1 Korint 4
PNG1 MiaÅgöra ambazip körekÅan mönö neÅgöra kewö mötketka dop kölma: KraistnöŠjim kutum neÅgiiga nupÅi memakzin. AnutunöŠkeuÅi tölapÅi neÅgiiga buÅanini aiga galöm kölakzin. NeÅön miri galömÅaÅgö tandök ewö akzin. 2 Galöm yeÅgö toÅinan miri yuaiÅi galöm kölmegöra böröÅine aljawi, yaÅön mönö keu bohonÅi kewö kapaÅ köla jim kutum eÅgimakza, “NupÅini mönö misila pöndaÅ memba malme. Memburik-qemburik kude akÅe. Mewö miwikÅaim eÅgibiga dop kölma." 3 Korint eÅön me gölmegö keu jake kungö galömÅan ni kewöta jim teköm niÅgibeak ewö, nöÅön mönö keu miaÅgöra mötpi eretÅi kötökÅi akza. Nanak mewöyök nani keuni qahö jim teközal. 4 Uruni kewöta keu kun qahö mötpiga mem lömbörim niÅgizapmö, miaÅgöra töndup solanÅi qahö akzal. AmbazipnöŠqahöpmö, KembunöŠmönö nöÅgö keuni kewöta jim teköm niÅgimakza. 5 MiaÅgöra iÅini mönö nalö kewöÅe kungö keuÅi kun mi kude jim teköme. KembunöŠnalöÅi ali kam kuÅgumapköra mönö mambötme. Mamböta malgetka miaÅgöreÅ kaba keu yuai ömukÅe asambötket ahözawi, mi mönö asakÅan indeliga aukÅe asuhuma. YaÅön kaba ambazip urunini mem asariiga könaÅamnini ölÅan aukÅe ekÅamgö dop akÅa. KönaÅamnini ölÅi eka mohot mohot kewöt neÅgiiga AnutunöŠmönö miaÅgö dop nalö miaÅgöreÅ möpöseim neÅgibawak. 6 O urumeleÅ alaurupni, iÅini jula jakbak-öraÅböraÅ aka laÅ likeplikep aröÅda kinda qetal aÅgumakze. Mewö malbepuköra mönö Apolos niri mötmörim netkiba nanÅini imbi-imbi mosöta keu kiaÅgö könaÅi mötme, “BuÅa keu ohoget ahözawi, mi mönö kude oÅgitme.” Keu mi mötket uruÅine ahöi tem kölgetka ölöwakÅegöra mönö kösohotniri mewö ohozal. Mi nani aka Apolos netkö könaÅamniri kewöta mötmöriba möt asarimegöra ohozal. JujulÅinan mewö teköma. 7 Gölmegö kunÅan mönö qahö mem letot gihiiga tosatÅi eÅgoÅgita qainÅi kun akanak me qahö? Mi qahö. Yuai pakpak ahöm gihizawi, mi mönö AnutunöŠkalem gihiiga buÅa qem aÅgunöŠme qahö? Mi kalema buÅa qem aÅgunöŠewö, mönö wuanöÅgöra kalem qahöpkö tandök ewö silegi memba öÅgömakzan? Mi qahö dop kölja. 8 Yuai pakpak memba malbingö sihimÅi mötzei, mi mönö lök ahöm eÅgim teköza. AnutunöŠSuep köweÅeyök kalemÅi kalemÅi mokom eÅgiiga lök simbawoÅ akze. NeÅön qahö bauköm eÅgiinga nanÅinak töndup mötnaripkö azi kembu tandök akze. NanÅinaÅgöra mewö mötmörim aÅguze. O eÅön ölÅa kiÅ aketka dop kölbawak. Mewö aketka neÅön mönö mewöyök azi kembu-urupÅini aka eÅgö qöhöröÅine ölöp silenini memba öÅgöba aiweliköm aÅgubinak. NöÅön mewö akingö sihimÅi mötzal. 9 NöÅön mewö mötzalmö, nanini könaÅamnini eki tandök kewö akza: AnutunöŠaposol nini al neÅgiiga ambazip jeÅine etqeqeÅi töhön aka maljin. Ambazip eÅguget kömumegö jim tekögeraÅgö tandök aukÅe anda kainga laÅ qeta gamu qem neÅgimakze. Yuai ehekÅi qainÅi kun ahinga gölme dop mieÅgö toÅi aka Suep jakeÅi jakeÅi mieÅgö pom garataÅi mieÅön mönö jeÅinan neÅgek kutuba neÅgehimakze. 10 Kraistköra aka uruni sohoi maljali, nöÅgöra mewö jimakzemö, eÅön Kraistpuk kinda mötmöt ambazip aködamunÅinambuk akzeaÅgö tandök akze. NöÅön lölöwöröÅi akzalmö, eÅön “Ambazip köhöikÅi akzin,” jize. AmbazipnöŠiÅini göda qem eÅgimakzemö, nöÅgöra mötket eriga jijiwilit ak niÅgimakze. 11 Nalö dölkewöÅe mewöyök nenegö kömumba ogöra ak neÅgiiga opo walÅi jujuratÅi löÅgöta malinga bimnöŠlaÅ neÅgugetka dum mirinini qahö mala toroqeba anda kamakzin. 12 Nanini böröninan sileqeqe tandök nup memakzin. AmbazipnöŠlaÅ qesuahöm neÅgimakzemö, neÅön mönö kötuetköm eÅgiba yeÅgöra köulukömakzin. Sesewerowero ak neÅgimakzemö, neÅön mönö mi möta mökösöÅda kapaÅ köla maljin. 13 Uruqeqe keu töhöreÅ jim neÅgimakzemö, neÅön mönö guÅbönjönjöŠqakÅe ösöÅnöŠmeleÅmakzin. NeÅön gölmegö nesak lömÅaÅgö tandök ewö ahinga gölmeÅi gölmeÅi yeÅön sisitnini memba andö qem neÅgimakze. Mewö mala kota nalö dölkewöÅe mewö toroqeba maljin. 14 Gamu qem eÅgimamgöra keu ki qahö ohozalmö, wölböt nahön böraturupni ewö mönö goro qambaÅ eÅgimamgö mötzal. 15 Mötnaripkö böhi 10.000 yeÅön Kraistpuk qekötahöba köyan köla kusum eÅgibeak ewö, mi töndup nöÅön mönö Kraist Jisösbuk qekötahöba Ãlöwak BuÅa jim asariba iwiÅini akiga uruÅini meleÅget. MiaÅgöra iwiurupÅini gwötpuk qahö malje. 16 MiaÅgöra uruÅini kewö kuÅgum eÅgizal: NöÅön silik ahakzali, miaÅgö dop eÅön mönö nöÅgö silikni mi wuataÅgöba malme. 17 NöÅön silikni Kraist Jisösbuk qekötahöba aka memba gölmeÅi gölmeÅi liliköba urumeleÅ könagesö dop kusum eÅgimakzali, miaÅgöra mönö ölum eÅgubapuk. NöÅön miaÅgöra aka wölböt nahöni Timoti melaibiga eÅgöreÅ kama. YaÅön nömbuk pöndaÅ mala Kembubuk qekötahöba kinda kaba könaÅamni jiba köl gulim eÅgima. 18 EÅgöreÅök tosatÅan nöÅön eÅgöreÅ qahö kabileÅak ewö möta sileÅini möpöseiba jakbak-öraÅböraÅ aka laÅ malje. 19 Mewö maljemö, KembunöŠsihimÅan ni kamamgö mötma ewö, mönö ösumök eÅgöreÅ kamam. Kamami, nalö miaÅgöreÅ jakbak-öraÅböraÅ ambazip yeÅgö kukösumÅinaÅgöra qesim eÅgibiga jim miwikÅaigetka mötmam. SileÅini memba wahöta keu ketaÅi ketaÅi laÅ jimakzei, miaÅön nöÅgöreÅ eretÅi akza. 20 Anutugö bemtohoÅ mi keuyök jijigö yuaia qahöpmö, ölÅi mi Anutugö kukösum. MiaÅön mönö nam köl neÅgiza. 21 MiaÅgöra uruÅini qahö meleÅda laÅ malme ewö, nöÅön mönö kömbin memba kaba keunöŠeÅgohotirimam. UruÅini meleÅme ewö, mönö urubönjöŠqakÅe urukalem ak eÅgimamgöra kamam? Keu yahöt mi kewöta nöÅgöra sihimÅini denöwö mötzei, mi möt kewöta jime. Mewö.