1 Corintios 11
WBT1 Neajta inee, ayée nu tiuêumé tɨÌj ajta CɨrÃistuêu tiuêumé. Setáêaj seajta múêeen siyen cheêatá senaêa huárɨni netɨÌj inee. 2 Mɨ seajta múêeen, xɨÌêepɨêɨn xu huarɨÌj seêɨÌjna jɨmeêe sej nain jɨÌn néjmuaêaree, seajta seuj ráêastijreêe É¨Ì yeêirá É¨Ì nej jamuaatáêitɨiriêi. 3 Mɨ neajta inee, ayée nu tÃêijxeêeveêe sej siyen ráamuaêati tɨ CɨrÃistuêu ayén antiújmuaêaree aêɨÌmej jemi, matɨÌj menaêa puaêamé seijreêe É¨Ì teteca. Ayee mú cheêatá menaêa É¨Ì teteca titeêentiújmuaêaree aêɨÌmej jemi É¨Ì ruêɨÌjtaêamuaêa. Ajta Dios pu ayén antiújmuaêaree É¨Ì CɨrÃistuêu jemi. 4 AêɨÌj nu jɨÌn, ayée nu tejáêamuaêixaateêe. Aêatɨ pu ayén raatéxɨeehuata aêɨÌjna tɨ jɨÌn antiújmuaêaree tɨ puaêa utemúucuêutzi huatéjniuuni. 5 Ajta, tɨ puaêa êɨÌitaêa ayén antimuáêaviêi huatéjniuuni, nusu antimuáêaviêi tÃêixajta É¨Ì Dios jetze meêecan, aêɨÌɨ pu ajta raatéxɨeehuata aêɨÌjna É¨Ì tɨ tÃêiraêaijteêe. Ayee pu cheêatá naêa tiuêutéviêirasteêe tɨÌj êɨÌitaêa tɨ ayén caújyen rumuêúu jetze. 6 Ayee puêu xaa tiêayajna, aêiné tɨ puaêa êɨÌitaêa caà ayén áêujcaêane tɨ raêaváêanan É¨Ì rumuêúu, ayén tiraavÃjteêe tɨ aêɨÌɨn êɨÌitaêa caújsiseaaxɨêɨn É¨Ì rumuêúu jetze. Mɨ ajta, tɨ puaêa ayén tiráêamitɨejteêe tɨ tiuêutéviêirasteêe tɨ ayén caújsiseaaxɨêɨn, chéêe aêɨÌɨn ayén raêaváêanan É¨Ì rumuêúu. 7 Jee xaa neêu, ayée pu ruxeêeveêe tɨ antimuáêaviêi seijreêe É¨Ì teáataêa aêiné aêɨÌɨ pu aêɨÌɨn taavÃjraêaraêan púêeen É¨Ì Dios, ajta aêɨÌɨ pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì tɨ rɨÌêɨ tiratáêaca. Mɨ ajta aêɨÌɨn êɨÌitaêa, aêɨÌɨ pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì tɨ rɨÌêɨ tiratáêaca É¨Ì teáataêa. 8 Aêiné aêɨÌjna É¨Ì teáataêa, capu ayén aêɨÌjna jetze huatétaavijhuacaêa É¨Ì êɨÌitaêa jetze sino aêɨÌɨn êɨÌitaêa, aêɨÌɨ pu xaa aêɨÌjna jetze huatétaavijhuacaêa É¨Ì teáataêa jetze. 9 Capu ajta ayén huatétaavijhuacaêa É¨Ì teáataêa aêɨÌjna jɨmeêe tɨÌêij raatévaɨreêen É¨Ì êɨÌitaêa sino aêɨÌɨn êɨÌitaêa, ayée pu huatétaavijhuacaêa aêɨÌjna jɨmeêe tɨÌêij raatévaɨreêen É¨Ì teáataêa. 10 AêɨÌj pu jɨÌn ayén ruxeêeveêe tɨ aêɨÌɨn êɨÌitaêa ayén raêaváêanan É¨Ì rumuêúu tɨ ij ayén seijreêe tɨ aêɨÌɨn ráêastijreêe aêɨÌjna tɨ tÃêiraêaijteêe. Ayee pu ajta ruxeêeveêe tɨ ij caà aêij puaêa huaêatáêacareêen aêɨÌmej É¨Ì mej tÃêivaɨreêe É¨Ì ta japua. 11 Mɨ ajta, camu rujɨÌɨmuaêa seijreêe É¨Ì êuuca É¨Ì tavástaraêa jemi. Camu majta rujɨÌɨmuaêa seijreêe É¨Ì teteca jemi. 12 Ayee puêu naêa aêɨÌjna jɨmeêe tɨ aêɨÌɨn êɨÌitaêa aêɨÌjna jetze huatétaavijhuacaêa É¨Ì teáataêa, ajta aêɨÌɨn teáataêa, ayée pu aêɨÌjna jetze airaújneijte É¨Ì êɨÌitaêa. Ajta nain pu Dios jemi tejaêuvéêeme. 13 Setáêaj siyen rujɨÌɨmuaêa senaêa tiraaxɨÌêepɨêɨntareêen tɨ puaêa ayén tiraavÃjteêe tɨ puaêa êɨÌitaêa ayén antimuáêaviêi huatéjniuuni É¨Ì Dios jemi. 14 ¿Ni caà ayén tejamuáêamitɨejteêe aêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì tej ratéhuaêiraêa tɨ ayén tiuêutéviêirasteêe tɨ puaêa teáataêa ayén cáatɨêɨre? 15 Mɨ ajta, tɨ puaêa êɨÌitaêa ayén cáatɨêɨre, aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì tɨ jɨÌn rɨÌêɨ tiratáêaca É¨Ì Dios aêiné ayée pu raateájtuaa É¨Ì cɨpua É¨Ì jemin tɨ ij ayén raêaváêanan. 16 Tɨ puaêa jaêatɨ ayén huárɨni tɨ tájaaxɨejviêi aêɨÌjna jɨmeêe, setáêaj siyen tiraataêixaateêen yee catu seɨcɨé tiyen tiêitÃtachaêɨɨ, majta aêɨÌɨme É¨Ì mej puaêamecɨé eêetiújseêɨri É¨Ì Dios jemi, camu yee majta seɨcɨé miyen tiêitiújchaêɨɨ. 17 Ajta É¨Ì nej neri jamuaatáêixaateêesin, canu rɨÌêɨ tejámuaatáêasin aêiné setɨÌêɨj múêeen eêetiújseɨreêen, caxu rɨÌêen jɨÌn eêetiújseɨreêen sino aêij puaêa xuêu rɨjca. 18 AmuacaÃcan, ayée nu yé ráamuaêareeriêi sej jáêitaêa aêutacɨÌêɨca setɨÌêɨj seêuun eêetiújseɨreêen. Mɨ neajta inee, tɨÌmuaêa nu tɨÌn téêatzaahuateêe aêiné ayée pu ruxeêeveêe mej seica airáajuêun múêejmi jemi É¨Ì mej seɨcɨé tÃêimuaêatze sej si siyen huaêutámuaêati aêɨÌmej É¨Ì mej múêejmi jemi seijreêe, É¨Ì mej majta tzáahuatiêiraêa jɨÌn miyen rɨcɨ. 20 Múêeen xu seajta siyen huárɨni. SetɨÌêɨj eêetiújseɨreêen, caxu seêɨÌjna jɨÌn tÃêicuaêani É¨Ì sej jɨÌn raêutámuaêaree tɨ tavástaraêa ta japua huaniú. 21 Caxu xaa neêu, sino tɨÌêɨj aêájna tejaêuréêenen sej siyen tiúêucuaêani, setɨÌj senaêa puaêamé siyen rɨcɨ seɨj seajta seɨj. Ayee xu anáatéêee tÃêicuaêani É¨Ì sej teêucáêinɨêemeêecaa. Ajta É¨Ì seica É¨Ì mej caà miyen teêucáêinɨêemeêecaa, capu chéêe tihuáêacɨêɨti, sino metɨéecuj mú muáêajuêu. Majta seica miyen huápɨêɨ huatéteaêaruaijsin. 22 ¿Aêii táêuj naêa? ¿Ni tzaa secaà huachéjme aêu sej tejáêucuaêani, aêu sej seajta aêuyéêen, naêari seri huáêaxɨeehua aêɨÌmej É¨Ì mej eêetiújseêɨri É¨Ì Dios jemi, nusu sej siyen raxɨÌêeveêe sej aêij puaêa tihuaêutáêan aêɨÌmej É¨Ì mej caà tiêitɨ tÃchaêɨɨ? ¿Aêiné naêa É¨Ì nej jɨÌn tejáêamuaêixaateêe? ¿Ni qui niyen rɨÌêɨ tejamuáêixaateêen neêɨÌjna jɨmeêe sej siyen tiêitiújchaêɨɨ? Canu xaa neêu. 23 Ayee puêu naêa, É¨Ì tɨ nevástaraêa raateájtuaa ineetzi jemi, aêij nuêu neajta múêejmi jemi huateájtuaa. Aêajnáêɨmua tɨÌcaêari tzajtaêa tɨÌêɨj avÃitziêi jɨÌn huatátuiriêihuacaêa É¨Ì tavástaraêa, aêɨÌjna É¨Ì Jesús, aêɨÌɨ pu raatiɨÌêɨpɨi É¨Ì pan. 24 TɨÌêɨj rɨÌêɨ tiraatáêa É¨Ì Dios, aj puêi raêantÃtaaraxɨ, ajta ayén tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: “Aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì nej ratéhuaêiraêa É¨Ì nej jɨÌn múêejmi japua niuuni. Setáêaj siyen ráacuaêani sej si seêɨÌjna jɨÌn naêutámuaêaree." 25 MatɨÌêɨj tiúêucuaa, ayée pu cheêatá naêa huarɨÌj aêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì vaasu É¨Ì mej jetzen huayéêen. Ayee pu tihuáêixaateêe tɨjɨÌn: “Ayee pu huataújmuaêa aêÃjna i vaasu. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì niuucari tɨ jéjcua É¨Ì tɨ jɨÌn Dios tiêitɨj jɨÌn teêataújratziiriêi aêɨÌjna jɨmeêe nej raêiráxɨreêesin i nexuureêe. Ajta, aêÃjna i yeêirá i sej jɨÌn huayéêen seêÃjna jetze i vaasu, setɨÌj senaêa sej siyen rɨcɨ, sej siyen seêÃjna jɨÌn naêutámuaêaree.” Ayee puêu tihuaêutáêixaa. 26 AêɨÌj pu jɨÌn, setɨÌj senaêa sej racuaêani seêɨÌjna É¨Ì pan, seajta sej huayéêen seêɨÌjna jetze É¨Ì vaasu, ayée xu seêɨÌjna jɨÌn tihuaêutáêixaateêen aêij tɨ huataújmuaêa tɨ aêɨÌɨn tavástaraêa huamɨÌêɨ. Múêeen xu siyen tihuaêutáêixaateêesin tɨÌj naêa tɨ yú aucaêitÉ¨Ì aêame ajta naêa caà uvéêenen É¨Ì tavástaraêa. 27 AêɨÌj pu jɨÌn, jaêatɨ tɨ naêa tɨ ayén chéêe naêa ráacuaêani aêɨÌjna É¨Ì pan, nusu chaêa naêa naêa huayéêen aêɨÌjna jetze É¨Ì vaasu aêij tɨ caà tiraavÃjteêe, ayée pu jetzen ujpuáêari tɨ raatéxɨeehuatacaêa É¨Ì CɨrÃistuêu tɨ ayén rajpuaÃjtzicaêa É¨Ì rutevij jɨmeêe, tɨ ajta raêiráaxɨre É¨Ì ruxuureêe. 28 AêɨÌj pu jɨÌn, chéêe ayén huárɨni jaêatɨ tɨ naêa tɨ ayén amuacaà ráêamitɨejteêe aêij tɨ êeen É¨Ì ru tzajtaêa É¨Ì Dios jemi tɨ ij ayén ráamuaêaree tɨ ari ayén tiraavÃjteêe. Aj pu xaa, rɨêɨrÃista aêame tɨ ayén ráacuaêani É¨Ì pan, ajta tɨ huayéêen É¨Ì vaasu jetze. 29 Ayee pu êeen jɨÌn ayén ruxeêeveêe tɨ jaêatɨ ayén ráêamitɨejteêe aêij tɨ huataújmuaêa aêɨÌjna tɨ ratéhuaêiraêa É¨Ì tavástaraêa. Tɨ puaêa jaêatɨ caà ayén ráêamitɨejteêe aêij tɨ huataújmuaêa É¨Ì yeêirá, ajta chaêa naêa naêa ráacuaêani É¨Ì pan, ajta chaêa naêa naêa huayéêen É¨Ì vaasu jetze, Dios pu ayén puaÃjtzi raatáêasin aêɨÌjna jɨmeêe tɨ caà rɨÌêɨ huaújruu aêij tɨ tiraavÃjteêe. 30 AêɨÌj mú jɨÌn muêiitÉ¨Ì caà chéêe huáêacaêanistiêi É¨Ì mej aêamua jetze ajtémeêecan, majta tÃêicucuiêi. Majta seica meri huácuii. 31 AêɨÌj pu jɨÌn, tɨ puaêa ayén amuacaà táêamitɨejteêe aêij tɨ êeen É¨Ì tatzajtaêa É¨Ì Dios jemi, capu ayén puaÃjtzi táacɨêɨti. 32 Ajta, tɨÌj naêa tɨ tavástaraêa ayén táêaxɨjteêen, aêɨÌɨ pu aêɨÌjna jɨÌn puaÃjtzi taatáêasin tɨ ij caà puaÃjtzi táacɨêɨti naÃjmiêica jamuan É¨Ì mej yen huachéjme, Ãiyen chaanaca japua. 33 AêɨÌj xu jɨÌn, múêeen, neêihuaamuaêa, ayée xu huárɨni. SetɨÌêɨj u eêetiújseɨreêen, setáêaj huaújxeêeveêen seɨj seajta seɨj sej si naÃmiêi tiúêucuaêani. 34 Tɨ puaêa jaêatɨ ayén jeÃhua tÃêicuata, chéêe aêɨÌɨn aêuun tejáêucuaêani u ruche. Naêari caÃ, Dios pu amuáêaxɨjteêen setɨÌêɨj u eêetiújseɨreêen. Neajta inee, netɨÌêɨj neêuun aêatanén múêejmi jemi, aj nu ni jaÃtzeêe rɨÌêɨ áêamuaruuren.
