Rom 1

1 Pol ni Jisös Kraistkö nup meme azia aka Rom urumeleÅ ambazip embuk keu eraum mötpingöra kaba kimbi ohozal. AnutunöŠnoholiga melaimelai azi aposol akzal. AnutunöŠÃlöwak BuÅaÅi jim sehimamgöra möwölöhöm niÅgiiga maljal. 2 AnutunöŠoyaeÅkoyaeÅ akingö Ãlöwak BuÅaÅi indelmapkö keuÅi mi qeljiÅe jöhöba jiiga kezapqetok ambazipnöŠmöta BuÅa Kimbi töröÅi miaÅgöreÅ ohogetka ahöza. 3 Ãlöwak BuÅagö könaÅi mi nanÅi nahönÅi Jisös Kraist. YaÅön gölme azi ewö kiÅ Deiwidkö gwölönarökurupÅi yeÅgöreÅök asuhuyök. 4 Suep azi ewö UÅaÅan solanÅi töröÅi ahök. AnutunöŠi mem guliiga kömupnöhök wahöriga kukösumÅan aukÅe asuhuyök. AnutunöŠmewö miaÅön nanÅi NahönÅi akzawaÅgö keuÅi mi jim köhöiba kuÅgum waÅgiyök. KembuninaÅgö könaÅi mewö. 5 KraistnöŠnupkö ölÅi kewö asuhumapköra mörök: NeÅön kian kantriÅi kantriÅi liliköba Jisösgö qetÅi sutÅine jim sehiinga möta uruÅini meleÅda möt narim waÅgiba keuÅi tem köla malme. MiaÅgöra aposol nupÅi aka kalem möriamÅi mi neÅgiiga memba maljin. 6 AnutunöŠambazip Jisös Kraistkö buÅaya aka malmegöra eÅgoholöhi, Rom iÅini mewöyök yeÅgö sutÅine malje. 7 UruÅini meleÅda Rom sitinöŠmaljei, nöÅön körek eÅgöra kimbi ki ohozal. AnutunöŠiÅini nanÅi ambazip sarakÅi malmegöra eÅgohola jöpaköm eÅgimakza. Anutu Iwinini aka Kembu Jisös Kraist yetkön mönö kalem möriam eÅgiyohotka luainöŠmalme. Mewö köulukömakzal. 8 GölmeÅi gölmeÅi pakpak yeÅön Rom eÅgö mötnaripÅinaÅgö kösohotÅi jigetka mörakzal. MiaÅgöra keuni könahiba Jisös KraistnöŠnam köl niÅgiiga körek eÅgöra aka Anutuni saiwap jimakzal. 9 NöÅön mötmöt sihimni pakpak Anutugö nupnöŠala welenÅi qeba NahönÅaÅgö Ãlöwak BuÅaÅi jim asarimakzal. MiaÅgöreÅ sundan iÅini mötmörim eÅgimakzali, mi AnutunöŠnaÅgöba jimakza. 10 Nalö dop kewö jiba köulukömakzal, “O Anutu, nöÅön Rom yeÅgöreÅ anmamgö möta nalö köröpÅi lök mambötzal. MiaÅgöra mönö sihimgahö dop jinöÅga köna asuhuiga nalö kewöÅe ölöp anmam.” Mewö. 11 EÅgeka mötnaripÅinan köhöimapköra möta ölöp nup memegö mötmöt kalem kun eÅgimam. MiaÅgöra nalö mutukÅa eÅgöreÅ kaba eÅgekÅamgö awöweÅgöba maljal. 12 Kewö akingö awöweÅgömakzal: NöÅön eÅgekiga mutulaÅgöba ni aka iÅini denöwö möt narimakzini, mi eraum möta urunöŠnaÅgöba körö-ölöwak qem aÅgubin. 13 O urumeleÅ alaurupni, iÅini mönö kewö mötmöriba malme: NöÅön kian kantri tosatÅi yeÅgö sutÅine liliköba uruÅini kuÅgum eÅgibiga meleÅgeri, miaÅgö dop eÅgö sutÅine mewöyök ölÅi asuhui ekÅamgö mötzal. MiaÅgöra nalö gwötpuk lök eÅgöreÅ kusuk kamamgö areÅi ala malalmö, yuai tosatÅan mönö nalöÅi nalöÅi jöhöm niÅgiiga osial. 14 Anutugö jeÅe tosa kewö ahöm niÅgiza: Ambazip kambu könaÅi könaÅi bauköm eÅgimamaÅgö keuÅan mönö nöÅgö qakne ahöza. Mötmöt ambazip aka gukmaulem ambazip mieÅgö welenqeqeÅini öröröŠakzal. Mindimindiri keu Grik mötzei aka qandam mala nanÅini keuÅine irohowaroho jimakzei, mi körek bauköm eÅgimamgö mötzal. 15 Mewö möta Ãlöwak BuÅa mi Rom siti eÅgöra mewöyök jim asarimamgö amqeba urukönöp ahakzal. Mewö. 16 Anutugö kukösumÅan nini körek mem letot neÅgiiga nalö kewöÅe Suepkö buÅaya akzin. Juda neÅön mutuk urunini meleÅda mi möt nariin aka neÅgö andönine kantri tosatÅi yeÅön mewöyök mi möt nariget. MiaÅgöra AnutunöŠkukösumÅi Ãlöwak BuÅanöŠali ahözawaÅgöra mi algamusum qahö ahakzal. 17 Ãlöwak BuÅanöŠmönö solanÅi akingö könaÅi indelakza. BuÅa keu kun kewö ohoget ahöza, “SolanÅi akzawi, yaÅön mönö Anutu möt nariba mewö miaÅön köhöiba mal öÅgöma. Keu miaÅgö könaÅi kewö: Nini Anutu könahiba möt nariinga mötnaripnini eka keunini jim teköiga solaniin aka gölmenöŠmalbinaÅgö dop toroqeba möt narim waÅgiba jeÅe solanimakin.” Mewö. 18 Ãlöp solanibinakmö, ambazip keu ölÅi ahakmemeÅinan közaÅgöba siksauk memakzei, AnutunöŠmi SuepnöŠeuyaÅ-göreÅök uba ehi qahö dop köliga irimÅi seholimakza. Ambazip mewöÅi pakpak eÅgeka aÅgöjörakÅini qetala silikÅini bölöÅaÅgöra aka kazikÅi indeli asuhumakza. 19 Mi kewögöra: Anutugö könaÅi möt kutubinaÅgö dop akzawi, mi mönö nanÅak indel eÅgiiga sutnine aukÅeyök ahöiga mörakze. 20 Anutugö malmalÅi qahö ehakzinmö, kukösumÅi mi Suep gölme miwikÅaim etkiba miaÅgöreÅök könahiba kondela mala koriga nalö teteköÅi qahö asuhumakza. MiaÅgöra Anutugö börösöwöÅi törörök ehinga bem aködamunÅambuk akzawaÅgö könaÅan mönö ölöp möt kutubinaÅgö dop akza. MiaÅgöra ambazipnöŠyuai kunöŠmöndöba nanÅine keuÅinaÅgö likepÅi naÅgöba jibingö osimakze. 21 Anutugö könaÅi möt kutuba malgetmö, töndup “YaÅön bemnina,” mewö qahö jiba i qahö möpöseigetka qetbuÅaÅi sutÅine qahö ahöyök. Mewö qahö ahöyökmö, keu omaÅi laÅlaÅ mötmörigetka mötmötÅinan löwöriiga mötök aket. Uru mötkutukutuÅini qahö miaÅön mönö ömuÅ köla pandaman meiga jipjap malje. MiaÅgöra “Anutugö könaÅi qahö mötzin,” jiba möndömöndö laÅ aketka qahö dop kölja. 22 “Mötkutukutu ambazip maljin,” jiba sileÅini memba öÅgöba malgetmö, mewö miaÅön uruqahö ambazip akze. 23 Anutu qetbuÅaÅi asakmararaÅambuk nalö teteköÅi qahö mal öÅgömawi, i qahö möpöseiba waikÅi qahö memba malgetmö, i mosöta salupÅe tandö lopioÅ aka imut tosatÅi kuÅguget. Tandö lopioÅ söhögetka kaisoÅgolomÅinan azi kömukömuÅaÅgö dop akze. Imut tosatÅi megetka nei sömbup aka gölmenöŠbapÅinan köla ölölöÅgömakzei, mieÅgö dop akze. YeÅön mi sipköba bem ewö möpöseim eÅgiba malget. 24 Mewö aka malgeraÅgöra AnutunöŠi andö eÅguiga nanÅini uruÅinaÅgö sihim kömbönaÅini laÅ wuataÅgöba serowilin aka nanÅini sileÅini gamu qeba mem et al aÅguba malje. 25 Anutugö keu ölÅi mosöta salupÅe keu muneÅi qekötahöget. MiwimiwikÅai ToÅi ölÅa qahö göda qeba welenÅi qahö qeba malgetmö, yuai miwikÅaiyöhi me nanÅini böröÅinan megeri, miaÅgö sihimÅi asuhui möta börösöwö mieÅgö waikÅini memba möpöseim eÅgiba malget. Mewö malgetmö, neÅön miwimiwikÅai Tonini mi nalö teteköÅi qahö möpöseimakin. Keu mi ölÅa. 26 Mewö aka malgeraÅgöra AnutunöŠi andö eÅguiga nanÅini sihim kömbönaÅini gamuÅambuk mi laÅ wuataÅgöba kewö aket: YeÅgö ambiurupÅinan awanöm köna diÅdiÅi mosöta nanÅinak meleÅda amimba malget. 27 Azi yeÅön mewöyök ambibuk amimba malmal mosöta goÅgiget. Kaisero akitkö sihim kömbönaÅini mi azi sutÅine öröm aÅguba mötketka könöpÅambuk aiga nanÅinak meleÅda amimba aÅgöjörakÅinambuk aka malget. GoÅgiba jaubatbat malgeraÅgö likepÅi mi AnutunöŠdopÅine meleÅ eÅgiiga qakÅine öÅgöiga böliget. 28 Anutugö könaÅi möt kutubingöra mötketka eretÅi aiga mosötketka AnutunöŠmönö mewöÅanök i andö eÅguiga nanÅini mötmötÅini goÅgoÅan galöm köl eÅgiiga ahakmeme gamuÅambuk aka memba malget. 29 Ahakmeme goÅgoÅi aka silik bölöÅi könaÅi könaÅi miaÅön uruÅini kokolak qeiga kewö ahakze: Yuaigö nepaqepalok membagun membingö köpösöÅgöba isimkakalek ahakze. TosatÅi yeÅgöreÅ yuaigöra körögisigisi ahakze. Ambazip eÅguget kömumakze. AÅgururuk aka tosatÅi tilipköm eÅgimakze. Ambazip tosatÅi jiliwitiÅ qakÅe bölöÅi ak eÅgibingö mörakze. Keu ambazip kezapÅine saÅep alget geiga diwoÅdawoÅ anakza. 30 Andöqeqe keu jimakze. Anutugö yom jimakze. Silik bölöÅi könöpÅambuk tem köla wuataÅgömakze. Jakbak-öraÅböraÅ aka sileÅini memba wahörakze. SilenöŠalal aka silik bölöÅi murutÅi murutÅi miwikÅaimakze. Iwinam keuÅini qahö tem kölakze. 31 MötmötÅini qahö tohoiga uruqahö mala keu laÅ jöhöba qahö wuataÅgömakze. Ala-ala qahö aka tosatÅi yeÅgöra wösömötmöt qahö ak eÅgimakze. 32 AnutunöŠköna diÅdiÅi kewö jim kutui ahöza: Ambazip bölöÅi mewöÅi ahakzei, yeÅön mönö kömup köhöikÅaÅgö buÅaya akÅeaÅgö dop akze. YeÅön jimkutukutu mi möt asarizemö, töndup nanÅinak bölöÅi mi ahakze aka miyök qahöpmö, tosatÅan mewö aketka “Ãlöp!” jiba imbi köla naÅgöm eÅgimakze. Mewö.