts’Ç« tıchobà a kǫ̀ta gòlaa Tyre eyıts’Ç« Sıdon gots’Ç« dÇ«deè nìı̨de. 18 Zezì geèhkw’Ç« ha eyıts’Ç« ayìı t’à eyagı̨ı̨lı̨ı̨ sìı k’aà t’ıì agede gha eyı nègı̨ı̨de. Amìı ı̨nìÅı̨ı̨ gık’aladèe sìı k’aà t’ıì agejà . 19 Eyıts’Ç« Zezì t’asìı nà tsoo wets’ǫ̀-èlı̨ t’à dÇ« k’aà t’ıì aget’į̀ ts’ıhÉǫ̀ dÇ« hazǫǫ̀ gıxèlaìdı ha hogeèhdzà . 20 Zezì edecheekeè goghà eda, hagòhdı, “Naxı̨ eteaht’ı̨ı̨ sìı naxıxè sìghà hÇ«t’e; Nǫ̀htsı̨ Wenà owoò k’ę̀ę̀ hòÉǫǫ naxıts’ǫ̀-èlı̨ hÇ«t’e. 21 Dıì deahdì nı̨dè naxıxè sìghà hÇ«t’e; nezı̨į̀ shèahzhe ha. Dıì aahtse nı̨dè naxıxè sìghà hÇ«t’e; nà Éaahdlò ha. 22 DÇ«-wet’à aÉà a-deè wets’ıhÉǫ̀, dÇ« naxıdzagı̨ı̨hwhÇ« nı̨dè, naxıdÄ gı̨ı̨wÇ« nı̨dè naxık’adageedè nı̨dè, naxızì jıı gehtsı̨ nı̨dè, naxıxè sìghà hÇ«t’e. 23 “Naxıts’ǫ̀ hagòjà nı̨dè wek’èxa yak’e t’asìı nechà a daahnǫǫ sìı naxıdawheÉÇ« t’à sıì naxınà dÃ Ì¨Ä yaà hka. Gıcho eyı xèht’eè nakwenà oÉǫǫ ts’ǫ̀ nezı̨į̀ eghà lagı̨ı̨dà -le ı̨lè. 24 Naxı̨ dÇ« ahxee yà ahÅı̨ı̨ sìı dıì hòt’a naxıgha nà hotì-le hòÉÇ« t’à naxıgha hoìla ha hÇ«t’e. 25 Dıì nezı̨į̀ shèahzhe nı̨dè deahdì xè naxıgha hoìla ha hÇ«t’e. Dıì nà Éaahdlò nı̨dè naxıdzeè nà nııtì xè aahtse ha. 26 DÇ« naxıghÇ« nezı̨į̀ agedı nı̨dè naxıgha hoìla ha hÇ«t’e. Gıcho eyı xèht’eè nakwenà oÉǫǫ edegeetsı̨ı̨ sìı ghÇ« nezı̨į̀ agedı ı̨lè. 27 “Hanìkò amìı seèhkw’ǫǫ sìı dıı hanaxèehsı̨: DÇ« naxınìgelı̨-le sìı gıghÇ«nıahtÇ« eyıts’Ç« dÇ« naxıdzagı̨ı̨hwhǫǫ sìı gıts’ǫ̀ nezı̨į̀ eghà laahda. 28 Amìı hoìla naxık’e xà yahtıı sìı eyıts’Ç« amìı naxıts’ǫ̀ nezı̨į̀ eghà laeda-le sìı gıgha yaahtı. 29 DÇ« tsį̀naxį̀ı̨ht’ı nı̨dè k’achı̨ wets’ǫ̀ naahÉa. DÇ« naxıÉeè naxıghÇ« neyı̨į̀Éa nı̨dè naxıkw’ı̨hÉeè sı nıyıìÉa kò. 30 DÇ« naxıgeekè nı̨dè t’asìı gıghà ahdı eyıts’Ç« t’asìı naxıts’Ç« negı̨į̀wa nı̨dè ‘seghÇ«ahchı’ gìahdı-le. 31 Dà nì dÇ« naxıts’ǫ̀ nezı̨į̀ eghà lageeda ha dahwhÇ« k’ę̀ę̀ gıts’ǫ̀ eghà laahda. 32 “DÇ« naxıghÇ«negeètÇ« zÇ« gıghÇ«nıahtÇ« nı̨dè eyı t’asìı nıìle. HoÅı̨ı̨-hogehtsı̨ı̨-dǫǫ̀, ededı̨ kò eÅeghÇ«negeètÇ« hÇ«t’e. 33 DÇ« naxıts’ǫ̀ dÇ« nezı̨ı̨ gı̨ı̨lı̨ı̨ sìı gıts’ǫ̀ zÇ« dÇ« nezı̨ı̨ aahÅı̨ nı̨dè, eyı t’asìı nıìle. HoÅı̨ı̨-hogehtsı̨ı̨-dǫǫ̀, ededı̨ kò, eÅets’ǫ̀ dÇ« nezı̨ı̨ gı̨ı̨lı̨ hÇ«t’e. 34 Eyıts’Ç«, dÇ« ek’èt’à t’asìı naxıghǫ̀gele dahwhǫǫ sìı zÇ« t’asìı gıghÇ«nìahÅe nı̨dè eyı t’asìı nıìle. HoÅı̨ı̨-hogehtsı̨ı̨-dǫǫ̀, ededı̨ kò, hazǫǫ̀ deghà à ek’èt’à gıghÇ«eze ha gı̨ı̨wÇ« t’à t’asìı eÅeghÇ«nègele hÇ«t’e. 35 Hanìkò dÇ« naxıts’ǫ̀ xà negı̨ı̨Éaa sìı gıghÇ«nıahtÇ« xè gıts’ǫ̀ dÇ« nezı̨ı̨ aahÅı̨. T’asìı gıghÇ«nìahÅe nı̨dè ek’èt’à seghÇ«geele ha dahwhÇ«-le. Hanì-ı̨dè wek’èxa t’asìı nechà a naxıda wheÉÇ« ha eyıts’Ç« Nǫ̀htsı̨ wenahk’e gǫ̀hÅı̨-le sìı weza aahÅı̨ ha. Nǫ̀htsı̨ sìı dÇ« masì gı̨ı̨wÇ«-le eyıts’Ç« dÇ« gıjıı ts’ǫ̀ wedzeè eteèÉı̨ hÇ«t’e. 36 Nǫ̀htsı̨ naxıtà wedzeè eteèÉı̨ lanì naxı̨ sı naxıdzeè eteèÉı̨ ha hÇ«t’e. 37 “DÇ« sınìyaahtı-le, hanì-ı̨dè naxısınìyaetı ha-le. DÇ« gıdÄ kò dahwhÇ«-le nı̨dè Nǫ̀htsı̨ naxıdÄ anaxele ha-le. DÇ« ghÇ« nahoahÅe nı̨dè Nǫ̀htsı̨ naxıghÇ« nahoele ha. 38 T’asìı dÇ« ghà ahÅe nı̨dè ek’èt’à t’asìı naxıghǫ̀zhe ha. T’asìı dagoòÉÇ« xè naxıÉǫ̀ǫ̀ whela ts’ǫ̀ t’asìı naxıghǫ̀zhe ha. T’asìı dà ı̨hcho dÇ« ghà ahÉà a sìı wexèı̨hcho naxıghǫ̀t’à ha hÇ«t’e,” gòhdı. 39 Eyıts’Ç« Zezì dıı hadıì hoghà goèhtÇ«, “Asį̀į̀ dÇ« gıdaà goìlee sìı k’eÅegeehÉı̨? Ą̃Åah dèè yìı gǫǫ̀Éà a goyìı geetőì ha-le nì? 40 DÇ« hoghà weètǫǫ sìı hoghà yeehtǫǫ-dǫǫ̀ nahk’e elı̨ nıìle, hanìkò deghà à hoghà weètÇ« nı̨dè hoghà yeehtǫǫ-dǫǫ̀ xèht’eè lade ha hÇ«t’e. 41 “Ayìıha naxèot’ı̨ wedaà yìı tsolè wheÉǫǫ sìı ghà ahda, hanìkò naxıdaà yìı dechı̨ whetǫǫ sìı ts’Ç«nıahÉà -le? 42 Dà nıt’à naxèot’ı̨ ts’ǫ̀ dıı haahdı ha dìì-le, ‘Ãgı̨Ä, nedaà yìı t’asìa wheÉÇ«, negha xà wehchı,’ dahdı, hanìkò naxı̨ naxıdaà yìı dechı̨ whetǫǫ sìı naxıgha wègaat’ı̨-le. Degaı daahtsı̨ kò wek’ę̀ę̀ aahda nıìle! T’akweÅǫ̀ǫ̀ naxıdaà yìı dechı̨ whetǫǫ sìı xà ahchı nı̨dè naxıgha nezı̨į̀ xègaat’ı̨ agode ha, hanì-ı̨dè naxèot’ı̨ wedaà yìı t’asìa wheÉǫǫ sìı xà ahchı ha dìì-le. 43 “Ts’ı nezı̨ı̨ sìı wek’e jìecho nezı̨-le gǫ̀hÅı̨ nıìle, eyıts’Ç« ts’ı nezı̨-le sìı wek’e jìecho nezı̨ı̨ dehshe nıìle. 44 Ts’ı wejìecho ghà à ts’ı wek’èhoedzÇ« hÇ«t’e. Ä®chį̀ghoò ta gots’Ç« jìe nà ts’ehtsį̀ nıìle, eyıts’Ç« gogho nı jìecho nà ts’ehtsį̀ nıìle. 45 DÇ« nezı̨ı̨ sìı t’asìı nezı̨ı̨ ededzeè yìı whehÅa t’à nezı̨į̀ k’ehoÉa. Hanìkò hoÅı̨ı̨-hohtsı̨ı̨-dǫǫ̀ sìı nà owoÅı̨ı̨ ededzeè yìı whehÅa t’à ekÇ«-le k’ehoÉa. DÇ« gıdzeè yìı dà gǫ̀ht’e ghà à gogede hÇ«t’e. 46 “Ayìıha, ‘K’à owo, K’à owo,’ sèahdı, hanìkò sek’èaht’e-le? 47 Amìı sets’ǫ̀ at’ı̨, seyatıì ıìkw’o xè yek’ę̀ę̀ edaa sìı dÇ« dà hòt’ı̨ı̨ awèehsı̨ı̨ sìı naxıts’ǫ̀ haehsı̨ ha. 48 DÇ« dà nì kǫ̀ gohtsı̨ lanì. Dèè gǫǫwà a ts’ǫ̀ xà goı̨hgè gà kwe k’e yìetÅ‘aà gòhtsı̨. Tı daìwì xè taatı̨į̀ nà tsoo kǫ̀ xèÉeèhdı, hanìkò kǫ̀ nezı̨į̀ hòèlı̨ t’à t’asajà -le. 49 Hanìkò amìı seyatıì ıìkw’o kò yek’ę̀ę̀ eda-le nı̨dè, dÇ« ewaà k’e yìetÅ‘aà dÄ kǫ̀ gòhtsı̨ lanì. Taatı̨į̀ nà tsoo eyı kǫ̀ xèÉeèhdı ts’ǫ̀et’ıì kǫ̀ nà goı̨tőı xè wedıhòÅı̨,” Zezì hadı dÇ« xè godo.
