Galesia 5
PNG1 KraistnöŠKöna keu bapÅeyök pösat neÅgiiga solanÅi maljin. Mewö mala tosatÅan iÅini kunbuk öröba Köna keugö mötöpnöŠjöhöm eÅgibepuköra mönö galöm mem aÅguba malme. Welenqeqe omaÅi ewö akepuköra mönö köhöiba böŠqeba kinme. 2 Mötket! Pol nöÅön kewö jibi mötket: TosatÅan Anutugö aiwesökÅi sileÅine yandimegö mötketka imbi kölme ewö, KraistnöŠmönö bauköm eÅgimamgö osima. 3 Keu mi toroqeba kewö naÅgöba jimam: Azi pakpak sileÅine aiwesök yandimegö mötketka imbi kölmei, yeÅön mönö Köna keu pakpak tem köla wuataÅgöme. Mi qahö wuataÅgögetka qahö dop kölma. 4 Köna keu tem köla wuataÅgöba mewö miaÅön solanÅi akingö mötzei, eÅön mönö Kraistkö selÅi qösököba yambuk qahö toroqeba kinje. EÅön mönö Anutugö kalem möriamÅi mosöta yaigep eta laÅ malje. 5 LaÅ maljemö, neÅön mönö Anutugö jeÅe diÅdiÅi akingö jörömqörömÅi aka awöweÅgömakzin. Mewö ahinga UÅa TöröÅan inahöm neÅgiiga Anutu möt narim waÅgiinga keunini jim teköi solanibingöra mambörakzin. 6 Kraist Jisösbuk kininga urugö ölÅi mötnarip mi mohotÅan mönö bauköm neÅgimakza. Anutu möt nariinga inahöm neÅgiiga amqeba urukalem ak aÅguinga dop köljapmö, mötnarip ölÅi qahö mi qahö bauköm neÅgimakza. Mewöyök Anutugö aiwesökÅi silenine yandiget ahöza me qahö, mi mönö dop mohot akza. Silegö kun me kun mi Anutugö jeÅe qahö bauköm neÅgima. 7 Mutuk uru meleÅmeleÅgö aoÅgitnöŠmönahot ewö ösumÅinan anget. ÃlöpÅanök angetmö, böhi takapulakaÅi kunöŠkaba siksauk mem eÅgiba kembaÅe kutuiga keu ölÅi qahö toroqeba tem kölakze. 8 Kun daÅön eÅgoholakzawi, yaÅön mönö kembaÅe kutumegöra qahö tutuhuba kuÅgum eÅgimakza. Mi qahö. 9 Yist boromdökÅi kimbutnöŠala plauabuk meleÅninga körek pakpak meiga qariba wahörakza. MiaÅgö dop siksauk moröÅan mönö dop köl eÅgiiga körekmakörek jaÅjuÅ akepuk. 10 Böhi takapulakaÅi yaÅön siksauk mem eÅgiiga jaÅjuÅ ahakzei, AnutunöŠmönö yaÅgö ahakmemeÅaÅgö likepÅi meleÅ waÅgiiga sihimbölöÅi möta malma. NöÅön Kembubuk kinda möt narim eÅgiba eÅgöra kewö möta awösamkakak akzal: IÅini Kraistkö BuÅa keu törörök wuataÅgöba mötmöt murutÅi pakpak yaköribingö möt köhöiba malme. 11 O urumeleÅ alaurupni, iÅini mewö malmemö, nöÅön Kraist maripomnöŠkömuyöhaÅgö könaÅi jim sehibiga Juda yeÅgö uruÅinan miaÅgöra bölimakza. Maripomgö keuÅi mosötpileÅak ewö, mönö sesewerowero qahö ak niÅgibeak. Anutugö aiwesök azi sileÅine yandiyandimegö BuÅa keuÅi toroqeba jiba uru kuÅgum eÅgibileÅak ewö, mönö kahasililiÅ qahö ak niÅgibeak. 12 TosatÅan kuÅgum eÅgiba siksauk memakzei, yeÅön mönö yandiyandigö keuÅini wuataÅgöm teköba nanÅini sile kitipÅini körek yandim aÅgugetka mötpi dop kölbawak. 13 O urumeleÅ alaurupni, AnutunöŠiÅini köna walÅaÅgö keunöhök lolohoba gwaröÅini qahö malmegöra eÅgoholökmö, kewögöra mönö galöm mem aÅguba malme, “Mönö lolohoba solanÅi maljin,” mewö jiba möndöba uruÅinan wahöri silegö sihim kömbönaÅini bölöÅan mönö galöm köl eÅgibapuk. NanÅini imbi-imbi qahöpmö, mönö urukalem qakÅe kinda welen qem aÅguba malme. 14 Köna keu bohonÅi mohot wuataÅgögetka AnutugöreÅ keu pakpak mönö mewöyök ölÅinambuk akÅe. Keu bohonÅi mohok mi kewö, “Nangi jöpaköm aÅgumakzani, miaÅgö dop mönö ambazip pakpak urugan jöpaköm eÅgimakÅan." 15 Mewö jizapmö, bau kiam ewö aÅgöhöm söksök aka aumakze ewö, mönö nanÅini ayuhum aÅgubepuköra töhötÅini pöndaÅ möta malme. Mewö. 16 NöÅön kewö jimam: UÅa TöröÅan mönö ahakmemeÅini galöm köliga malme. Mewö malgetka urusilegö sihim kömbönaÅini bölöÅi qei eri kude tem köla wuataÅgömakÅe. 17 MiaÅgö könaÅi kewö: Urusilegö sihim kömbönaÅi bölöÅan mönö UÅa TöröÅi qetala laÅ köpösöÅgöiga UÅa TöröÅan uru walÅaÅgö kukÅi qemamgö möriga sutÅire jujul ahöi aumakzahot. Mewö aumakzahoraÅgöra eÅön yuai ölöpÅi aka membingö möta mi osimakze. 18 Mi osimakzemö, UÅa TöröÅan eÅguaÅgiriga anda malje ewö, mönö Köna keu bapÅe qahö malje. 19 Urusilegö ahakmeme walÅaÅgö nup ölÅi mi aukÅe ahöi mötzin. Mi kewö: Kaisero namböÅnamböŠlaÅ aketka uruÅinan tölöhoiga serowilin ahakze. 20 Tandö lopioÅ waikÅini memba bemÅini möpöseim eÅgigetka uruÅini sölölöhöm eÅgii suÅa jinaÅ ahakze. Kerök asuhui aÅgururuk aka aumakze. KungöreÅ yuaigöra urunöŠmututqutut möta eröm ota yom jiba urusiÅgok ahakze. NanÅinaÅgörök mötmöriba yuai öröba giriÅjabak memakze. Jula mendeÅ aÅguba kambuÅi kambuÅi ala jijiwilit ak aÅgumakze. 21 TosatÅi yeÅgö yuaigöra eksihim möta körögisigisi aka közölömbuaÅ pati ala bau numbu nemba o köhöikÅaÅgöra eÅololoÅ ahakze. Mi aka silik tosatÅi mewöÅi ahakzei, yeÅgöra mutuk jial aka miaÅgö dop galöm meme keu mi qeljiÅe dumÅe kunbuk kewö jizal: Ambazip silik mewöÅi ahakzei, yeÅön mönö Anutugö bemtohoÅ uruÅe qahö öÅgöme. 22 YeÅön qahöpmö, UÅa TöröÅan nup memakzawaÅgö ölÅi mi urukalem, sösöÅgai, luai aka ahakmeme ölöpÅi kewö: Lömböt pakpak möta mökösöÅda tosatÅi ala ak eÅgiba ahakmeme sakalakÅi ahakze. KeuÅi misila pöndaÅ wuataÅgömakze. 23 GuÅbönjönjöŠqakÅe tosatÅi ak eÅgiba nanÅini törörök galöm köl aÅgumakze. Ambazip silik mewö ahakzei, yeÅön Köna keu qahö qetalakze. 24 Ambazip Kraist Jisösgö buÅaya aka maljei, yeÅön uru sileÅinaÅgö sihim kömbönaÅini bölöÅi aka bölöÅaÅgö urukönöpÅini mi körek Jisösbuk maripomnöŠalgetka mem kömuyöhawa malje. 25 UÅa TöröÅan urunine geiga maljin ewö, ahakmemenini mönö mewöyök UÅa miaÅön galöm köl neÅgii aka memba malbin. 26 Mewö mala qetbuÅa omaÅi neÅgimegö kude kapaÅ köla öne töhön kude aiweliköm aÅgumakÅe. Urubölö ak aÅgubepuköra mönö uruköÅgaÅ kude aka uruöngöp qakÅe kude ak aÅgumakÅe. Mewöyök körögisigisi kude ahakÅe. Mewö.