Indelindel 18

1 MiaÅgö andöÅe Suep garata kun kukösumÅi öÅgöÅgöÅi ekiga Suepnöhök asuhuba eriga asakmararaÅan gölme mem asariyök. 2 Eta köhöikÅanök silata kewö qerök, “Babilon siti ketaÅi mi köndeÅget. Mi ölÅa köndeÅgetka gororoÅgoyök. Ambazip qahöwaketka öme wöröme könaÅi könaÅi yeÅönök mönö tokoba miriÅini miaÅgöreÅ megetka yeÅgö gölmeÅini bohonÅi ahök. NeiÅi neiÅi dönqizinÅinambuk aka imbiloÅloÅinambuk mieÅönök mönö miaÅgöreÅ tokoba aipÅini laÅ ala öÅsöŠmalje. 3 “AnutunöŠmi kewögöra jiiga köndeÅget: Kantri pakpak yeÅön ambi miaÅgö serowilinÅaÅgöra aka uruÅini wahöriga eÅololoÅ aketka Anutugö irimÅi seholiyök. IrimsesewölÅi mi qakÅine öÅgöiga wain o nemakzeaÅgö tandök mötket. Gölmegö kiÅ kembuÅi kembuÅi yeÅön ambi miambuk sero namböÅnamböŠaka malget. Kölköl-örörö ambazipnöŠgölme dop miaÅgöreÅök kaba sukinap aködamunÅinambuk bohonÅi memapköra algetka önöÅi qahö öröba siyoÅsayoÅi qahö malök. YaÅgö örömgöjup memgöjupÅaÅgöra aka yeÅön pomÅi kindiÅbirik aka öÅgöÅgöÅi aket." 4 MiaÅgö andöÅe Suepnöhök kunöŠkeu jiiga kewö möral, “NöÅgö könagesöurupni, iÅini mönö siti mi mosöta yaigep etket. Ambi miaÅön siÅgisöndok ahakzawi, miaÅön mönö eÅgualöÅni yambuk kinda uruÅini tölohobepuk. AnutunöŠlikepÅi meleÅ eÅgiiga lömböt kanjamÅinambuk qakÅine öÅgömei, lömböt mewöÅi kunöŠmönö nanÅini qakÅine öÅgöiga mewöyök sihimbölö mötpepuk. MiaÅgöra yembuk mönö kude mindiriba malme. 5 Ambi miaÅön siÅgisöndokÅi aka qaknöŠqaknöŠaliga öÅgöba lök suep misirim teköza. Kegwek-kahasililiÅ aka malgeri, AnutunöŠmi mönö nanÅi mötmötnöŠala miaÅgöra qahö ölum qema. 6 Ahakmeme goÅgoÅi tosatÅi ak eÅgiba malgeri, iÅini mönö miaÅgö dop meleÅda ak eÅgime. BölöÅi aka memba malgeri, iÅini mönö miaÅgö likepÅi sömaÅi yahötkö dop meleÅ eÅgigetka qakÅine öÅgöma. SiÅgisöndokö qambiÅi nemegöra mokoba malgeri, nanÅini qambi miaÅgöreÅök mönö sömaÅ yahötkö dop uba meleÅda wain o kömbukÅi kötökÅi mi eÅgöra mokoget neme. 7 Ambi miaÅön sukinap aködamunÅinambuk önöÅi qahö öröba qetbuÅa öÅgöÅgöÅi miwikÅaiba siyoÅsayoÅi qahö malök. MiaÅgö likepÅi mönö nanÅi ihileknöŠohotiriba ip özöpaÅnöŠsihimbölö önöÅi qahö ak waÅgigetka jiÅgeÅ köla wösöbirik malma. NanÅi uruÅe kewö mötmöriba laÅ jimakza, ‘NöÅön qin ambi kembugö jakömbuak dum tatatÅe tatzal. Malö qahö akzal aka nalö kunöŠjiÅgeÅ qahö kölmam.’ 8 Mewö laÅ jimakzawaÅgöra aka AnutunöŠlikepÅi meleÅ waÅgiiga nalö mohotkö uruÅe yaÅgö qakÅe öÅgöma. Kembu AnutunöŠkeuÅi kewöta jim teköm waÅgiyöhi, yaÅgö kukÅan mönö öÅgöÅgöÅi akza. MiaÅgöra lömböt kanjamÅinambuk könaÅi könaÅi mieÅön mönö zilaÅ kewö asuhum waÅgime: TinitosolomÅan kömugetka jiÅgeÅ köla bödi tariga nanÅi könöpnöŠohogetka jema." 9 KönöpnöŠohogetka jeiga köwak wahötmawi, kantriÅi kantriÅi pakpak mieÅgö kiÅ kembuÅinan mi eka mönö amburereÅ aka sahötme. KiÅ kembu mieÅön yambuk serowilin aka malget. SukinapÅi aködamunÅinambuk önöÅi qahö miaÅgö nem söÅgaipÅi yambuk ala söÅgaiba malgeri, yeÅön mönö yaÅgöra aka jiÅgeÅ kölme. 10 JiÅgeÅ köla ihileknöŠohotirigetka ip özöpaÅnöŠsihimbölö önöÅi qahö mötzawi, miaÅgöra mönö töwöratiba tikep kinda kewö sahöta jime, “O Babilon siti qetbuÅaÅambuk, lömböt qakÅine öÅgöyöhaÅgöra mönö Yei! Yei! jiba sahötzin. O siti kukösumÅini ketaÅi, Suep ToÅan likepÅi meleÅ eÅgiiga ösumok aua mohotkö uruÅe qakÅine öÅgöiga sihimbölö ketaÅi mötze. Yei Yei! jiba sahötzin!" 11 KantriÅi kantriÅi mieÅgö kölköl-örörö ambazip yeÅön mewöyök amburereÅ akÅe. KunÅan toroqeba yeÅgö inapÅini bohonÅi qahö memakÅawaÅgöra mönö jiÅgeÅ köla sahötme. 12 AködamunÅini goul, silwö, jamönjiŠölÅinambuk aka sorom kötÅi mi Babilon yeÅön me tosatÅan qahö bohonÅi meme. OpoÅini tuat lalamÅi, pisikÅi gugakgugak, pisikÅi pötpöt aka opo qetÅi silk mi qahö bohonÅi meme. Ip qetpuk könaÅi könaÅi mieÅgö kembaÅini aka börösöwöÅini könaÅi könaÅi mi qahö toroqeba bohonÅi meme. AködamunÅini elefant sihitÅan memeÅi, mi öne ahöme. Dum tebol yuaiÅini ip söÅgöröÅini ketaÅi in, qönqön, mihinik, naÅim aka yuari miaÅön memeÅi, mi öne ahöme. Börösöwö ain gohotÅi brons aka ain injaÅan memeÅi aka köt qetÅi mabol miaÅön memeÅi mi mönö öne ahöme. 13 Babilon yeÅön kömusönönik (sinamon) aka gipÅi tosatÅi mi qahö bohonÅi meme. Silegö sanda qetÅi mör, jiniÅ samburup aka sile ömön tosatÅi mi qahö bohonÅi meme. Wanafu, berat, wölömjikjik aka wörönÅi asuhumapkö yuai tosatÅi mi qahö bohonÅi meme. Mewöyök wain o, oil ipkö oilÅi, wit kötÅi aka flaua neneÅi mi qahö bohonÅi meme. Bulmakau, lama, hos aka hos kare mi qahö bohonÅi meme. Mutuk welenqeqe ambazip bohonÅini memba nupnöŠal eÅgigetka sile me urumötmötÅinan böliba ayuhuyök. Mewö qahö toroqeba ahakÅe. 14 Kölköl-örörö ambazip yeÅön Babilon ambi miaÅgöra kewö jime, “Ip ölÅi nemamgö sihimÅi möta eröm ota malnöÅi, mi mönö qahöwaketka öne maljan. Töhötmöriamgi aka sukinapki aködamunÅinambuk mi mönö körek pakpak gömosöta ayapkögetka tömtömimba maljan. Mi mönö nalö kungen kunbuk miwikÅaimanaÅgö dop qahö." 15 Kölköl-örörö ambazip sukinapÅini mewö mewö bohonÅi memegöra ala siti miaÅgöreÅök moneÅ goul (guli dötnam) öröba qetbuÅaÅinambuk aket. YeÅön tikep kingetka tosatÅan ihileknöŠohotirigetka ip özöpaÅnöŠsihimbölö önöÅi qahö möröhi, miaÅgöra mönö auruba sahöta jiÅgeÅ kölme. 16 JiÅgeÅ köla kewö jime, “O siti ketaÅi, lömböt qakÅine öÅgöyöhaÅgöra mönö yei! yei! qeta jiÅgeÅ köljin. YeÅön opoÅini tuat lalamÅi, pisikÅi gugakgugak aka pisikÅi pötpöt mi löÅgötket. AködamunÅini goul, jamönjiŠölÅinambuk aka kösasorom tosatÅan meÅölöm aÅgugetka tandökÅinan kölkölbilikÅinambuk aket. 17 Mewö aketmö, sukinapÅini mewöÅi önöÅi qahö mi mönö ösumok aua mohotkö uruÅe ayuhuba ayapköba qahöwaket.” Mewö jiget. WaÅge pailot pakpak aka ambazip waÅgenöŠanda kamakzei, yeÅön mewöÅanök körek Babilon siti ohoget jeiga köwakÅi mi tikep kinda ekÅe. Mewöyök waÅge ambazip opo seri möröreÅgögetka luhutnöŠnaÅgöi anakzei aka köwetnöŠnup tosatÅi memba malmalÅini naÅgömakzei, mieÅön mönö körek pakpak mi tikep kinda ekÅe. 18 Ambi ketaÅi qetbuÅaÅambuk ohoget jeiga könöp bölamÅaÅgö köwakÅi wahötmawi, mi tikep kinda eka amburereÅ aka kewö jime, “Siti qetbuÅaÅambuk kiaÅgö alaÅi mönö nalö kunöŠqahö ahöyök." 19 Mewö jiba sömsöm urata kau ariba qeta jiÅgeÅ köla unduba sahöta kewö jiget, “O siti ketaÅi, aua mohotkö uruÅe yuaiÅi pakpak mönö ayuhuba ayapköba qahöwahök. Ambazip waÅgeÅinambuk pakpak köwetnöŠanda kaba sukinapÅini bohonÅi memegöra ala miaÅgöreÅök moneÅ goul (guli dötnam) sehisehiÅi örögetka siti miaÅön qetbuÅaÅambuk ahök. Lömböt qakÅine öÅgözawaÅgöra mönö yei! yei! jiba sahötzin.” Mewö jiget. 20 YeÅön ahakmeme goÅgoÅi tosatÅi ak eÅgiba malgeri, AnutunöŠmönö miaÅgö keuÅi jim teköba likepÅi meleÅniga qakÅine öÅgöiga sihimbölö ketaÅi mörakze. MiaÅgöra Suep mire maljei, iÅini mönö yaÅgöra aka köiraÅ kölme. Anutugö ambazip sarakÅi, aposolurupÅi aka kezapqetok ambazip iÅini mönö söÅgaiba saureÅ qeba malme. 21 MiaÅgö andöÅe Suep garata ösumÅi öÅgöÅgöÅi kunöŠkaba köt keta bölökÅi memba wahöta köwetnöŠgili geiga kewö jiyök, “AnutunöŠsiti ketaÅi qetbuÅaÅambuk mi mönö kiaÅgö dop könöpuk köndeÅda meleÅni geba qahöwak teköma. Qahöwak teköiga könaÅgep nalö kunöŠqahö miwikÅaimeaÅgö dop akÅa. 22 IÅini siti miaÅgöreÅ kömam köla gita kulele qeba awölop tömun uba liÅet köla undumalgeri, miaÅgö kourukÅi mönö nalö kunöŠkunbuk qahö mötme. Babilon eÅgöreÅ ambazip mötmöt nupÅini könaÅi könaÅi memba malgeri, mi mönö teköyök. Dokta didiman, qaqazu klak aka mewöÅi mi miaÅgöreÅ kunbuk qahöpmahöp miwikÅaim eÅgime. Wit padi kötÅi jamönjiÅ yahötkö sutÅire möjöjahögetka (mill) kourukÅi asuhuyöhi, miaÅgö isikusukÅan mönö qahöwahiga sitinöŠmönö göröŠqeba ahöma. 23 “Mutuk sitiÅinaÅgö miriÅi pakpak mi kiwaÅinambuk asarigetmö, asakÅi miaÅön mönö bököiga pandaman ahöma. Azigö andöurupÅinan ambigö mam bohonÅi bau aÅguba börum megetka ambigö sepkitipurupÅan köiraÅ ala nem jöwösök aka sösöÅgai almalgeri, oköiraÅ mewöÅaÅgö kourukÅi mi mönö kunbuk mötmeaÅgö dop qahö. Babilon eÅgö kölköl-örörö ambazip mi kantriÅi kantriÅi miaÅgöreÅ möt eÅgigetka qetbuÅaÅinambuk aka malget. YeÅgöreÅ qarösoÅgo amötqeqe ambazip mi gölme dop ambazip uruÅini mem sohogetka jaÅjuÅ aka malget.” Suep garatanöŠmewö jiyök. 24 Babilon mi kewögöra ayuhuyök: Kezapqetok ambazip aka Anutugö ambazip sarakÅi mi mönö yeÅgö sutÅine töndup taköwölaÅ aka eÅguget kömugetka sepÅinan erök. YeÅgöreÅ sep aka gölmenöŠambazip tosatÅi eÅgugetka kömumalgeri, körek yeÅgö sepÅinaÅgö kitipÅan mönö yeÅgö qakÅine öÅgöi malget. KönaÅamÅini mewö miwikÅaigetka ahöyök. Mewö