Aposol 5

1 Mewö aka malgetmö, azi kun qetÅi Ananaias anömÅi qetÅi Safaira yetkön nup gölmeÅiraÅgö bahöÅi bohonÅi memegöra alohot. 2 Alohotka söÅgöröÅi kaiga azinöŠmoneÅ bahöÅi nanÅaÅgöra aÅgön köla asamböri anömÅan mi möt teköi bahöÅi kun memba kaba aposol yeÅgö böröÅine alök. 3 BöröÅine alökmö, PitönöŠkewö jiyök, “O Ananaias, gi mönö wuanöÅgöra Satan qahö qetalnöÅga urugi kokolak qeza? YaÅön urugi kokolak qeiga göÅön esapköba UÅa TöröÅi isimkakalek ak waÅgiba nup gölmegö moneÅ bahöÅi aÅgön köla asambötzan? 4 Gi miaÅgö toÅi aknöÅi, nalö miaÅgöreÅ mi nangi buÅaya ahök me? Aiga nup gölmegi bohonÅi megetka söÅgöröÅi kayöhi, moneÅ mi mönö göhö buÅaya ahök me? Gi mönö wuanöÅgöra urugan keu jöhöba yuai ki akzan? Gi muneÅ jiba mewö miaÅön ambazip qahö tilipköm neÅgizanmö, Anutu nanÅi mönö tilipköm waÅgizan!" 5 Mewö jiiga keu mi möt sasauba tala gölmenöŠgeba kömuyök. Mewö kömuiga ambazip pakpak miaÅgö buzupÅi möta sömbu mötmöt ketaÅi aket. 6 Kömuiga azi gwabö yeÅön kota qamötÅi memba esuhuba aÅguba anda löm kölget. 7 Aua karöbut teköiga anömÅan yuai asuhuyöhi, mi qahö möta kayök. 8 Kaiga PitönöŠanömÅi Safaira kewö qesim waÅgiyök, “IÅiri nup meme gölmeÅiri bahöÅi bohonÅi memegöra alohotka moneÅ kayöhi, mi miaÅgö dop me qahö? Mi jinöÅga mötpi!” Qesim waÅgiiga kewö meleÅnök, “MoneÅ mi ölÅa miaÅgö dop kayök." 9 Mewö meleÅniga jim waÅgiyök, “IÅiri mönö wuanöÅgöra urumohok aka Kembugö UÅa TöröÅi tilipköm waÅgizahot? MötnöÅ, apkan kömuiga azinöŠmemba anda löm köljei, yeÅön mönö naÅgu ki dopdowigetka kourukÅi mötzan. YeÅön gi mewöyök esuhuba aÅgum gihiba anme." 10 Mewö jiiga miaÅgöreÅök tala Pitögö könaÅe geba kömuyök. Kömuiga azi gwabö yeÅön kota qamötÅi miwikÅaiba memba aÅguba anda apÅaÅgö qöhöröÅe löm kölget. 11 Löm kölgetka urumeleÅ kambu jömukÅi yeÅön möta awöwöligetka buzupÅi sehiiga körek pakpak mötketka sömbu mötmöt ketaÅi aket. Mewö. 12 Mewö aketka Anutugö kukösumÅan aposol inahöm eÅgiiga nup memba böröÅini ambazip qakÅine algetka AnutunöŠaiwesök aÅgöletot meiga sutÅine gwötpuk asuhuget. Ambazip Jisös möt narigeri, körek yeÅön jöwöwöl jikegö tohoÅ uruÅe öÅgöba kiÅ Solomongö sombem söranÅambuknöŠtokoba kambu mohot aka malget. 13 Mewö tokoba malgetka ambazip tosatÅan keÅgötÅini möta ziriÅziriÅ aketka kunÅan totokoÅine qahö öÅgöyök. Mewö qahöpmö, ambazip kambu yeÅön göda gwötpuk qem eÅgiba malget. 14 Mewö tokoba malgetmö, töndup ambazip sehisehiÅi yeÅön kambuÅini toroqem eÅgiba malget. Azi aka ambi kambuÅi kambuÅi yeÅön Jisös möt nariba uruÅini meleÅgetka kambuÅinan qariba sehiyök. 15 Aposol yeÅön nup mewö megetka ambazip sehisehiÅan ölöwaket. Mewö ölöwakeraÅgöra aka tosatÅan kawöl ambazip eÅguaÅgita kululu köla aÅguba köna göraÅe mewöyök dum möhamgöba möki tumbula miaÅgöreÅ al eÅgiba kewö jiget, “PitönöŠkaba neÅgoÅgitmawi, imutimutÅan mönö nalö miaÅgöreÅ yeÅgöreÅök kungö qakÅe öÅgöi ölöwakawak!" 16 Mewöyök taon aka miri Jerusalem siti liliköba tat anjei, mieÅgöreÅök ambazip kambu gwötpukÅan öröba kaget. Mewö kaba ambazip kawöl eÅgöhöyöhi aka ömenöŠtöÅöt memba kölköljiÅjiÅ ak eÅgigeri, mi eÅguaÅgita kaba kaÅgotket. KaÅgotketka körek yeÅön ölöwaket. Mewö. 17 Mewö aka malgetka jike nup galöm bohonÅan aka yaÅgö suÅgurumurupÅi Sadyusi (Jike nupkö kapaÅkölköl) pati naÅgöm waÅgigeri, körek yeÅgö irimÅini seholiiga urupik aket. 18 Urupik aka aposol eÅgömemba jöhöba gawmangö kösö mire al eÅgiget. 19 Al eÅgigetmö, suÅgem miaÅgöreÅ ahögetka KembugöreÅ garata kunöŠkösö miri naÅguÅi öröba eÅguaÅgita yaigep eta kewö jiyök, 20 “Mötket! IÅini mönö anda jöwöwöl jikenöŠöÅgöba ambazip jeÅine kinda malmal dölökÅaÅgö könaÅi pakpak aukÅe jigetka mötme." 21 Mewö jii möta miri giaÅiiga jöwöwöl jikenöŠöÅgöba kinda BuÅa keu kusum eÅgiget. Mewö kinda kusum eÅgigetka jike nup galöm bohonÅi aka alaurupÅan naÅgöm waÅgigeri, yeÅön aÅgota jike kaunsöl kambu aka Israel jitÅememeurup köl öröm eÅgigetka mohotÅe tokoget. Tokoba kinda opotöröp tosatÅi aposol eÅguaÅgitpingö melaim eÅgigetka kösö mire anget. 22 Angetmö, i miaÅgöreÅ qahö miwikÅaim eÅgiba öne liliÅgöba kösohotÅini kewö alget, 23 “Nini ölÅa kösö mire aÅgota naÅguÅi köhöikÅi kötökÅi kölget kini wahip azinöŠnaÅgunöŠkingetka ehin. Mi ehinmö, naÅguÅi öröba öÅgöba miaÅgöreÅ azi kun qahö miwikÅaizin." 24 Mewö jigetka jikegö kiripo galöm bohonÅi aka jike nup galöm bohonÅi yeÅön keu mi möta uruÅini lalalulu siksauk aiga jiget, “OpopoÅ! Merak mewö asuhuba könaÅgep kunbuk supapköiga denöwö akapuk!" 25 Mewö jigetka kunÅan kota kewö jii mötket, “Mötket, azi kösö mire al eÅgigeri, yeÅön mönö jöwöwöl jikenöŠkinda ambazip BuÅa keu kusum eÅgize!" 26 Mewö jii mötketka jikegö kiripo galöm bohonÅan opotöröp eÅgömeiga anget. Anda “AmbazipnöŠköt gila neÅgubepuk!” jiba keÅgötÅini möta lolonÅanök jöwöwöl jikenöŠöÅgöba aposol eÅguaÅgita kaget. 27 Mewö eÅguaÅgita kaba jike kaunsöl kambu yeÅgö jeÅine alget kingetka jike nup galöm bohonÅan kewö qesim eÅgiyök, 28 “IÅini Jisösgö qetÅe keu kun kude kusum eÅgime! NeÅön mewö jiba soÅgo köhöikÅi al eÅgiinmö, keu miaÅgö ölÅan mönö denöwö asuhuyök? EÅön mönö toroqeba kusum eÅgiba mala Jerusalem siti ki Jisösgö keunöŠkokolak qegetka maljin. Aiga azi miaÅön kömumba sepÅi mokoiga eÅön neÅgöra kewö jimakze, ‘YaÅgö keuÅan mönö Juda neÅgö qakÅine öÅgöyöha ahöza.’" 29 Mewö jiyökmö, Pitö aka aposol tosatÅan kewö meleÅget, “NeÅön ambazip eÅgö jimkutukutuÅini tem kölbingöra aka AnutugöreÅ keu andö qeinga qahö dop kölma. Qahö! 30 AnutunöŠnanine ambösakonurupninaÅgö bemÅina akza. IÅini Jisös ip kembaÅe möndöba qegetka kömuyökmö, AnutunöŠi mem gulii wahörök. 31 AnutunöŠi mem guliba waÅgita öÅgöi nanÅi böröÅi ölÅe ali tatza. EuyaÅgöreÅ tari AnutunöŠsiÅgisöndoknini mosöt neÅgimamgöra kuÅgui Pom Kembunini aka Amötqeqe Tonini akza. Mewö aka Israel könagesö urumeleÅ ak neÅgimamgö mötza. 32 Nini yuai mi eka keu pakpak mi naÅgöba jiba dangunuÅi aka kinjin. UÅa TöröÅan mewöyök keu mi naÅgöba jimakza. AnutunöŠUÅa TöröÅi ambazip jitÅi tem köl waÅgimakzei, mönö yeÅgö uruÅine ala buÅa qem eÅgiza." 33 PitönöŠkeu mewö jiiga jike kaunsöl kambu yeÅön mötketka uruÅini sounöŠqesiÅqesiÅ ewö qesiÅnök. QesiÅniga uruÅini könöp jeiga aposol eÅguget kömumegö mötket. Mewö. 34 Mewö mötketmö, Farisi (Köna keugö kapaÅkölköl) azi kun qetÅi Gamaliel yaÅön jike kaunsöl kambu yeÅgö sutÅine tarök. YaÅön Köna keugö böhi azia mali ambazip pakpak göda qem waÅgigetka jitÅememeÅina ahök. Mewö aka wahöta aposol eÅguaÅgitketka yaigepÅe geba borom kun mambötmegöra jim kutuyök. 35 Mewö jim kutui gegetka jitÅememe alaurupÅi kewö jii mötket, “Israel aziurup, iÅini azi ki denöwö ak eÅgibeak, miaÅgöra mönö ölöpÅanök galöm mem aÅgume. 36 Mutuk emune azi kun qetÅi Teudas yaÅön wahöta ‘NöÅön ketaÅamÅina akzal,’ jiiga merak (yara) yambu tosatÅi teköi maljin. TeudasnöŠmewö jiiga azi 400:gö dop yambuk öröröŠjöhöba mindiriba malgetmö, kunÅan qei kömui tosatÅan aziurupÅi imbi köl waÅgigeri, mi kuÅgum eÅgigetka buratigetka qeburuÅinan pömsöm qeba qahöwahök. 37 “YaÅgö andöÅe Galili azi kun qetÅi Judas asuhuyök. YaÅön takis memegöra ambazip qetÅini ohoba areÅgögeri, nalö miaÅgöreÅ asuhuyök. Asuhuba ambazip mölöwörim eÅgiiga karim akÅegöra suÅgurum alabaukurupÅi aket. Mewö aketmö, i mewöyök qegetka kömuyök aka tosatÅan suÅgurumurupÅi imbi köl waÅgigeri, mi kuÅgum eÅgigetka buratiget. 38 Mewö aiga nöÅön kewö jibi mötket: IÅini mönö azi kieÅgö sileÅine yuai laÅ kude akÅe. YeÅön nup ki megetka qeburuÅ ahuzawi, mi gölme ambazipkö mötmöt areÅineyök ahuza ewö, mi mönö sohoba pömsöm qeba qahöwakÅa. MiaÅgöra i mönö eÅgömosötketka etme. 39 Mi qahöwakÅapmö, Anutugö mötmöt areÅnöhök ahubawak ewö, eÅön mönö qeburuÅ mi jöhöbingö osime. IÅini Anutu nanÅi qetala tuarenjoÅ ak waÅgiba malbepuk. NanÅini könaÅini mewö miwikÅaibepuköra mönö galömÅini mem aÅgume!" 40 GamalielnöŠmewö jiiga goro keuÅi aÅgön köla wuataÅgöget. Mi wuataÅgöba aposol eÅgoholget kotketka opotöröpköra jigetka raukapaÅ (raurapaÅ) mem eÅgiget. RaukapaÅ mem eÅgigetka jike kaunsöl kambu yeÅön aposol mi Jisösgö qetÅe keu kun toroqeba jibepukö soÅgo köhöikÅi al eÅgiba “Eta anme,” jiget. 41 Mewö jigetka jike kaunsöl kambu mosöta anget. KönanöŠanda kewö jiget, “Jisösgö qetköra aka qetbuÅanini mewö mem sohozei, mi AnutunöŠmötza. YaÅön nini sihimbölö mewöÅi mötpinaÅgö dop möta neÅgehiga ölöp dop kölja.” Mewö jiba uruÅinan miaÅgöra ölöwahiga söÅgaiget. 42 SöÅgaiba nup toroqeba memba silim dop jöwöwöl jikenöŠöÅgöget aka miriÅi miriÅi miaÅgöreÅ anda BuÅa keu kusum eÅgiba malget. JisösnöŠAmötqeqe ToÅi Kraist akzawi, yeÅön miaÅgö Ãlöwak BuÅaÅi jiba miaÅön ambazip uruÅini kuÅguba malget. Mewö.