Jon 9

1 JisösnöŠtoroqeba köna anda azi kun nam körö uruÅeyök jegömöl asuhuyöhi, mi ehök. 2 Mi ehiga gwarekurupÅan qesim waÅgiba jiget, “KetaÅamnini, yaÅön mönö dagö siÅgisöndoköra aka jegömöl mewöÅi asuhuyök? NanÅi siÅgisöndoköra me iwinamÅi yetkö siÅgisöndoköra?" 3 Jigetka kewö meleÅnök, “NanÅak siÅgisöndok kun qahö ahök aiga iwinamÅan siÅgisöndok qahö ahotmö, Anutugö kukösumÅan yaÅgö malmalÅe aukÅe asuhumapköra mewö ahuyök. 4 WehönöŠasariba ahözawaÅgöreÅ mönö melaim niÅgiyöhaÅgö nuwa töp memba malbin. SuÅgem akÅawi, miaÅgöreÅ körek nup membingö osibin. 5 NöÅön gölmenöŠmalmamaÅgö dop gölmeÅi gölmeÅi eÅgö asakÅini aka asariba malmam." 6 Mewö jiba gölmenöŠsöutköi geiga gwakötak meleÅda jegömöl azigö jeÅe timbiliyök. 7 Timbiliba kewö jim kutuyök, “Gi mönö Siloam o aÅgönöŠanda jegi saÅgoÅman.” (Siloam qet mi nanine keunöŠMelaimelai azi.) Mewö jim kutuiga anda jeÅi saÅgoÅni tohoiga ui asariiga liliÅgöba miriÅe kayök. 8 Mewö kaiga alaurupÅan kösutÅe malgeri aka tosatÅan mutuk nene yuaigöra ulet eÅgiba mali ekeri, yeÅön i eka jiget, “Jegömöl azi nenegö uleta tata malöhi, yaÅön azi mia me?" 9 TosatÅan jiget, “YaÅön mönö mia.” TosatÅan jiget, “Qahö, kaisoÅgolomÅi i ewö akzapmö, yaÅön qahö.” Mewö mewö jigetka nanÅak jiyök, “NöÅön mönö ia akzal." 10 Mewö jiiga kewö qesiget, “Jegi mönö denöwö aknöÅga tohoza?" 11 Qesigetka kewö meleÅ eÅgiyök, “Azi qetÅi Jisös qerakzei, yaÅön söutköi gwakötaknöŠgeiga meleÅda jene timbiliba jim kutuba kewö jiyök, ‘Gi mönö Siloam o aÅgönöŠanda jegi saÅgoÅman.’ Mewö jiiga o miaÅgöreÅ anda jeni saÅgoÅbi tohoiga ubi asariyök." 12 Mewö meleÅ eÅgiiga kewö qesiget, “Azi mi denike malja?” Qesim waÅgigetka “Qahö mötzal,” jiyök. Mewö. 13 Azi jegömöl malöhi, yaÅön “Qahö mötzal,” jiiga ambazipnöŠi waÅgita Farisi (Köna keugö kapaÅkölköl) yeÅgöreÅ anget. 14 JisösnöŠsöutÅan gwakötakpuk meleÅda jeÅe timbiliba metohoyöhi, mi mönö Sabat kendon nalöÅe meyök. 15 MiaÅgöra Farisi yeÅön mewöyök kewö qesim waÅgiget, “Jegi mönö denöwö aknöÅga tohoza?” Qesim waÅgigetka kewö meleÅ eÅgiyök, “Azi miaÅön mönö söutÅan gwakötakpuk meleÅda jene timbiliiga anda jemesoholni saÅgoÅda jeni ubi asariza." 16 Mewö meleÅ eÅgiiga Farisi yeÅgöreÅök tosatÅan jiget, “Azi miaÅön Sabat kendon köteközawi, miaÅgöra mönö AnutugöreÅ azia qahö akza.” TosatÅan jiget, “Mewö qahö! Azi goÅgoÅi kunÅan mönö denöwö aka aÅgöletot mewöÅi memamgö köhöibawak?” Mewö mewö jiba nanÅini jula deÅget. 17 Mewö deÅgetka jegömöl azi miaÅgöreÅ kunbuk liliÅgöba jiget, “Jegi metohoyöhi, yaÅgöra mönö denöwö jiman?” Mewö jigetka “Kezapqetok azia akza,” jiyök. 18 Mewö jiiga jeÅi ölÅa gömöliyöha tohoiga uyöhi, Juda jitÅememe yeÅön mi qahö möt nariget. Qahö möt nariba uruyahöt kinda iwinamÅi öröm etkigetka kayohot. 19 Kayohotka kewö qesim etkiget, “Azi ki etkö nahönÅira me qahö? ‘Jegömöl asuhuyök,’ jizahotmö, denöwö aka mönö dölki jeÅi uba ekza?" 20 Qesim etkigetka kewö meleÅnohot, “Azi ki netkö nahönira akza aka jegömöla asuhuyök, mi ölöp mötzit. 21 Mewö mötzitmö, denöwö aka dölki jeÅi uba ekzawi, mi qahö mötzit. DaÅön jeÅi metohoi uzawi, niri mewöyök qahö mötzit. GömokÅi qahö, lök qariba töwatÅi jörak alalÅa aka mötkutukutuÅambuk akza. MiaÅgöra mönö nanÅaÅgö qesigetka könaÅi ölöp jima." 22 Juda jitÅememe yeÅgöra keÅgötÅiri möta mewö jiyohot. YeÅön sutÅine keu kewö jöhöba urumohot aka kinget, “KunÅan Jisös Amötqeqe ToÅi Kraist akzawi, mewö jim miwikÅaima ewö, i mönö köuluk miri kambunöhök közöl waÅgibin." 23 Keu miaÅgöra aka kewö jiyohot, “GömokÅi qahö, lök qariza. MiaÅgöra mönö nanÅi qesim waÅgime." 24 MiaÅgöra azi jegömöl malöhi, mi kunbuk öröget kaiga kewö jiget mörök, “Azi mi siÅgisöndok azia akza, mi mötzin. MiaÅgöra mönö Anutugö qetbuÅaÅi möpöseinöÅga aködamunÅambuk ahi dop kölma." 25 Mi möta kewö meleÅnök, “SiÅgisöndok azia akza me qahö, nöÅön mi qahö mötzal. Mohot kewöyök mötzal: NöÅön jegömöl malalmö, dölkewöÅe kunbuk ölöp uba ekzal." 26 Mewö meleÅniga kewö qesim waÅgiget, “Wani yuaia ak gihiza? Jegi mönö denöwö metohoza?" 27 Qesim waÅgigetka kewö meleÅ eÅgiyök, “NöÅön lök meleÅ eÅgizalmö, eÅön keu jizali, mi qahö mötze. WuanöÅgöra mi kosikÅi kunbuk jibi mötpingö kapaÅ kölje? EÅön mönö mewöyök yaÅgö gwarekurupÅi akingö mötze me?" 28 Mewö meleÅ eÅgiiga mepaqepaik aka uruqeqe keu töhöreÅ kewö jim waÅgiget, “Gi mönö yaÅgö gwarekÅa akzanmö, neÅön Mosesgö gwarekurupÅa maljin. 29 AnutunöŠMosesya BuÅa keu waÅgii mötzinmö, azi miaÅön mönö igen me waigenök asuhuyöhi, mi qahö mötzin." 30 Mewö jigetka keu kewö jii mötket, “YaÅön denikeyök asuhuyöhi, iÅini miaÅgöra tok kök qeba tönpin akzeaÅgöra mi welipközal. ÃlÅa welipközalmö, töndup nöÅgö jeni metohoiga ölöp uba ekzal. 31 Ambazip goÅgoÅi yeÅön Anutu köulukögetka qahö möt eÅgimakza, mi mötzin. Mi mötzinmö, kunÅan Anutu göda qem waÅgiba diÅgiba keu jitÅi tem köla wuataÅgömakzawi, yaÅgö köulukÅi mönö kezap ala mörakza. 32 Kun jegömöl asuhuiga kunöŠkaba jeÅi metohoyöhi, kösohot mewöÅi mi mutuhök qahö möta malin. Suep gölmenöŠasuhuyohot, nalö miaÅgöreÅök könahiba kota mala merak miaÅgöreÅ kösohot mewöÅi kun qahö mörin. 33 AnutugöreÅök qahö kabawak ewö, yaÅön mönö yuai mewöÅi memamgö osibawak." 34 Mewö jii möta kewö jim waÅgiget, “Iwinamgan siÅgisöndokpuk gölöm alohotka siÅgisöndok pakpak miambuk ahuba qarinöÅaÅön merak ninia kusum neÅgimangö mötzan. Mi qahö dop kölja.” Mewö jim waÅgiba közölgetka gumnöŠerök. Mewö. 35 Közölgetka gumnöŠeröhi, keu miaÅön Jisösgö kezapÅe gei möta azi mi miwikÅaiba kewö jii mörök, “Gi Anutugö NahönÅi möt narim waÅgizan me qahö?" 36 Mi möta kewö qesiba meleÅnök, “O KetaÅamni, azi mi daÅön? Mi jinöŠmötagun i ölöp möt narim waÅgimam." 37 MeleÅniga kewö jim kutum waÅgiyök, “Gi kewö uba neknöÅ. Göbuk keu jizali, azi mia mönö nöÅön akzal." 38 Mi möta jiyök, “O Kembu, ni möt narim gihizal.” Mewö jiba sipköba köuluköm waÅgiyök. 39 JisösnöŠjiyök, “NöÅön ambazip kewöta keuÅini jim tekömamgöra aka eta gölmenöŠasuhuyal. NöÅgöra aka tosatÅan jegömöl akzei, yeÅgö jeÅini tohoiga ölöp uba ek kutume. TosatÅi jeÅini ölöpÅi maljei, yeÅön nöÅgöra aka bau jegömöl aka malme." 40 Mewö jiiga Farisi tosatÅan kösutÅe miaÅgöreÅ kinda keu mi möta kewö qesiget, “Wae! Nini tok jegömöl azia akzin me? NeÅgöra jizan me?" 41 Mewö qesigetka kewö jii mötket, “IÅini ‘Jegömöl akzin,’ jibeak ewö, mönö siÅgisöndok qahö ahöm eÅgibawakmö, nalö kewöÅe ‘Ãlöp ek kutuzin,’ mewö jimakzeaÅgöra aka siÅgisöndokÅinan mönö ahöm köhöim eÅgima.” Mewö.