Luk 19

1 JisösnöŠJeriko taonöŠkaÅgota kutuba anmamgö ahök. 2 MiaÅgöreÅ azi kun qetÅi Zakius malök. YaÅön azi pomÅi aka takis meme yeÅgö jitÅememeÅina malök. 3 YaÅön Jisösgö kaisoÅgolomÅi ekÅamgö ak waÅgiyökmö, azi töröptökÅaÅgöra ambazip kambu sutÅine kinda kököriba osiyök. 4 “JisösnöŠki kaba neÅgoÅgitma,” jiget möta ekÅamgöra ösumök anda ambazip eÅgoÅgita sikamore ip qakÅe öÅgöba tarök. 5 Tari JisösnöŠmiaÅgöreÅ aÅgota jeÅan ui öÅgöi eka yaÅgöra kewö jiyök, “Zakius, gi mönö ösumök etnöÅ. Ni merak göhö mire kabi mohotÅe tatpit." 6 Mewö jiiga ösumök eta söÅgaiba köl öröm waÅgiiga miriÅe anohot. 7 Anohotka ambazip körekÅan mi eka irikuruk aka kewö jiget, “Mönö wuanöÅgöra siÅgisöndok azi mewöÅaÅgö mire öÅgöba tatza?" 8 Mewö jigetmö, ZakiusnöŠambazip sutÅine aukÅe wahöta kinda Kembugöra kewö jiyök, “Kembu mötnöÅ, nöÅön ainemalukuni bibiÅe mendeÅda likepÅi ambazip wanapÅi yeÅgöra eÅgimam aka denike yeÅgöreŠöröyuai kun dop oÅgita tilipqilip aka waÅgirali, mi mönö ambemÅi 4:gö dop toroqeba meleÅda eÅgimam." 9 Mewö jiiga JisösnöŠyaÅgö könaÅaÅgöra kewö jiyök, “AnutunöŠmerak miri kiaÅgö toÅi amöt qem waÅgii letotza. YaÅön mewöyök Abrahamgö gwölönarökurupÅi yeÅgö sutÅine malja. 10 Suep gölmegö azi ölÅan mönö ambazip sohogeri, mi jaruba amöt qem eÅgimamgöra aka erök.” Mewö. 11 JisösnöŠkaba Jerusalem siti dopdowiba keuÅi jii ambazip mi mötkeri, yeÅön kewö mötmöriget, “Anutugö bemtohoÅaÅgö ölÅan zilaÅ asuhuma.” Mewö mötmörigeraÅgöra JisösnöŠdopkeu kun kewö jiyök, 12 “Azi qetbuÅaÅambuk kunÅan kewö jiyök, ‘Ni mirini mosöta kantri kunöŠköröwen anbiga miaÅgöreÅ ni kiÅ kembu kuÅgum niÅgigetka mala liliÅgöba kamam.’ 13 Mewö gölme köröwen anmamgö jiba nup aziurupÅi 10 eÅgoholi kagetka moneÅ esu 10 mendeÅda eÅgiba kewö jiyök, ‘NöÅön anda mala biaÅ liliÅgöba kamam. EÅön nalö sutÅe kiaÅgöreÅ moneÅ kiaÅön kölköl-örörö nup memba mem sehime.’ 14 Mewö jiba anökmö, könagesöurupÅan kazik ak waÅgiba kewö jiget, ‘Nini azi kiaÅön nanine azi kembu aka galöm köl neÅgimapkö töközin.’ Mewö jiba welen azi tosatÅi melaim eÅgiget andöÅe anda buzup mi jiget mörök. 15 “Mewö mörökmö, töndup kantri anök, miaÅgöreÅ yeÅön i azi kembu kuÅgum waÅgigetka nanÅi prowinsnöŠkunbuk liliÅgöba kayök. Kaba nup aziurupÅi moneÅ esu eÅgiyöhi, mi jiiga yaÅgö jeÅe kaÅgotket. Mohot mohot yeÅön kölköl-örörö nup memba moneÅ mem sehigetka dawik asuhuyöhi, mi kondelget ekÅamgöra qesim eÅgiyök. 16 Nup azi mutukÅan jeÅe kaÅgota jiyök, ‘Kembu, nöÅön moneÅ esugi mem sehibiga toroqeba kunbuk esu 10 miwikÅaial.’ 17 “Mewö jiiga kewö jii mörök, ‘Mi ölöp. Gi nup meme azi ölöpÅi. Gi yuai morörökÅi memba mi kapaÅkapaÅ aka galöm köla malnöÅga sehiyök. MiaÅgöra nöÅön taon gölme 10 mindiriba göhö böröge albi yeÅgö galömÅina malman.’ 18 Mewö jiiga nup azi alaÅan jeÅe kaÅgota kewö jiyök, ‘Kembu, nöÅön göhö moneÅ esugi mem sehibiga toroqeba kunbuk esu 5 miwikÅaial.’ 19 Mewö jiiga yaÅgöra mewöyök kewö jii mörök, ‘Mi ölöp. NöÅön taon gölme 5 mindiriba göhö böröge albi yeÅgö galömÅina malman.’ 20 “Kunbuk kunÅan kaÅgota jiyök, ‘Kembu eknöÅ. Göhö moneÅ esugi ki. Mi oponöŠesuhuba lolongöbi ahöyök. 21 GöÅön azi könöpÅambuk akzanaÅgöra aka göhöra keÅgötni möta malal. Gi nangak inap yuai köwenöŠqahö alnöÅi, mia töndup memamgö mörakzan. Gi nangak nene kötÅi qahö kömötnöÅga asuhuyöhi, miaÅgö ölÅi mi töndup yandiba memamgö mörakzan.’ 22 “Mewö jiiga meleÅda kewö jim waÅgiyök, ‘Gi nup azi bölöÅi. Nangak keu jizani, nöÅön miaÅgö dop kewöt gihiba likepÅi meleÅ gihimam. Ni azi könöpÅambuk akzal. Nanak yuai köwenöŠqahö ala mi memamgö mörakzal. Nanak nene kötÅi qahö kömöta miaÅgö ölÅi mi töndup yandiba memamgö mörakzal. Mi ölöp möta malnöÅ. 23 Gi könani mewö mötagun mönö wuanöÅgöra moneÅ esuni mi benknöŠqahö alnöÅga qariyök. Mi kölköl-örörö nupnöŠalbanak ewö, miaÅön mönö sehiiga nöÅön kaba suÅambuk membileÅak.’ 24 “Mewö jiba azi kösutÅe kingeri, mi kewö jii mötket, ‘IÅini mönö yaÅgö böröÅeyök moneÅ esuÅi mi waÅgita esu 10 miwikÅaiyöhi, i waÅgime.’ 25 Jii möta kewö jiget, ‘Kembu, yaÅgöreÅ moneÅ esu 10 mi lök ahöza!’ 26 Mewö jigetka meleÅda jiyök, ‘NöÅön kewö jibi mötket: Ambazip yuai ahöm eÅgizawi, yeÅgöra körek mönö mi toroqem eÅgigetka sehimapmö, kungöreÅ yuai kun qahö ahözawi, morörökÅi mia mönö mewöyök waÅgitketka öne töhön malma.’ 27 Mewö jizalmö, kerökurupnan nöÅön kiÅ kembu aka galöm köl eÅgimamgö tökögeri, i mönö eÅguaÅgita kagetka eÅgeka jim kutubi eÅgugetka kömume.’” Mewö. 28 JisösnöŠkeu mi jim teköba mosöta Jerusalem sitinöŠöÅgömamgöra mutuk anök. 29 Anda Betfage aka Betani miri yahöt kösutÅire kaba kunduÅi qetÅi Oil ip kunduÅi qerakzei, miaÅgöreŠöÅgöba gwarekyahötÅi yahöt melaim etkiyök. Melaim etkimamgö aka 30 kewö jiyök, “Miri wösöÅire tatzawi, mönö miaÅgöreÅ anmahot. Anda miaÅgöreÅ aÅgota doÅki moröÅi kösönöŠjöhöget kinjawi, mi miwikÅaimahot. DoÅki mi dölökÅa, azi kunöŠqakÅe qahö tatatÅa. Mi mönö pösata memba ki kamahot. 31 Pösarohotka kunÅan ‘Mi wanigöra pösatzahot?’ jiba qesim etkiiga kewö jimahot, ‘Kembuniran miaÅgöra osiza.’" 32 Mewö melaim etkiiga anda jiyöhaÅgö dop miwikÅaiyohot. 33 MiwikÅaiba doÅki moröÅi pösatpitkö ahotka toÅan jiget, “Hei! DoÅki moröÅi mi wanigöra pösatzahot?" 34 Jigetka kewö meleÅnohot, “Kembuniran miaÅgöra osiza." 35 Mewö jiba memba JisösgöreÅ kaba malukuÅini qeköba doÅki qakÅe tumbula jigetka JisösnöŠöÅgöba tarök. 36 Mewö tata aniga ambazip kambu yeÅön göda qeba opo malukuÅini qeköba köna namÅe tumbulget. 37 Tumbulgetka anda Jerusalem dopdowiba Oil ip kunduÅaÅgö sörökÅe geiga gwarek kambu pakpak yeÅön könahiba söÅgaiba aÅgöletot pakpak kukösum qakÅe mei ekeri, mieÅgöra qet ketaÅi qeta Anutu möpöseim waÅgiba 38 kewö jiba qetket, “Anutu möpöseizin. KiÅ Kembugö qetÅe kamawi, AnutunöŠmönö i kötuetköma. Luaigi aka qetbuÅagi möpöseininga SuepnöŠeuyaÅgöreŠöÅgöza. Owe owe!" 39 Mewö qetketka Farisi (Köna keugö kapaÅkölköl) tosatÅan ambazip kambu sutÅine kinda kewö jim waÅgiget, “Böhi, mönö gwarekurupki jim eÅginöÅ." 40 Mewö jim waÅgigetka kewö meleÅnök, “NöÅön kewö jibi mötme: YeÅön göröŠkinbeak ewö, köt yeÅön mönö silata qetpeak.” Mewö. 41 JisösnöŠJerusalem dopdowiba siti mi eka sahörök. 42 Sahöta kewö jiyök, “EÅgöreÅ luai denöwö ahubawak! IÅini miaÅgö könaÅi wehön kiaÅgöreÅ möt kutugetka dop kölbawakmö, nalö kewöÅe mi jeÅini qahö tohozawaÅgöra aka tölapÅe ahöza. 43 MiaÅgö könaÅi kewö: Nalö kun kam kuÅgumawi, miaÅgöreÅ kerök yeÅön kaÅgota kiripo köhöikÅan siti ki kuÅgum liliköba likeplikep eu emu kinda gwan ala kahasililiÅ ak eÅgime. 44 AnutunöŠmesohol köla eÅgoholiga iÅini nalö bohonÅi mi qahö möt kutuba nesampurek aka Anutu andö qeba laÅ mala kotzei, miaÅgöra kerök yeÅön köndeÅmöndeÅ eÅgigetka mirigö köt kun mi köt kungö qakÅe qahö kinmapmö, siti kiaÅön mönö qeqelaÅlaÅ ahöma. YeÅön jike miriÅini köndeÅda moröurupÅini siti uruÅe maljei, mi eÅgum ureime.” Mewö. 45 JisösnöŠkeu mi jim teköba jöwöwöl jikegö tohoÅ uruÅe anda inap bohonÅi memegöra algeri, mi könahiba közöl eÅgiiga etket. 46 Közöl eÅgiba kewö jii mötket, “AisaianöŠkeu kun kewö ohoi ahöza, ‘NöÅgö jikenan mönö köulukö miriÅina akÅa.’ Keu mi ahözapmö, iÅini mi utekögetka kegwek-kahasililiÅ yeÅgö baÅet ewö akza." 47 JisösnöŠnalö dop jöwöwöl jikenöŠöÅgöba BuÅa keu kusum eÅgiba malök. Mewö malökmö, jike nup galöm aka Köna keugö böhi yeÅön tokoba kantri jike kaunsöl yembuk eraum möta kewö jiget, “Mönö denöwö jiinga qegetka kömumbawak?" 48 Mewö jigetmö, ambazip kambu pakpak mieÅön yambuk qekötahöba BuÅaÅi kezap ala mötket. MiaÅgöra “Mönö denöwö akinak?” jiba köna kun qahö miwikÅaiget. Mewö.