Mak 6

1 Mi asuhuiga JisösnöŠJairusgö miri gölme mosöriga gwarekurupÅan wuataÅgöba yambuk anda Jisösgö malqarip taonön aÅgotket. 2 Sabat kendonöŠkaiga köuluk mire öÅgöba BuÅa keu könahiba kusum eÅgiyök. Kusum eÅgiiga möta ambazip gwötpukÅan auruba welipköba kewö jiget, “Yei, kezapjupjup! Yuai pakpak ki mönö denikeyök möta jiza? MötkutukutuÅi mi mönö daÅön kusum waÅgiiga jiza? Aka aÅgöletot kukösumÅinambuk mewöÅi mi mönö daÅön inahöi böröÅan meiga asuhuze? 3 Azi ki mönö miri kiaÅgö mitimqeqe azia. Mariagö nahönÅi aka Jeims, Josef, Juda aka Saimon yeÅgö datÅina. NenurupÅan mönö sutnine ki malje.” Nazaret yeÅön mewö jigetka uruÅinan böliiga miaÅgöreÅ qaköget. 4 Qakögetka JisösnöŠkewö jii mötket, “Kezapqetok azigö sepkitip aka tinitosolomurupÅan mönö nanÅi taonöŠjijiwilit ak waÅgimakzemö, miri tosatÅi miaÅgöreÅ mewö qahö. 5 Mewö akeraÅgöra JisösnöŠkawöl ambazip mohot mohot böröÅi qakÅine ala mem ölöwak eÅgiyökmö, aÅgöletot kukösumÅinambuk tosatÅi memamgö osiyök. 6 Mewö ahiga mötnaripÅinan qahö asuhuiga yaÅgiseÅinaÅgöra aka auruyök. Auruba Nazaret mosöta kösutÅe miriÅi miriÅi liliköba BuÅa keu kusum eÅgiba malök. Mewö. 7 JisösnöŠgwarekurupÅi 12 mi eÅgoholi kagetka könahiba yahöt yahöt pakpak melaim eÅgiyök. Melaim eÅgiba ömewöröme közöl eÅgimegö kukösumÅi eÅgiyök. 8 Mi eÅgiba kewö jim kutum eÅgiyök, “Köna anmeaÅgöra öröpÅini memba anme. Yuai tosatÅi kun kude meme. Köna nalem qahö, gösö qahö me soujeÅi mi irimuÅgaÅine kude jöhöme. 9 Köna esu ölöp könaÅine jöhöba maluku semönÅi qahöpmö, mohot meme." 10 Mewö jiba kewö jii mötket, “Anda miri denike denike aÅgotmei, mönö miaÅgöreÅök mala nup memba taon mi mosöta köna anme. 11 Anda mala miri kunöŠaÅgotketka qahö köl öröm eÅgiba keuÅini qahö mötketka nesampurekÅini mönö kewö jiba kondel eÅgime, ‘Nini eÅgö gölmenöŠkainga sölbuham köna tambönine mekötahözawi, mi mönö tim tönjöraringa nanÅine liliÅgöba gema.’ Mewö jigetka könaÅamÅini solanÅi möt kutugetka ölöp miri me taon mi mosöta toroqeba anme." 12 Mewö jiiga mosöta anda ambazip uruÅini meleÅmegö BuÅa keuÅi jim sehiba malget. 13 Mala öme gwötpuk eÅguataÅgöba kawöl ambazip gwötpuk kelöknöŠeÅgömiriba mem ölöwak eÅgiget. Mewö. 14 Jisösgö qetbuÅaÅan sehiba kiÅ Herodkö kezapÅe gei mörök. AmbazipnöŠkewö jiget, “Jon o melun azinöŠmönö kömupnöhök wahöta nupÅi meiga aÅgöletot kukösumÅinambuk asuhumakze." 15 Mewö jigetmö, tosatÅan kewö jiget, “Mi mönö Elaija (Elia)” TosatÅan toroqeba jiget, “Mi kezapqetok azi walÅi yeÅgöreÅök kun." 16 Mewö jigetmö, kiÅ HerodnöŠmi möta kewö jiyök, “Jon o melun azi nöÅön jibi jölÅi kutugeri, yaÅön mönö kömupnöhök wahöta malja.” Waimanjat möta Mewö jiyök. 17 Mi kewögöra jiyök: HerodnöŠmunÅi Filipkö anömÅi Herodias ölöŠmeiga Jon o melun azinöŠkiÅ jim waÅgiiga opotöröp melaim eÅgiiga anda Jon memba jöhöba kösö mire al waÅgiget. 18 JonöŠHerodköra keu kewö jiyök: Gi qamböt ki memba mala Köna keu oÅgitzan." 19 Mewö jiiga HerodiasnöŠJon kazik ak waÅgiba qeget kömumapkö mörökmö, miaÅgö könaÅi kun qahö miwikÅaiyök. 20 Qahö miwikÅaiba JonöŠazi solanÅi aka sarakÅi töröÅi ahöhi, mi möta sel jöhöba kölközizip ak waÅgiba Jongöra keÅgötÅi möta malök. Mewö mala Jongö jitÅeyök keu möröhi, mi uruÅi kuÅgugetka keu gwötpuköra uruyahöt ahök. Mi töndup töndup Jongö keuÅi mötmamgö sihim mörök. 21 Mewö aiga HerodiasnöŠJon qemamgö könaÅi qahö miwikÅaiba maliga miaÅgö nalöÅi ölöpÅi kewö kam kuÅguyök: KiÅgö ahuahu nalöÅan kaiga közölömbuaÅ ala jembon aka suahö galömurupÅi aka Galili prowinsgö jitÅememe bohonÅi mi köl öröm, eÅgiiga kaba tatket. 22 Kaba tatketka Herodiasgö böratÅan miri miaÅgö uruÅe kaÅgota danis aliga Herod aka yambuk tebol liliköba tatkeri, yeÅön miaÅgö eksihimÅi gwötpuk mötket. Mewö mötketka kiÅnöŠambi seramgöra kewö jiyök, “Böratni! Wani yuaigöra sihimgi mötzani, mi ölöp qesinöÅga tököm gihimam." 23 Mewö jiba keu mi jöjöpaÅ keunöŠjim köhöiba kewö jii mörök, “Wani yuaigöra qesim niÅgimani, mi mönö ölöp gihimam. Yuai mi me mi me prowins galöm kölakzali, mi tok ölöp endeÅda likepÅi kun gihibiga galömÅi akÅan." 24 Mewö jii möta yaigep anda namÅi kewö qesim waÅgiyök, “Namni, ni mönö KiÅnöŠwani yuaiya niÅgimapköra qesimam?” Mewö qesim waÅgiiga kewö meleÅnök, “Mönö jinöÅga Jon O-melun azigö jölÅi yandigetka nöröpÅi memba kaba niÅgiman." 25 Mewö meleÅniga miaÅgöreÅök miri uruÅe kiÅkiÅgöba kiÅgöreŠöÅgöba kewö qesiba jiyök, “Kewöni! NöÅön sihimnan kewö mötzal: GöÅön mönö jimkutunöÅga Jon O-melun azigö jölÅi yandiba nöröpÅi memba kaba köndenöŠalgetka mia döldöpki niÅgiman." 26 Mewö jiiga kiÅgö uruÅan kömbuhiiga wösöbirik mörökmö, jöjöpaÅ keuÅan jöhöi ketaurupÅan mi mötketka yeÅgö jemesoholÅine etpapuköra qeqesiÅi andö qemamgö möt lömböriba tököyök. 27 Tököba miaÅgöreÅök opotöröpÅi kun melaiba jiyök, “Gi mönö anda Jongö jölÅi yandiba nöröpÅi memba kaman." 28 Mewö jiba melaiiga kösö miri gwaröÅe anda jölÅi yandiba nöröpÅi memba kaba köndenöŠala ambi seram mi waÅgiiga namÅi waÅgiyök. 29 Jongö gwarekurupÅan miaÅgö buzupÅi möta anda qamötÅi memba qaksirigö köt köteÅnöŠala löm kölget. Mewö asuhuyöhaÅgöra kiÅ HerodnöŠkönaÅgep Jisösgöra jiyök, “JonöŠmönö kömupnöhök guliba wahöta malja.” Mewö. 30 Melai melai azi Aposol yeÅön JisösgöreÅ kaba tokoba yuai memba ambazip kusum eÅgigeri, miaÅgö kösohotÅi pakpak jiget mörök. 31 Jiget möriga ambazip totnöŠtotnöŠqösösök kaba anda aketka sileÅini köÅgaÅiiga nene nembingö nalö qahö ahöyök. MiaÅgöra JisösnöŠgwarekurupÅi kewö jii mötket, “IÅini mönö kaba gölme kötikÅe naninök malbingöra anda borom kun luhut meme." 32 Mewö jiiga eÅgömosöta waÅgenöŠöÅgöba gölme kötikÅi kungen nanÅinök malbingöra anget. 33 Angetka ambazipnöŠmi eka gwötpukÅan miaÅgö buzupÅi möta taon aka miri dop mieÅgöreÅök gölme köna kiÅkiÅgöba mutuk anda miaÅgöreÅ aÅgotket. 34 AÅgotketka JisösnöŠwaÅgenöhök eta ambazip kambu ketaÅi eÅgehiga lama galömÅini qahö tandök iliÅgösöŠlaÅ malgetka yeÅgöra wösöÅi mörök. WösöÅi möta könahiba BuÅa keu könaÅi könaÅi kusum eÅgiyök. Mewö. 35 Mewö aka maliga miri jeÅan teköba gemamgö ahiga gwarekurupÅan JisösgöreÅ kaba kewö jiget, “Böhi! Nini gölme kötikÅi kiaÅgöreÅ malinga miri lök söÅaumamgö akza. 36 MiaÅgöra gi ölöp ambazip ki melaim eÅginöÅga miri aka koum dowe dowe tat anjei, miaÅgöreÅ anda numbu neneÅini söÅgöröÅi memba neget. 37 Mewö jigetmö, kewö meleÅda jii mötket, “EÅön mönö nanÅinak i nene gumohom eÅgime.” Mewö jiiga jiget, “NeÅön mönö denöwö akinto? Nup meme nalö 200:kö töwaÅi (Kina 1000,-) ahöza. MoneÅ mia memba anda nene beret söÅgöröÅi memba gumohom eÅgibingöra jizan me?" 38 Mewö qesim waÅgigetka jiyök, “NanÅine nene beret dawik ahöza? Mi anda eket.” Mewö jiiga gösöÅini qeaÅda jiget, “Beret 5 aka söra yahöt mia memba maljin." 39 Mewö jigetka JisösnöŠambazip kambu kewö jim kutum eÅgiyök, “Ambazip pakpak, iÅini mönö deÅda nene nembingö kambu morömorö tokoba luplup görökÅe geba tatket." 40 Mewö jim kutum eÅgiiga kambuÅi kambuÅi dowe dowe deÅda tatket. Kirip tosatÅi 100 aka tosatÅi 50 mewö mewö tokoba tat anget. 41 Tat angetka beret 5 aka söra yahöt mi memba SuepnöŠui öÅgöiga kötuetköba beret mindipköba gwarekurupÅi eÅgiiga ambazip kirip dop mendeÅda sutÅine alget. Söra yahöt mi mewöyöhök kambu pakpak yeÅgöra mendeÅnök. 42 MendeÅniga ambazip körekmakörek nemba nem timbireÅ aket. 43 Nem timbireÅ aka nene kitipÅi kitipÅi mosötkeri, mi gwarek yeÅön qezakögetka sakap 12 miaÅgöreÅ geba kokolak qeyök. Mewöyök söra kitipÅi mi mem kiripköget. Mewö. 44 Azi beret negeri, yeÅgö jaÅgöÅini mi 5000. 45 Neget teköiga JisösnöŠmiaÅgöreÅök gwarekurupÅi jim kutum eÅgiba kewö jiyök, “IÅini mönö waÅgenöŠöÅgöba qeljiÅe o aÅgö kutuba likepÅe Betsaida mire anme. NöÅön ölöp nalö sutÅe ambazip kambu ki melaim eÅgibagun kamam." 46 Mewö jiba yaizökzök jim eÅgiba eÅgubula kunduÅe öÅgöba köuluköyök. 47 Köuluköba mali mare ahiga nanÅik kötikÅi kunduÅe maliga waÅgeÅinan aÅgö bibiÅe anök. 48 Ani lökuatnöŠqeba qem bibihiba naÅgöget aniga luhutnöŠangeraÅgöreÅök gila kai lömböriiga bömbömgöget. Miri awöraÅgöiga (3-6 kilok) miaÅgöreÅ JisösnöŠmewö eÅgeka o aÅgö qakÅe tiba tiba gwarekurupÅi yeÅgöreÅ Kaba eÅgoÅgitmamgö ahök. 49 O aÅgö qakÅe tiba tiba kaiga eka “Köwet SoÅgoriÅnöŠkaza!” jiba könahiba qeta silatket. 50 Qeta silata körek i eka keÅgötporiÅ aketmö, JisösnöŠmiaÅgöreÅök keukeu jiba kewö jii mötket, “Alaurupni! Mönö ewebibiÅinambuk saitiÅgit malme. Nanak kazal. KeÅgötÅini kude mötme." 51 Mewö jiba yeÅgöreÅ waÅgenöŠöÅgöiga luhutnöŠnöŠqeba göröŠalök. GöröŠaliga jönömÅini undui önöÅi qahö auruget. 52 Mutuk beret mem sehiba gumohom eÅgiyöhi, miaÅgö könaÅi qahö möt asarigetmö, uruÅinan gwözöÅniga tok auruba tatket. Mewö. 53 O aÅgö kutuba likepÅe Genesaret mire aÅgota waÅge mosöta saknöŠgeget. 54 WaÅge mosöta SaknöŠgegetka ambazipnöŠJisös miaÅgöreÅök möt kutum waÅgiget. 55 Möt kutum waÅgiba keu algetka kiÅkiÅgöba mindimindiri sel gölmeÅine miri dop liliköget. Lilikögetka möta könahiba kawöl ambazip kululunöŠaÅgum eÅgiba JisösnöŠmiri denike malöhaÅgö dop eÅguaÅgita kaget. 56 Miri dop, taon, miri me koum kungö uruÅe anöhaÅgö dop kawöl ambazip eÅguaÅgita sombemÅine al eÅgiget. Al eÅgiba sileÅe me Jisös malukuÅaÅgö suÅe misiribingö ulet waÅgiba malget. Misirigeri, körek yeÅön mönö ölöwak teköget. Mewö.