Rut 4
PNG1 BoaznöŠtaongö kiripo naÅguÅe anda qenjarök sombemnöŠheta tarök. Tariga isikÅaÅgö sohop meme aiwiköra keu zöyöhi, yaÅgön kamba oÅgitmamgö haliga yaÅgöra muewö qerök: “O alani, gi ölip muhu kamba heta tatman.” Mewö qeriga kamba miaÅgöreÅ heta tarök. 2 Tariga BoaznöŠtaonöhok jötÅe meme aiwi 10 engömiiga kagetka tatmeköra zöiga mohotÅe heta tatket. 3 Tatketka BoaznöŠisikÅaÅgö sohop meme aiwiköra muewö zöyök: “Nalö muewöÅe NaominöŠMoab kantri mosota liliÅgöwa kayöhi, yaÅgön datnini ElimeleköreÅ balöŠkitipÅi mihi bohonÅi memeköra halza. 4 MiaÅgöra nöÅgön muewö römöngözal: Göhön keu mihi mötmangöra göhöra zözal. Göhön isikniraÅgö sohop meme aiwia halnöÅga nöÅgön göhö qerembeÅgi halzal. Sohop meme aiwi mörötÅi kun qahö malja. MiaÅgöra göhön mihi bohonÅi memangöra kuÅgum gihizal. Göhön miÅgi bohonÅi memamgö sihimÅi mötman ewö, mihi ölip bohonÅi memanöÅ, mihi tököman ewö, ölip mihi mewöyök zönöÅga mötmam. Mihi ölip aiwi muhu tatzei, yeÅgö jeÅine zöman. Mihi könagesö kiripnaÅgö jötÅe meme muÅgu yeÅgö jeÅine zöman.” BoaznöŠmewö zöiga aiwi alaÅan muewö zöyök: “NöÅgön mihi ölip bohonÅi memam." 5 Mewö zöiga BoaznöŠzöyök: “Göhön NaomiköreÅ balöŠköriÅi miÅgi söÅgöröÅi memani, nalö miaÅgöreÅ mönö Moab anbi Rut, aiwi komuyöhaÅgö malöÅi miÅgi mohok bohonÅi meman. Mewö hala aiwi komuyöhaÅgö qetÅan mönö birisamot balöŠmiaÅgöreÅ ahömapköra mihi galim köla malman." 6 Mewö zöiga sohop meme aiwi bohonÅan muewö meleÅnök: “Mewö haliga nöÅgön mihi bohonÅi memamgö osizal. RutnöŠnani nahönböratni yenguk mohotÅe birisamotni mendeÅgetka mohot mohot yengön balöŠkitipÅi merömerö miyök buÅa qem aÅguwekuk. NöÅgön mewö halmamgö osizal. MiaÅgöra göhön ölip mihi söÅgöröÅi menöÅga nangi buÅaya halma.” Mewö meleÅnök. 7 Walahok Israel uruÅe kunÅan balöŠiwai bohonÅi meiga buÅaÅi haliga miaÅgö keuÅan köhöimapköra yengön silik muewö hala malget: Keu zöm teköwa jöjöhö halget teköiga yetköreÅök kunöŠköna esuÅi qeköwa alaÅi waÅgizapma. Israel yengön iwai bohonÅi memekö keuÅan teköyöhi, mihi silik mewö miaÅön kundelzema. 8 MiaÅgöra aiwi miaÅön Boazköra muewö zöyök: “Göhön mihi ölip söÅgöröÅi menöÅga buÅagi halma.” Mewö zömba köna esuÅi qeköwa Boaz waÅgiyök. 9 Mihi waÅgiiga BoaznöŠjötÅe meme aiwi hala könagösö patpat yengöra muewö engezöyök: “NöÅgön Elimelek, Kilion hala Malon yengöreÅ iwai patpat miÅgi NaomiköreÅök söÅgöröÅi mezal. IÅini mihi erap jeqawa suluwa ölip naÅgöwa zömeaÅgö söp halze. 10 NöÅgön Moab anbi Rut, MalongöreÅ malöya i mewöÅanök bohonÅi membi nöÅgö anömna halma. Mewö hala aiwi komuyöhaÅgö qetÅan birisamot balöŠmiaÅgöreÅ ahömapköra mihi galim köla malmam. QetÅan mewö qahö ayapkömapnöÅ, gulinarökurupÅan Elimelekö qetÅi ölum enguwakuköra mihi ölip taon ofiskö buknöŠahöm öÅgöma. IÅini mihi erap jeqawa suluwa ölip naÅgöwa zömeaÅgö söp halze." 11 BoaznöŠmewö zöiga jötÅe meme aiwi hala könagesö taongö kiripo naÅguÅe sombemnöŠtatkeri, yengön körek muewö zöget: “Nini mihi jeqawa suluwa naÅgöwin. KembunöŠölip anömgi göhö köhömge kamawi, i kötuetköm waÅgiiga yaÅgön Reizöl hala Lea yetkö söp halma. Yetkön Jeikobkö nahönböraturupÅi kombuÅi engömeyöwötka Israel könagesöninan hikÅaiyök. Göhön ölip Efrata balöÅnöŠjötÅe meme aiwi pomÅi hala Betlehem taonöŠqetbuÅagaÅguk malman. 12 KembunöŠanbi malö ramikÅi miaÅgöreÅök gulinarök gihimawi, göhöreÅ könagesö yengön mönö Juda hala Tamar yetkö nahönÅiri Perez yaÅgö saiwakö söp hala malme.” Mewö. 13 Mewö hala BoaznöŠRut waÅgita köhömÅe anda anömÅa meiga KembunöŠkötuetköm waÅgiiga köri hala nahönÅa meyök. 14 NahönÅa meiga anbi yengön Naomiköra muewö zöget: “Nini Kembu möpöseizin. YaÅgön erap isikaÅgö sohop meme aiwia gihizawa yaÅgön ölip galim köl gihiwa malma. Merö miaÅön mönö Israel uruÅe qetbuÅaÅaÅguk halma. 15 Göhö irangan jöpaköm gihimamja. Göhö nahönurupki 7 malweak ewö, yaÅgön mönö i patpat engoÅgita bauköm gihiwa malök. YaÅgön erap isiga gihiiga yaÅgön mönö malmalgi kölöÅaiwa uruöliwam qem gihiwa malma. KönaÅgep anbi namönÅi halnöÅga yaÅgön ölip galim köl gihiiga malman." 16 Mewö zögetka NaominöŠmerö mihi memba dohongöwa galim köl waÅgiwa malök. 17 Anbi kösutÅe malgeri, yengön muewö zöget: “NaomiköreÅök isi nahönÅa hikÅaiza.” Mewö zömba qetÅi Obed qetket. Obedkö nahönÅi Jesi, isiÅi kiÅ Deiwid. 18 Qet areÅ muhu mei PerezköreÅök könahiwa kinda DeiwidköreŠöÅgöza: Perezkö nahönÅi Hezron, 19 Hezrongö nahönÅi Ram. Ramgö nahönÅi Aminadab. 20 Aminadabkö nahönÅi Nason. Nasongö nahönÅi Salmon. 21 Salmongö nahönÅi Boaz. Boazkö nahönÅi Obed. 22 Obedkö nahönÅi Jesi. Jesikö nahönÅi kiÅ Deiwid. Mewö.