Efesus 6

1 Nahönbörat eÅgöreÅ ahakmeme diÅdiÅi mi kewö: IÅini mönö Kembubuk qekötahöba iwinamyahötÅini yetkö jitÅiri tem köla wuataÅgöba malme. 2 AnutunöŠjöjöpaÅ keu 1-2-3 mieÅgö teteköÅe töwa likepÅi neÅgimamgö qahö jii ahözapmö, jöjöpaÅ keu jaÅgö 4 mi törömunÅambuk. Mutuk kewö jiza, “Iwinamyahötki mönö göda qem etkiba malman.” Keu mi tem kölinga AnutunöŠtöwa likepÅi neÅgimamgö keuÅi kewö jöhöi ohoget ahöza, 3 “Göda qem etkinöÅga AnutunöŠtöhötmöriam gihiiga toroqeba gölmenöŠnalö köröpÅi malman." 4 NahönböraturupÅinan irimsesewöl akepuköra iwi eÅön mönö urukanjam kude ak eÅgiba malme. Mewö qahöpmö, Kembugö Köna keu tem kölmegöra kusum eÅgiba miaÅgö dop mindiÅgöm eÅgigetka qarime. Mewö. 5 Welenqeqe iÅini mönö gölme qakÅe galömurupÅini yeÅgö keuÅini Kraistkö keu ewö tem köla jöraÅtauat kude ahakÅe. KeuÅini oÅgitpepuköra sömbuÅini möta jönömÅinambuk undui malme. UrugeÅmoÅ kude aka böŠkinda aka memba malme. 6 KöÅdöwoÅ aketka ambazipnöŠeÅgek sorimegöra qahöpmö, uruÅini nupnöŠala memba Anutugö jitsihitÅi wuataÅgöba Kraistkö welenqeqe tandök ahakÅe. 7 Gölme ambazip welen qem eÅgiba mewö miaÅön Kembugö welenÅi qemakzin. Mewö möta nupÅini mönö Kembugö jeÅe dop kölmawaÅgö dop uruölöwakpuk memba malme. 8 Keu ki mönö mötme: EÅgö sutÅine tosatÅan nup toÅi malje aka tosatÅan toÅini töwa qahö öne welen qem eÅgiba etqeqeÅi malje. Mi töndup denike yeÅön nup ölöpÅi mi me mi memakzei, AnutunöŠmönö miaÅgö töwaÅi al eÅgiiga buÅa qem aÅgume. Keu mia mönö mötmöriba malme. 9 Tourup aka welenqeqe eÅgö KembuÅini mohot yaÅön Suep mire malja. YaÅön ambazip tosatÅi qahö eÅgek soriba tosatÅi qahö qepureim eÅgimakzapmö, dop mohotnöŠkewöta keunini jim teköm neÅgima. Galöm iÅini mi möt kutuzeaÅgöra mönö welenqeqe alaurupÅini simin titit ölöpÅi dop mohot ak eÅgiba öröm könöpkönöp memtöröp qemtöröp mosöta malme. Mewö. 10 Kimbini tekömamgö aiga keu kewö ohozal: IÅini Kembubuk qekötahöba kingetka kukösumÅi ketaÅan mönö inahöba töngum eÅgiiga köhöimakÅe. 11 BölöÅaÅgö ToÅan silenöŠalalgö mötmöt areÅ könaÅi könaÅi alakzawi, iÅini mi mesohol köla kin köhöimegöra mönö Anutugö wahijamba pakpak memba kölget gem aÅgum teköiga malme. 12 Nini gölme ambazip sep busuÅinambuk yembuk bim qahö aumakzinmö, bem suahö galöm aka iwiluhut bölöÅi bölöÅi tuarenjoÅ ak eÅgibingöra kinjin. Bem suahö galöm bölöÅi Suep gölme sutÅire jakömbuak dumÅine kinda kembu ahakzei, mönö mi qetal eÅgimakzin. Mewöyök pom böhi öÅgöÅgöÅi eretÅi sutnine panamangö öme tohoÅgö azi ipÅi mala öröyuai pakpak galöm kölakzei, neÅön mönö yembuk yarö gilakzin. 13 MiaÅgöra tuarenjoÅ ak eÅgibingöra mönö Anutugö jurujamba lökÅanök memba kölget gem aÅguiga kinme. Mewö kingetka kerökÅinan nalö bölöÅe eÅgubingö gangömakÅei, nalö miaÅgöreÅ mönö ölöp amqeba yarö gila tötal eÅgime aka yarö mi teköiga ölöp miri gölmeÅine kanjam köla kinme. 14 WahijambaÅini mönö kewö löÅgöt aÅgume: Keu ölÅanök jijigö irimuÅgaÅi mönö anjöÅine jöhöba kinme. Ahakmeme solan sorokÅi mi töptöpÅine göwaÅgöwaÅ (kapa maluku) ewö köla sel jöhöm aÅguba kinme. 15 Köna esu böÅtöÅök löÅgöta ölöp töndangöba tiba anakzin. MiaÅgö dop iÅini mönö luaigö BuÅaÅi jim sehibingö jöjörögetka miaÅön bohon köl eÅgima. 16 Jurujamba miembuk toroqeba saiwa bohonÅi qetÅi mötnarip mi mönö buÅa qem aÅguba sundan teÅgöba kinakÅe. BölöÅaÅgö ToÅan neÅgeriba qönsihim neÅgimamgöra möta timbi liÅgipÅi mulahakzawi, miaÅgö esapesap könöpÅi pakpak mönö suman miaÅön qeapköba aÅgön köl aÅgumakÅe. 17 Anutugö Amötqeqe ToÅi i mönö buÅa qem aÅgume. BuÅa qem aÅguba kunbuk letotmei, dom-amöt miaÅön mönö nöröpÅini ain irikmarik ewö turuba aÅgön köl eÅgimakÅa. UÅa TöröÅan bimgö sou ketaÅi neÅgizawi, mi AnutugöreÅ BuÅa keu. Mi mewöyök mönö buÅa qem aÅguba urukönömÅine ala bimÅini miaÅön qemakÅe. 18 WahöjambaÅini pakpak mi löÅgöt aÅguba mönö nalö dop Anutu köuluköba qesiba malme. UÅa TöröÅan eÅguasöta inahöm eÅgimakzawaÅgö dop mönö uletnöŠsahöt waÅgimakÅe. Mönö pöndaÅ uruguliguli mala sundan Anutugö ambazip sarakÅi pakpak yeÅgöra aka kapaÅ köla köulukömakÅe. 19 NöÅgöra mewöyök kewö köulukömakÅe, “Anutu, gi mönö keu kötÅi diÅdiÅi Pol waÅginöÅga göhö Ãlöwak BuÅagi tölapÅi mi keu jitÅan jimawaÅgö dop jim asariba awösamkakahök kinda uru kuÅgum eÅgimakÅa." 20 NöÅön Ãlöwak BuÅa miaÅgöra aka Anutugö jitÅememe azi bohonÅi akzalmö, nupÅi memakzalaÅgöra aka nalö kewöÅe kösö mire tatzal. MiaÅgöra BuÅa keu mi Anutugö jeÅe dop kölmawaÅgö dop awösamkakahök jiba malmamgöra mönö köuluköba malme. Mewö. 21 Wölböt alani Tikikus yaÅön nöÅgö kösohotni alma. YaÅön Kembubuk qekötahöba nupÅi memburik-qemburikÅi qahö memakza. KiaÅgöreÅ denöwö aka memba tarakzali, mi pakpak jiiga iÅini mewöyök mi mötme. 22 NeÅön denöwö maljin tatzin, iÅini kösohot mi mötmegöra Tikikus melaim waÅgibiga Efesus eÅgöreÅ kama. YaÅön kaba urukölalep eÅgiiga ölöp bönjöŠmalme. 23 Iwi Anutu aka Kembu Jisös Kraist yetkön mönö urumeleÅ alaurup eÅgöreÅ luai qeba urukalem ak eÅgiba mötnaripÅini mem köhöimakÅa. 24 Ambazip Kembunini Jisös Kraist nalö teteköÅi qahö jöpaköba malmei, Anutugö kalem möriamÅan mönö körek embuk ahöba ahöm öÅgöma. Mewö.