Kolosi 3

1 KraistnöŠeuyaÅgöreŠöÅgöba Anutugö böröÅi ölÅaÅgö jakömbuak jakeÅi memba qetbuÅaÅambuk tatza. AnutunöŠKraist mem gulim waÅgiyöhi, miaÅgö tandök iÅini mewöyök mem gulim eÅgiiga köhömuÅeyök wahöta malje. MiaÅgöra iÅini Suep mire eu öröyuai ahözawi, uruÅini mönö miaÅgöreÅ jöhöba malme. 2 Gölmegö öröyuaigöreÅ qahöpmö, euyaÅgöreŠöröyuai ahözawi, uruÅini mönö miaÅgöreÅ jöhöm köhöiba malme. 3 EÅgö uruÅini walÅan mönö kömuiga AnutugöreÅ tönguba malje. Mewö Anutugö aumÅe anda malmal köhöikÅaÅgö könaÅi miwikÅaiget. KraistnöŠSuep malmal tölapÅe maljawi, eÅgö urumalmalÅinan mönö miaÅgö dop asa-asambötÅe ahöza. MiaÅgöra uruÅini mönö Kraistpuk jöhöba malme. 4 Kraist malmal köhöikÅaÅgö Toninan kunbuk kaiga asakmararaÅan asuhumawi, nalö miaÅgöreÅ iÅini mönö mewöyök asuhugetka eÅguaÅgiriga yambuk Anutugö asakmararaÅe aÅgotme. 5 Gölmegö sihim kömbönaÅini bölöÅi könaÅi könaÅi mi uruÅine kinda yayaseÅseÅ mem eÅgimakzei, mieÅgö nöröpÅini mönö körek tözamgöm teköme. Bau kiam tandök serowilin aka qewöloÅ aÅgöjörakÅambuk mi mönö andö qeme. Urusilegö sihim kömbönaÅi bölöÅi mi mosöta urukönöp bölöÅi mi mönö qömbökögetka bököma. Yuai membagun membingö nepaqepalok köpösöÅgömakzei, miaÅön tandö lopioÅ waikÅini memba möpöseim eÅgizeaÅgö tandökÅi akza. 6 Mi akeraÅgöra aka Anutugö irimÅan seholiiga urukazikÅi qakÅine ali öÅgömakza. 7 Sihim kömbönaÅini bölöÅi mewöÅan mönö mutuk nanÅini malmalÅini mewöyök galöm köliga köna bölöÅi mi tiba wuataÅgöba maljema. 8 Mewö malgetmö, nalö kewöÅe iÅini mewöyök yuai kewöÅi pakpak mi mönö gilget anma: UrusiÅgok möta urukönöpnöŠjula eÅgohoiga uruÅinan auba urubölö mötzemö, mi uzeta gilget anma. Mewöyök uruqeqe keu töhöreÅ aka keu aÅgöjörakÅambuk jiba uruÅini tölöhozei, mi mönö körek andö qeba mosötme. 9 IÅini uru walÅi aka miaÅgö ahakmeme aÅgöjörakÅambuk mi köteköba mem kömumba malje ewö, keu muneÅi mönö kude eraum mötme. 10 IÅini uru walÅi köteköba kunbuk letota uru dölökÅi löÅgöta malje. MiwimiwikÅai Toninan nanÅi könaÅi möt teköm waÅgibingöra söpsöp alöhi, yaÅön mönö miaÅgö dop uru dölökÅi mi letot waÅgiiga toroqeba kölöÅaimakza. 11 MiaÅgöra nini Juda me kantri tosatÅaÅgö ambazip maljini, mi mönö dop mohot akza. Anutugö aiwesökÅi silenine yandiget me qahö, mi töndup Anutugö jeÅe dop mohot akzin. Taon ambazip mötmötninambuk me qandam (bus kanaka) mala nanÅini keuÅine irohowaroho jiba gukmaulem maljei, mi töndup KraistnöŠurunine kiniga mohot akzin. Nanini nupnini memakzin me toninaÅgö welenÅini töwaÅi qahö qemakzini, miaÅön yuai korembeÅi akzapmö, ölbölÅi mi Kraist. YaÅön kutulaÅgöba körek neÅgoÅgita öÅgöba KiÅ Kembunini bohonÅi mohot akza. 12 AnutunöŠmöwölöhöm eÅgiiga uru dölökÅi wuataÅgöba Anutugö wölböt alaurupÅi sarakÅi akze. MiaÅgöra iÅini mönö sutÅine ak kömumba ala ak aÅguba malme. UruÅini memba et ala tosatÅi guÅbönjönjöŠqakÅe ak eÅgiba lömböt möta mökösöÅda malme. Silik miaÅön mönö malukuÅini aiga kölget geiga mi töp memba malme. 13 Mönö lolongöba bölöÅaÅgö kitipÅi kude mememö, mönö qaqaeÅgim aÅguba malme. Köyan köl aÅgugetka sutÅine keu köpösihit ahuiga kunÅan alaÅi jim waÅgimamgö mötzawi, mi mönö mosöt aÅgume. KembunöŠsiÅgisöndokÅini saÅgoÅda mosöröhi, iÅini mönö sutÅine mewöÅanök ak aÅgumakÅe. 14 Mewö aka urukalemgö malukuÅini mi kölget geiga miaÅgö qakÅe mönö urukalem aka jöpaköm aÅgugetka qetpuk akÅa. Urukalem miaÅön mönö aködamun tosatÅi pakpaköra jizali, mi köyamgöba mindiriba bohonÅina kinja. 15 KraistnöŠiÅini luainöŠsilemohot malmegöra eÅgoholök. MiaÅgöra yaÅgö luaiÅan mönö uruÅine ahöba ölöpÅaÅgö injup lökuatÅi ak eÅgiiga urubönjöÅnöŠjim möpöseip aka malme. 16 KraistköreÅ BuÅa keu miaÅön mönö uruÅine kinda sutÅine gwötpuk asuhum sehima. Mönö mötkutukutu keu pakpak jiba kusum aÅguba qambaÅ qem aÅgumakÅe. UÅa TöröÅan sölölöhöm eÅgimakzawaÅgö dop mönö BuÅa LiÅet Sumbara (Sam), möpömöpösei liÅet (omsa) aka urugö liÅet tosatÅi mi urukönömÅinan Anutu möpöseiba kölakÅe. 17 Ahakmeme mi me mi jitnöŠme siliknöŠaka memei, mi pakpak mönö Kembu Jisösgö qetÅe ahakÅe. Mewö aketka KraistnöŠnam köl eÅgiiga Iwi Anutu pipsimbawoÅ jim waÅgiba malme. Mewö. 18 Ambi iÅini mönö apurupÅini yeÅgö keu bapÅe anda malme. Kembugö buÅaya akzeaÅgöra mönö mewö aketka dop kölma. 19 Azi iÅini mönö anömurupÅini urukalemnöŠjöpaköm eÅgiba urupik wösökömbuk qakÅe kude ak eÅgiba malme. 20 Nahönbörat iÅini Kembubuk qekötahöba kinda iwinamyahötÅini yetkö jitÅiri wuataÅgögetka KembunöŠeÅgehiga dop kölma. MiaÅgöra iÅini mönö keuÅini jimeaÅgö dop pakpak tem köl eÅgiba malme. 21 Iwiurup eÅgö nahönböraturupÅinan awösamkakakÅini mosötpepuköra mönö kude eÅgum ureim ak eÅgiba malme. 22 Welenqeqe iÅini mönö gölme qakÅe galömurupÅini yeÅgö keuÅini pakpak tem köla ahakÅe. KöÅdöwoÅ aketka ambazipnöŠeÅgek sorimegöra qahöpmö, geÅmoÅ mosöta Kembugö jitÅi oÅgitpinbukö sömbuÅini möta uruÅini nupnöŠala memba malme. 23 Yuai aka memakÅei, uruÅini mönö miaÅgöreÅ jöhöba kewö mötmörime: Gölme ambaziwök qahöpmö, Kembu nanÅi mönö welen qeba malje. 24 Kembu Kraist welenÅi qeba malgetka yaÅön töwaÅini Suep mire ali ahözawi, mi mönö eÅgiiga buÅaÅini akÅa. Mönö mewö mötmöriba malme. 25 KunÅan nupÅi mem sohomawi, AnutunöŠmewöÅanök mem sohosohoÅaÅgö likepÅi meleÅ waÅgima. AnutunöŠtosatÅi qahö eÅgek soriba tosatÅi qahö qepureim eÅgimakzapmö, körek nini dop mohotnöŠkewöt neÅgiba keunini jim teköma.