Mak 13

1 JisösnöŠjöwöwöl jike mosöta eriga gwarekurupÅi yeÅgöreÅök kunÅan kewö jii mörök, “Böhi eknöÅ! Jikegö tohoÅ uruÅe miriÅi miriÅi mi mönö wewelipÅambuk. Mi kötnöŠmemba meÅölögetka ölöpbölöpÅi kinja." 2 JisösnöŠmi möta keu kewö meleÅnök, “Jikegö tohoÅ uruÅe miri ketaÅi ki eÅgekzanmö, mi mönö köndeÅgetka mirigö köt kun mi köt kungö qakÅe qahö ahömapmö, qeqelaÅlaÅ aka sahopÅanök ahöma." 3 Mewö jiiga Oil ip kunduÅe öÅgöba likepÅe endu jöwöwöl jikenöŠkinöhi, mi eka tatket. MiaÅgöreÅ tata Pitö, Jeims, Jon aka Andru yeÅön Jisös nanÅök öröba kewö qesim waÅgiget, 4 “Böhi! Keu jizani, miaÅgö ölÅi mönö wanat nalönöŠasuhum tiÅgitma aka yuai pakpak mi könahiba asuhum tekömawi, miaÅgö aiwesökÅan mönö denöwö asuhuma? Mia ölöp jinöŠmörin." 5 Mewö qesim waÅgigetka könahiba kewö jii mötket, “KunÅan isimkakalek aiga jaÅjuÅ anbepuköra mönö galömÅini memba malme. 6 “Ambazip gwötpukÅan asuhuba nöÅgö qetne kewö jime, ‘NöÅön Kraist akzal.’ Mewö jiba ambazip gwötpuk tilipköm eÅgime. 7 IÅini yarö mieÅgö buzupÅini aka ötöÅini asuhugetka mörakÅe. Mi möta jönömÅini kude undumakÅa. Yuai mewöÅi mi mutuhök asuhumapkö jijiÅa. Mi asuhumapmö, gölmegö nalöÅan mönö miaÅgöreÅök zilaÅ qahö teköma. 8 Kantri kunöŠkantri kun eÅgubingöra wahötme. Ambazip kambu kunöŠkambu kun yembuk aröŠaÅgubingöra wahötme. GölmeÅi gölmeÅi miaÅgöreÅ kenöŠketaÅi ketaÅi qözöla memba gölme meleÅni gemakÅa. Mewöyök bödiÅi bödiÅi (buöröÅi buöröÅi) asuhuba öÅgöba ahöma. Yuai mewöÅi mi ambi köröbuknöŠmasi könahiba eÅgumakzawaÅgö dop. Gölmegö nalöÅan mönö miaÅgö dop könahiba tekömamgö akÅa. 9 Mewö akÅapmö, iÅini ölöp galömÅini mem aÅguba malme. AmbazipnöŠiÅini öröba keu jakeÅe al eÅgiba köuluk mireÅini keu nupÅini memba kömbinöŠeÅgume. TosatÅan nöÅgöra aka eÅguaÅgitketka kantriÅi kantriÅi yeÅgö kiÅ kembu aka premiö yeÅgö jemesoholÅine kinme. Mewö kinda nöÅgö könaÅamni naÅgöba jigetka mötme. 10 Ãlöwak BuÅa ki mönö mutuk gölmegö kantriÅi kantriÅi pakpak yeÅgöra jim sehim tekögetkun gölmegö nalöÅan miaÅgö andöÅe teköma. 11 Ãröba eÅguaÅgita keu jakeÅe al eÅgigetka kinmei, nalö miaÅgöreÅ keu denöwö jibinak, miaÅgö waimanjatÅi qeljiÅe kude mötme. UÅa TöröÅan aua miaÅgöreÅök keu eÅgimawi, mönö mia jime. NanÅine uruÅinaÅgöra keu qahö jimemö, UÅa TöröÅan mönö uruÅini sölölöhöiga keu jime. 12 UrumeleÅgö kopa kunöŠdarumunÅan uruÅi meleÅnöhaÅgöra aka i mamalolo meiga keu jakeÅe algetka qeget kömuma. Mewöyök iwi kunöŠnahönböratÅi mamalolo meiga kömuma aka nahönbörat yeÅön iwinamurupÅini qetal eÅgiba jigetka eÅguget kömume. 13 Kantri pakpak yeÅön nöÅgö qetnaÅgöra aka kazik ak eÅgigetka malmemö, kunÅan kapaÅ köla köhöiba böŠqeba kinda maliga gölmegö nalöÅan tekömawi, yaÅön mönö oyaeÅkoyaeÅ buÅa qem aÅguma. Mewö. 14 “KönaÅgep tosatÅan kaba köndeÅmöndeÅ aka yuai aÅgöjörakÅambuk jikenöŠqahö alalgö dop mi altanöŠala kiniga ekÅei, - keu ki oyoÅmawaÅön mönö ölöp kezap ala möt kutuma - nalö miaÅgöreÅ Judia prowinsnöŠmalmei, eÅön mönö misiÅgöba öröba kunduÅe anme. 15 Miri kösutÅe sombemnöŠmalmawaÅön mönö eta yuaiÅi memamgöra miri uruÅe kude öÅgöma. 16 NupnöŠanda malmawaÅön mönö mewöyök malukuÅi memamgöra liliÅgöba mirinöŠkude anma. 17 Yei! Ambi gölömbuk aka morö juzunöŠyeÅön nalö miaÅgöreÅ denöwö ösumÅinan anbeak. 18 MiaÅgöra yuai mi kie luhut nalöÅe kude asuhumapköra köuluköme. 19 Nalö miaÅgöreÅ kahasililiÅ keta bölökÅi asuhuma. KahasililiÅ dopÅi mewöÅi mi mönöwök nalö kungen kude asuhuba ahöyök. AnutunöŠyuai pakpak miwikÅaiyöhi, nalö miaÅgöreÅök könahiba nalö kiaÅgöreÅ mala kota nalö sutÅe kun qahö asuhuyök. Mönöwök qahö asuhuyök aka könaÅgep nalö kunöŠqahö ahuma. MiaÅgöra mönö köuluköba malme. 20 KembunöŠwahöjaliÅ nalö mi qahö mem töribawak ewö, ambazip körekÅan mönö ayuhum teköbeakmö, ambazip nanÅaÅgöra möwölöhöm eÅgiyöhi, yeÅgöra aka wehön mieÅgö qötöÅini mi mem törima. 21 Nalö miaÅgöreÅ kewö jime, ‘Mötket! KraistnöŠki malja.’ aka ‘Eket! Amötqeqe ToÅan endu kinja.’ KunÅan mewö jima ewö, mi mönö kude möt narime. 22 Mi kewögöra: Amötqeqe toÅi muneÅi aka kezapqetok ambazip takapulakaÅi asuhuba aÅgöletot aka aiwesök jemurutÅi megetka letotme. Mewö letotketka AnutunöŠambazip nanÅaÅgöra möwölöhöm eÅgiyöhi, i mewöyök eÅololoÅ mem eÅgimegö esapköba kapaÅ kölgetka jaÅjuÅ akepuk. EÅön ölöpÅanök galömÅini memba malgetka mi osibeak. 23 NöÅön yuai pakpak mi kude asuhuiga qeljiÅe lökÅanök jibi mötze. Mi mutuk jizalaÅgöra mi mönö uruÅine ala galömÅini mem aÅguba malme. Mewö. 24 WahöjaliÅ mi teköiga nalö miaÅgöreÅök wehön jeÅan injaÅ köliga köiÅnöŠömuÅ kölma. 25 SeÅgelau yeÅön suepnöhök teköba etme aka suepnöŠuturuköiga miaÅgö öröyuaiÅi mi tatatÅini mosöta eÅololoÅ aketka sohoma. 26 Nalö miaÅgöreÅ Suep gölmegö azi ölÅi yaÅön kousu qakÅe kaÅgori ekÅe. KukösumÅi ketaÅan saköl-diÅdiÅambuk aukÅe asuhuiga asakmararaÅi ekÅe. 27 KaÅgota Suep garataurupÅi melaim eÅgiiga yeÅön ambazip AnutunöŠnanÅaÅgöra möwölöhöm eÅgiyöhi, i gölme göraÅi likeplikep, euke emuke miaÅgöreÅök kölolohoba eÅguaÅgitme. Mewö. 28 IÅini geröp ip eka tandökÅi mötmöriba dopkeu ki mötme. BöröÅan lök oÅambuk aiga sinÅan yoÅgoigetka mi eka möta kewö jimakze, ‘Wehön nalöÅan mönö dopdowiza.’ 29 EÅön mewöÅanök aiwesök miaÅgö dop asuhuiga eka möt asariba könaÅi kewö jime, ‘JisösnöŠmönö naÅgunöŠdopdowiza.’ 30 NöÅön keu ölÅi kun kewö jibi mötket: Ambazip ki merak gölmenöŠmaljei, yeÅön qahö kömugetka yuai pakpak jizali, mi mönö yeÅgö malmal nalöÅine asuhuma 31 Suep gölmenöŠgöröŠqemahotmö, nöÅgö BuÅa keunan mönö qahö ayapköma.’ Mewö. 32 Suep gölmegö azi ölÅan dawinöŠkamawi, miaÅgö wehönÅi me aua nalöÅi mi kunÅan kun qahö mötza. SuepnöŠgarata yeÅön mi qahö mötze. Anutugö NahönÅan mewöÅanök mi qahö mötza. IwinöŠnanÅök mi mötza. 33 Nalö dawinöŠasuhumawi, mi qahö mötzeaÅgöra eÅön mönö alöm memba uruguliguli malme. 34 Mi dopkeu kiaÅgö dop ahöza: Azi kunöŠmiriÅi mosöta kantri kungen anök. Anmamgöra aka galömurupÅi yuai pakpakÅaÅgöra jim kutum eÅgiba naÅgu kiÅi böröÅine ala kukÅi eÅgiyök. KukÅi eÅgiba welenqeqeurupÅi mohok mohok nup keu eÅgiyök. EÅgiba mala naÅgu galömÅi mewöyök uruguliguli malmapköra jim kutum waÅgiyök. 35 Miri toÅan dawinöŠliliÅgöba kamawi, mi qahö mötze. Mare me suÅgem ömbibiÅe kama me? WaÅgaraÅ suruiga kama me? Wehön giaÅiiga kama me? MiaÅgö dop iÅini mi qahö mötzeaÅgöra mönö uruguliguli malme. 36 Könöpuk wölaÅ kaiga eÅön gaun ahögetka mewö miwikÅaim eÅgibapuk. 37 IÅini mönö uruguliguli malme. Keu mi gwarekurupÅi eÅgöra jizali, mi mewöyök alaurupni körek pakpak eÅgögöra jizal: IÅini mönö urugwölögwölö malme.” Mewö.